Underhållsbehov för slät- resp stänkputs
Jag skall låta putsa om vår villa. Underlaget är grov spritputs (Terrasit, korn ca 5-8 mm) från 1952. Denna puts har aldrig tidigare underhållits eller målats på 60 år, men den sitter kanonbra och har inga skador alls. Olika offererande firmor ger oss följande att välja på:
1) Spruta stänkputs 2 ggr direkt på spritputsen
2) Riva bort ytkornen + spruta stänkputs ovanpå
3) Slätputsa ytan + spruta stänkputs (2 mm korn) ovanpå
4) Slätputsa ytan + KC-färg
Egentligen vill jag helst ha slätputs eftersom jag tycker det är snyggast. (Jag brukar säga att jag för närvarande bebor en groteskt skitig cocosboll med generande vårtor, men drömmer om att få bo i en slät, skinande vit marshmallow...) Putsföretagen avråder dock från slätputs eftersom de säger att den måste målas om vart 10:e år. Man rekommenderar stänkputs eftersom den är genomfärgad och därmed sägs vara underhållsfri i 30/50/100 år (- jag får litet olika bud där). Alltså överväger jag att välja stänk, fast jag egentligen inte alls gillar knottriga ytor. (Man måste ju kunna smeka sitt hus utan att bli skinnflådd, eller...?) Hur som helst lär ju en stänkputs med 2 mm korn bli slätare (dvs i mina ögon snyggare) än nuvarande groteska 5-8mm-vårtor...
1) Ni som har erfarenhet - hur underhåller ni era slätputsade resp stänkputsade fasader? (Man ser egentligen inte så många slätputsade villor. De allra flesta är stänkputsade - kanske har det sin förklaring? Slätputs verkar dock vara vanligt på lägenhetshus inne i Stockholm. Varför?)
2) Tror ni det blir stor skillnad på ytjämnheten om man sprutar stänkputsen direkt på spritputsen eller om man först slätputsar och sedan stänkputsar ovanpå detta?
3) Varför kan man inte bara genomfärga slätputsen (åtm om man, som jag, ändå bara vill ha den vit-beige)?
Tack på förhand / Kerstin
1) Spruta stänkputs 2 ggr direkt på spritputsen
2) Riva bort ytkornen + spruta stänkputs ovanpå
3) Slätputsa ytan + spruta stänkputs (2 mm korn) ovanpå
4) Slätputsa ytan + KC-färg
Egentligen vill jag helst ha slätputs eftersom jag tycker det är snyggast. (Jag brukar säga att jag för närvarande bebor en groteskt skitig cocosboll med generande vårtor, men drömmer om att få bo i en slät, skinande vit marshmallow...) Putsföretagen avråder dock från slätputs eftersom de säger att den måste målas om vart 10:e år. Man rekommenderar stänkputs eftersom den är genomfärgad och därmed sägs vara underhållsfri i 30/50/100 år (- jag får litet olika bud där). Alltså överväger jag att välja stänk, fast jag egentligen inte alls gillar knottriga ytor. (Man måste ju kunna smeka sitt hus utan att bli skinnflådd, eller...?) Hur som helst lär ju en stänkputs med 2 mm korn bli slätare (dvs i mina ögon snyggare) än nuvarande groteska 5-8mm-vårtor...
1) Ni som har erfarenhet - hur underhåller ni era slätputsade resp stänkputsade fasader? (Man ser egentligen inte så många slätputsade villor. De allra flesta är stänkputsade - kanske har det sin förklaring? Slätputs verkar dock vara vanligt på lägenhetshus inne i Stockholm. Varför?)
2) Tror ni det blir stor skillnad på ytjämnheten om man sprutar stänkputsen direkt på spritputsen eller om man först slätputsar och sedan stänkputsar ovanpå detta?
3) Varför kan man inte bara genomfärga slätputsen (åtm om man, som jag, ändå bara vill ha den vit-beige)?
Tack på förhand / Kerstin
All omputsning måste ske på fast underlag med god vidhäftning. Den gamla putsen kan behöva rivas lite på ytan, då det rimligtvis finns lösa partiklar på ytan.Kerstin Larsson skrev:
Mörkare toner av genomfärgade putser kan bli flammiga, beroende om man blandar ur säck eller silo. Vit/beige bör inte utgöra något problem.
Varför slätputsen inte kan genomfärgas? Bra fråga. Kanske STO kan svara.
Personligen hade jag förberett fasaden, slätputsat, och målat med någon nanofärg (självrengörande, typ STO Lotusan).
Hej, Kalinikus!
Oj, jag hade nästan glömt bort det där efter 8 år. Det framgår inte riktigt om din fråga gäller slätheten eller underarbetet, men jag försöker svara på båda.
Först av allt råder jag dig att anlita en firma som är smalt specialicerad på enbart fasadputs - de kan sina grejor och vågar därför modifiera sina metoder efter kundens önskemål. (En firma som gör alla möjliga typer av husarbeten har en bredare men grundare kunskap, vilket inte är så bra i det här fallet.) Jag läser i mina anteckningar från 8 år sedan:
Vi fick följande material-info av firman: Det finns tre alternativ:
1) Slätputs = ej genomfärgad, man målar ovanpå den, kräver regelbudnen ommålning (10-15 år). Eftersom vi hade grov spritputs innan, skulle denna behöva knackas ned helt = dyrt.
2) Stänkputs = småkornig, innehåller sten 1-2mm (men finns special med 0.5 mm), genomfärgad, håller minst 50 år utan underhåll.
