Handikappanpassning av entréplan vid taklyft?
Vi håller på att planera ett taklyft med en hel våning på vårt egnahemshus. Den tänkta övervåningen ska ha fyra sovrum och ett badrum.
Eftersom vi bygger på en hel våning verkar det som om vi måste handikappanpassa entréplan så att alla funktioner finns på ett plan.
Det går i princip inte i vårt hus utan att göra väldigt stora ingrepp i entréplan. Huset är ett litet dockhus på 68 kvadrat och toaletten på befintligt entréplan är ca 1,20 x 2 meter totalt. Ingen dusch.
Ska vi bygga badrum med handikappmått på entréplan måste vi antingen:
1. Ta bort stora delar av det redan minimala köket om vi väljer att bygga åt det hållet.
Eller
2. Bygga igen befintlig hall, flytta entredörr och trappa och ta bort ett av två sovrum på entréplan.
Det är bara alternativ 2 som är rimligt men det kostar nog minst 250 000- 400 000 kronor extra.
Vi har frågat stadsbyggnadskontoret men deras svar blev ”sök bygglov för en övervåning så kan vi bedöma sen”. Men att ta fram ritningar kostar ett antal 10 000 kronor.
Ska man verkligen behöva förstöra en befintlig entrévåning totalt för att bygga ett sjukt stort badrum vi inte vill ha och spränga budgeten för utbyggnad?
Om vi måste handikappanpassa entréplan kommer det inte att bli någon påbyggnad alls. Vi har varken råd eller tid eller lust att ändra hela entréplanet också.
Är det någon som också råkat ut för detta och har råd att ge? Finns det ingen rimlighet i det hela? Huset är inte handikappanpassat, egnahemshusen är pyttesmå och det går knappt att handikappanpassa även om samtliga väggar slås ut med tanke på dörrmått mm som krävs.
Kan man få en bindande bedömning innan man söker bygglov? Vi har tänkt anlita taklyftsföretag för ritningarna men de hjälper inte till med något innan vi skrivit kontrakt och sen sitter vi fast i kontraktet.
Eftersom vi bygger på en hel våning verkar det som om vi måste handikappanpassa entréplan så att alla funktioner finns på ett plan.
Det går i princip inte i vårt hus utan att göra väldigt stora ingrepp i entréplan. Huset är ett litet dockhus på 68 kvadrat och toaletten på befintligt entréplan är ca 1,20 x 2 meter totalt. Ingen dusch.
Ska vi bygga badrum med handikappmått på entréplan måste vi antingen:
1. Ta bort stora delar av det redan minimala köket om vi väljer att bygga åt det hållet.
Eller
2. Bygga igen befintlig hall, flytta entredörr och trappa och ta bort ett av två sovrum på entréplan.
Det är bara alternativ 2 som är rimligt men det kostar nog minst 250 000- 400 000 kronor extra.
Vi har frågat stadsbyggnadskontoret men deras svar blev ”sök bygglov för en övervåning så kan vi bedöma sen”. Men att ta fram ritningar kostar ett antal 10 000 kronor.
Ska man verkligen behöva förstöra en befintlig entrévåning totalt för att bygga ett sjukt stort badrum vi inte vill ha och spränga budgeten för utbyggnad?
Om vi måste handikappanpassa entréplan kommer det inte att bli någon påbyggnad alls. Vi har varken råd eller tid eller lust att ändra hela entréplanet också.
Är det någon som också råkat ut för detta och har råd att ge? Finns det ingen rimlighet i det hela? Huset är inte handikappanpassat, egnahemshusen är pyttesmå och det går knappt att handikappanpassa även om samtliga väggar slås ut med tanke på dörrmått mm som krävs.
Kan man få en bindande bedömning innan man söker bygglov? Vi har tänkt anlita taklyftsföretag för ritningarna men de hjälper inte till med något innan vi skrivit kontrakt och sen sitter vi fast i kontraktet.
För att handikappanpassa toaletten ryker ett av de två sovrummen och blir istället en hall.
Fasaden ändras så att ytterdörren sätts in i det tidigare sovrummet som nu är hall. Den gamla betongtrappen tas bort och en ny trapp byggs till den flyttade ytterdörren.
Ett onödigt (för oss) stort badrum måste byggas.
Så förutom drygt 2 MSEK för en övervåning tillkommer:
200 000 för badrum
100 000 (?) för att flytta ytterdörr, riva och bygga yttertrappa.
50 000-100 000 för att fixa fasaden där ytterdörren inte längre sitter samt bygga en ny innervägg till det fd sovrummet som nu är hall.
