Har suttit och sträckläst denna tråd ikväll, och som den berör! Jag får ångest av själva ordet cancer, men jag har inte kunnat sluta läsa! Det får en att tänka över sina prioriteringar!
Och det var ju något Stew uttryckte i något av alla inlägg, ett hopp om att denna tråden kunde få leva kvar! Och bevisligen så påverkar du fortfarande folk, över 3 1/2 år senare!
Jag är påverkad, och jag hoppas du tittar ner på oss där uppifrån och att du ser vad du lämnat efter dig i form av denna tråd!
Tack Stew! <3
Och det var ju något Stew uttryckte i något av alla inlägg, ett hopp om att denna tråden kunde få leva kvar! Och bevisligen så påverkar du fortfarande folk, över 3 1/2 år senare!
Jag är påverkad, och jag hoppas du tittar ner på oss där uppifrån och att du ser vad du lämnat efter dig i form av denna tråd!
Tack Stew! <3
Cancer är en riktigt otäck sjukdom som jag tyvärr har en hel del erfarenhet av. Bland annat så förlorade jag min älskade mor 2017 i denna sjukdom. Och även jag följde denna tråd fast jag inte var medlem på forumet då.
För drygt tio år sedan gjorde vi en CD till förmån för barncancerfonden: https://www.st.nu/artikel/nicholas-vill-hjalpa-cancersjuka-barn
Det börjar bli dags att göra någonting igen känner jag. Sov gott, Stefan.
För drygt tio år sedan gjorde vi en CD till förmån för barncancerfonden: https://www.st.nu/artikel/nicholas-vill-hjalpa-cancersjuka-barn
Det börjar bli dags att göra någonting igen känner jag. Sov gott, Stefan.
Nu när ni skriver så minns jag Stefans tråd. Jag följde den från början till slut och den har gett mig ett annat perspektiv på livet. Man ska vara ödmjuk till livet, man vet aldrig när det tar slut. Man ska göra det som skänker en glädje tillbaka och numera så kramar jag barnen extra mycket innan dom somnar för de är det finaste jag har.
Denna sjukdom har tagit ifrån mig nära och kära och jag hoppas att man någon gång kan finna läkemedel som botar - för ingen ska behöva uppleva denna misserabla sjukdom som bryter ner den starkaste och finaste på ingen tid alls.
Idag går mina tankar till dig Stefan!
Denna sjukdom har tagit ifrån mig nära och kära och jag hoppas att man någon gång kan finna läkemedel som botar - för ingen ska behöva uppleva denna misserabla sjukdom som bryter ner den starkaste och finaste på ingen tid alls.
Idag går mina tankar till dig Stefan!
Än en gång, utan att känt Stefan, och "bara" läst om hans öde sitter jag nu här med blanka ögon och tänker än en gång att livet är allt annat än rättvist...Lev i nuet och ta vara på tiden vi har!
Vila i frid Stew!
Vila i frid Stew!
Läst denna tråden ett par gånger.
Blir alltid rörd över Stews öde även om jag inte var aktiv på forumet då. Men. Faktiskt lika rörd över alla er som stöttade.
Inser hur tacksam man ska vara för det man har. Stanna upp. Kramar nära och kära och bara vara.
Och följa sina drömar.
Blir alltid rörd över Stews öde även om jag inte var aktiv på forumet då. Men. Faktiskt lika rörd över alla er som stöttade.
Inser hur tacksam man ska vara för det man har. Stanna upp. Kramar nära och kära och bara vara.
Och följa sina drömar.
