Joniserande brandvarnare, var köpa?
Har under flera år haft problem med flera brandvarnare som falsklarmar, speciellt denna tid på året med pollen i luften och givetvis även nattetid
Det är optiska brandvarnare vilket jag nu har förstått är mer känsliga för damm och annat skit.
Tidigare satt en brandvarnare av joniserande typ som aldrig var något problem.
Finns joniserande brandvarnare fortfarande att köpa och var i så fall? Har svårt att hitta.
Det är optiska brandvarnare vilket jag nu har förstått är mer känsliga för damm och annat skit.
Tidigare satt en brandvarnare av joniserande typ som aldrig var något problem.
Finns joniserande brandvarnare fortfarande att köpa och var i så fall? Har svårt att hitta.
Har svårt att tro att det finns att köpa. Inget av de fabrikat jag jobbat/jobbar med eller känner till har joniserande deckare. Då handlar det iofs om större system. Men har svårt att tro att det skulle vara tillåtet för hemmabruk.
I vilken miljö sitter dina detektorer? Har du så mycket problem med pollen och damm inomhus, eller sitter de utomhus eller i en lada eller liknande?
I vilken miljö sitter dina detektorer? Har du så mycket problem med pollen och damm inomhus, eller sitter de utomhus eller i en lada eller liknande?
Den typen var vanlig när jag flyttade in i huset och bytte brandvarnarna för dryga 10 år sedan. Jag valde optiska för att det sas att dessa varnar lite tidigare än joniserande. Verka spårlöst borta nu, kanske något förbud? De optiska ska vara känsligare för falsklarm tex pollen.
Som boende i skogen är det mycket svårt att hindra pollen inne och det blir tyvärr ganska mycket så här års.
Flest falsklarm har varnaren som sitter i en korridor strax efter ett trapphus. Antar att det är större omsättning av luft just här när värmen stiger uppåt.
Som boende i skogen är det mycket svårt att hindra pollen inne och det blir tyvärr ganska mycket så här års.
Flest falsklarm har varnaren som sitter i en korridor strax efter ett trapphus. Antar att det är större omsättning av luft just här när värmen stiger uppåt.
Det är med viss tillfredställelse som jag kan konstatera att vi har några gamla hederliga joniserande brandvarnare i drift.
Den rekommenderade livslängden på dessa är ca 10 år, våra är ca 5 år.
De tycks reagera väldigt mycket snabbare än de optiska om man testar dom skarpt med litet pyrande papper tex. Väldigt snabb respons.
Ser dessa klassiska brandvarnare som ett mycket viktigt komplement till de optiska brandvarnarna, att de inte finns att köpa längre är ju bara rena dumheter / miljöpanik.
Troligen mer radioaktivt innehåll i en banan man käkar än vad som kan finnas i dessa brandvarnare.
Den rekommenderade livslängden på dessa är ca 10 år, våra är ca 5 år.
De tycks reagera väldigt mycket snabbare än de optiska om man testar dom skarpt med litet pyrande papper tex. Väldigt snabb respons.
Ser dessa klassiska brandvarnare som ett mycket viktigt komplement till de optiska brandvarnarna, att de inte finns att köpa längre är ju bara rena dumheter / miljöpanik.
Troligen mer radioaktivt innehåll i en banan man käkar än vad som kan finnas i dessa brandvarnare.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 583 inlägg
Jag var bara tvungen att slå upp. Brandvarnare innehåller ju trots allt tillräckligt med Am-241 för att jonisera luft i mätbar mängd, dvs med enkelt elektronik.H Harald Blåtumme skrev:
Och resultatet är att det skiljer en faktor två tusen ungefär mellan en "Banana equivalent dose" och mängden i en brandvarnare. Ung. 15 Bq för bananen, mot 37 kBq för brandvarnaren. (Kroppen själv ger en 5kBq konstant under hela livet...)
(Inte för att man kan/skall göra några ytterligare jämförelser. Typ av sönderfall skiljer. Kalium 40 omsätts naturligt i kroppen medan inandad Am-241 det får man leva med, osv. osv. Just alfa-strålare blir ju bara farliga om man får i sig dem. Jmf. Litvinenko)
Men när jag söker på det så verkar utfasningen av joniserande brandvarnare snarare handla om dålig känslighet. De reagerar inte tillräckligt snabbt för att rädda liv.
Strålningen i sig är inget problem så länge som brandvarnaren är hel. Det är när de slängs bort som de kan bli problematiska, men lämnar tillräckligt många dem på rätt ställe, så är det inget större problem heller.
Risken är väl att även om konsumenten tror att de lämnar de på rätt ställe så är det stor risk att de slutar med att de dumpas i något träsk i Kina.
Haha... tack för att du kollade upp min slarviga bananreferens
. Borde gjort det själv.Så man får käka ett par tusen bananer för att komma upp i samma stråldos som man skulle få om man råkat svälja joniseringskammaren i en joniserande brandvarnare. Iofs så lär kroppen utsöndra detta Americium-241 ganska fort, endast 0,05% kvarstannar i kroppen... så jämförelser är omöjliga och även scenariot högst osannolikt.
Vad gäller nytta i tillämpningen brandvarnare så är fördelen att de kan reagera på osynliga partiklar, nackdelen är att det kan ge mer falsklarm. Som jag ser det kan optiska och joniserande brandvarnare vara bra komplement till varandra om de installeras på ett genomtänkt sätt. Tex är det dumt att ha en joniserande brandvarnare i närheten av köket eftersom den kommer att larma så fort man steker litet lövbiff etc.
Ändå litet intressant att om man hypotetiskt skulle råka få i sig den mängd Am-241 som finns i en typisk brandvarnare så kommer kroppen tydligen att ha utsöndrat nästan allt (förutom 0,05%) efter några dagar... och det som är kvar i kroppen - ca en tvåtusendel - ger en stråldos ungefär som om man ätit en banan.
Givetvis spelar det en enorm roll var i kroppen som dessa strålkällor befinner sig men ändå tänkvärt när man funderar över risknivåer... i synnerhet som vi inte brukar svälja brandvarnares joniseringskammare till vardags Vad gäller deponi och avfallshantering känner jag inte till om det är ett reellt problem i fallet joniserande brandvarnare men det ser ut som att detta skulle vara fullt hanterbart eftersom det är så extremt små mängder det handlar om, i jämförelse med allt annat dylikt som ska hanteras typ rivningsmassor från gamla blåbetongkällare etc.
Givetvis spelar det en enorm roll var i kroppen som dessa strålkällor befinner sig men ändå tänkvärt när man funderar över risknivåer... i synnerhet som vi inte brukar svälja brandvarnares joniseringskammare till vardags
Vad gäller deponi och avfallshantering känner jag inte till om det är ett reellt problem i fallet joniserande brandvarnare men det ser ut som att detta skulle vara fullt hanterbart eftersom det är så extremt små mängder det handlar om, i jämförelse med allt annat dylikt som ska hanteras typ rivningsmassor från gamla blåbetongkällare etc.Fast dessa alfastrålare kommer knappast in i kroppen pga brandvarnare...
Om det är samma brandvarnare du har nu som du satte dit för drygt tio år sedan så kan det vara anledningen till att de börjat falsklarma. En brandvarnare som är över tio år gammal bör ha bytts för några år sedan.J JohanN03 skrev:
Som nämnts är brandvarnare även lite känsliga för vart de sitter. De vi haft som suttit lite tajt eller nära en vägg har falsklarmat.