Så ca 400 000 för något vi inte i vår egen bostad behöver eller vill ha bara för att vi vill ha sovrum som räcker till alla i familjen?
Fasaden ändras så att ytterdörren sätts in i det tidigare sovrummet som nu är hall. Den gamla betongtrappen tas bort och en ny trapp byggs till den flyttade ytterdörren.
Ett onödigt (för oss) stort badrum måste byggas.
Så förutom drygt 2 MSEK för en övervåning tillkommer:
200 000 för badrum
100 000 (?) för att flytta ytterdörr, riva och bygga yttertrappa.
50 000-100 000 för att fixa fasaden där ytterdörren inte längre sitter samt bygga en ny innervägg till det fd sovrummet som nu är hall.
Så ca 400 000 för något vi inte i vår egen bostad behöver eller vill ha bara för att vi vill ha sovrum som räcker till alla i familjen?
De två skisserna ovan är båda för befintlig entrévåning = den våning vi bor på idag. Vi har ett stort badrum i källaren.
Har ingen erfarenhet och vet inte om detta går.Påbyggare2020 skrev:
Men min tanke var hur är det om man lägger in i kontraktet med taklyftsföretaget de hjälper med ritningar och utför arbetet som avtalas om bygglov godkänns men om det inte blir godkänt bygglov utan handikappanpassningen av bottenvåningen så rivs kontraktet. eller om man nämner förhandsbesked. Bara min amatör tanke
Jag tycker det verkar helt orimligt att de kräver att ni fullbetalar ett kontrakt om ni inte får bygglov. Det behöver skrivas in i kontraktet.
Såvitt jag vet gäller reglerna om handikappanpassning bara vid nybyggnad av enbostadshus, och vid ombyggnad av andra typer av fastigheter.
Detta hittar jag på stockholm stads hemsida:
Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.
Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.
Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.
Såvitt jag vet gäller reglerna om handikappanpassning bara vid nybyggnad av enbostadshus, och vid ombyggnad av andra typer av fastigheter.
Detta hittar jag på stockholm stads hemsida:
Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.
Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.
Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.
- En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
- Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.
Av detta verkar det som att du inte ska behöva handikapp anpassa ett enbostadshusVilla_Mbg skrev:
Jag skulle försöka hålla alla kostnader till ett minimum innan ni gått bygglov och bara lämna in de handlingar ni absolut måste. En planlösning och fasadritning borde räcka och det går rätt lätt att ta fram om du har en befintlig ritning att utgå i från. Ett par timmars klipp och klistra i mspaint duger för stadsbyggnadskontoret.
När ni sen fått bygglov kan ni komplettera med konstruktionsritningar och annat innan startbesked.
Jag har nu ett bygglov inne hos stadsbyggnadskontoret i Stockholm som är gjort så, kan återkomma med hur det går. Det har nu gått snart 15veckor utan att vi fått en handläggare...
Vilken kommun är det ni ska bygga i?
Nej, så är det inte. BBR gäller alltid.
"1:22 Krav vid ändring av byggnader
Vid ändring av byggnader gäller reglerna i avsnitt 1 och 2 i tillämpliga delar samt de delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Krav vid ändring av byggnader”. De delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Definitioner” och ”Tillämpningsområde” gäller även de vid ändring av byggnader. (BFS 2011:26)."
https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf
Det finns dock en möjlighet till undantag om ni lyckas övertyga kommunen om att det är alldeles för svårt, dyrt eller förstör byggnadens (värdfefulla) karaktär.:"
"3:511 Tillgänglighet och användbarhet i byggnader
Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i avsnitt 3:1. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande nivå på tillgänglighet och användbarhet ändå uppnås. Avsteg från nivån får dock göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22."
Det går att bygga ett tillgänglighetsanpassat badrum som är 1,7 x 1,9 m om dörren är placerad på rätt ställe. Det kallar jag inte ett sjukt stort badrum.
Om det nu måste vara ett handikapp anpassat badrum i ett hus där man inte kan ta sig till ytterdörren med rullstol så funderar jag på om man skulle kunna komma undan med en stockholmsdusch. Sätt en golvbrunn i golvet framför toan och en duschslang kopplad till handfatet.. Ta da! badrum på entreplan!
Hur stor fri yta är det som krävs för att det ska vara handikappanpassat?
Hur stor fri yta är det som krävs för att det ska vara handikappanpassat?
"Vid ändring ska kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga normalt enbart tillämpas på den ändrade delen"
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...-byggnader/tillganglighetskraven-vid-andring/
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...-byggnader/tillganglighetskraven-vid-andring/