3) Spritputs = innehåller sten 5-8 mm, mkt grov yta.
Vi valde stänkputs. För att få en slätare yta gjorde firman följande modifikationer:
1) De specialbeställde stänkputs med extra små korn (0.5 mm) istället för den vanliga (2.0 mm). Det var 5000:- dyrare, men det var helt klart värt det, rent estetiskt.
2) De sprutade i flack vinkel sidledes från flera olika håll och i 2 lager. De menade att slätheten sitter lika mycket i sprutmetodiken som det använda putsmaterialet.
3) Man erbjöd sig även att spruta med ett extra litet munstycke, vilket gav en slätare yta men skulle ta åtskilligt längre tid, och därmed öka priset med minst 20,000:- Man provsprutade några små rutor med de olika munstyckena så att vi skulle få jämföra texturen, men då tyckte vi att skillnaden var så liten att det inte motiverade det högre priset. Redan det stora munstycket gav en fin yta tillsammans med den finkorningare putsen och sidsprutningstekniken.
Vi är mycket nöjda med resultatet, det sitter bra efter 8 år och vi har inte utfört något underhåll. Jag får be att få återkomma med ny rapport om hållbarheten om ytterligare 20-30 år.
Ifall din fråga istället gäller underabetet, så bestod villan före omputsningen av en ursprunglig del från 1952 med mycket grov spritputs (Terrasit, 8 mm korn), samt en tillbyggnadsdel från 1963 med röd tegelfasad. Den gamla, knöliga putsen stålborstades för att få bort allt löst material, och slätputsades sedan med något för mig okänt material. På teglet sattes reveteringsnät, rödgrundsprimer, sedan utstockningsbruk. Därefter sprutades 2 lager ny puts på alltihop.
Lycka till med ditt projekt! Om du har fler frågor får du gärna höra av dig igen.
/ Kerstin
Oj, jag hade nästan glömt bort det där efter 8 år. Det framgår inte riktigt om din fråga gäller slätheten eller underarbetet, men jag försöker svara på båda.
Först av allt råder jag dig att anlita en firma som är smalt specialicerad på enbart fasadputs - de kan sina grejor och vågar därför modifiera sina metoder efter kundens önskemål. (En firma som gör alla möjliga typer av husarbeten har en bredare men grundare kunskap, vilket inte är så bra i det här fallet.) Jag läser i mina anteckningar från 8 år sedan:
Vi fick följande material-info av firman: Det finns tre alternativ:
1) Slätputs = ej genomfärgad, man målar ovanpå den, kräver regelbudnen ommålning (10-15 år). Eftersom vi hade grov spritputs innan, skulle denna behöva knackas ned helt = dyrt.
2) Stänkputs = småkornig, innehåller sten 1-2mm (men finns special med 0.5 mm), genomfärgad, håller minst 50 år utan underhåll.
3) Spritputs = innehåller sten 5-8 mm, mkt grov yta.
Vi valde stänkputs. För att få en slätare yta gjorde firman följande modifikationer:
1) De specialbeställde stänkputs med extra små korn (0.5 mm) istället för den vanliga (2.0 mm). Det var 5000:- dyrare, men det var helt klart värt det, rent estetiskt.
2) De sprutade i flack vinkel sidledes från flera olika håll och i 2 lager. De menade att slätheten sitter lika mycket i sprutmetodiken som det använda putsmaterialet.
3) Man erbjöd sig även att spruta med ett extra litet munstycke, vilket gav en slätare yta men skulle ta åtskilligt längre tid, och därmed öka priset med minst 20,000:- Man provsprutade några små rutor med de olika munstyckena så att vi skulle få jämföra texturen, men då tyckte vi att skillnaden var så liten att det inte motiverade det högre priset. Redan det stora munstycket gav en fin yta tillsammans med den finkorningare putsen och sidsprutningstekniken.
Vi är mycket nöjda med resultatet, det sitter bra efter 8 år och vi har inte utfört något underhåll. Jag får be att få återkomma med ny rapport om hållbarheten om ytterligare 20-30 år.
Ifall din fråga istället gäller underabetet, så bestod villan före omputsningen av en ursprunglig del från 1952 med mycket grov spritputs (Terrasit, 8 mm korn), samt en tillbyggnadsdel från 1963 med röd tegelfasad. Den gamla, knöliga putsen stålborstades för att få bort allt löst material, och slätputsades sedan med något för mig okänt material. På teglet sattes reveteringsnät, rödgrundsprimer, sedan utstockningsbruk. Därefter sprutades 2 lager ny puts på alltihop.
Lycka till med ditt projekt! Om du har fler frågor får du gärna höra av dig igen.
/ Kerstin
tack för utförligt svar Kerstin!K Kerstin Larsson skrev:
Ja det var kanske lite luddig fråga, men du svarade fint. Vi vill som sagt ha slät puts, men det låter dyrt...
Vårt huset har nog inte fullt så grov fasad som ni hade & den har nog 5-10 år kvar i livslängd med lite mindre reparationer. Men den ser ju inte så kul ut när vi nu gör resten av huset med nya spröjsade fönster & tak
Det kommer en första fasadfirman på tisdag så bra att ha lite färdiga lösningar att diskutera med dem.
Vore kul att se en närbild på fasaden om du har möjlighet för att se hur slät den blev?
Glad sommar !☀️
Sorry, litet sent svar, men kanske trots allt bättre än aldrig...
