Byggahus.se
Det finns två vanliga missuppfattningar när det gäller diffspärr/broms:
- På grund av dagens extrema krav på täthet i lågenergihus tror folk att det är kört om man råkar dra en skruv igenom diffspärren i sitt nya hus.
- (Gamla) hus med organisk isolering behöver ingen ångspärr eller broms alls.


Man ska alltid sträva efter att insidan av konstruktionen är lite tätare än utsidan och skyddad mot luftvandringar, så någon form av luft- och diffussionströgt skikt behövs alltid. Även i gamla hus.
Sen är det mycket möjligt att det räcker med tät papp, målarfärg, etc i ett gammalt hus med lite isolering, men det är inte samma sak som att inget skydd mot luftvandring behövs.
 
Kan lägga till en tredje missuppfattning:

- Om det inte går att få helt tätt när man renoverar/bygger ut så är det bättre att inte ha någon diffusionsspärr alls. Annars kommer all fukt att koncentreras till de ställen där det saknas spärr och huset ruttnar bort.
 
  • Gilla
guggen och 2 till
  • Laddar…
Ja fast nu är vi där igen, det är en massa fukt och huset ruttnar bort säger du..............Hur mycket är det då i ett normalt hus? Kan man verkligen tala om såna nivåer att hus ruttnar bort pga sånt här? Det låter ju liksom som det är stora mängder fukt vi pratar om men hur är det egentligen?
 
Läs första raden i inlägget också.....
 
Nej, det är inga stora mängder men folk har läst på Internet att det är ett stort problem. Dock kan även små mängder ställa till problem under lång tid.
Huset vi flyttade till för 4 år sedan hade lite röta i sågspånet på kallvinden direkt ovanför badrummet. Jag bytte till nytt spån på dom 4 kvadratmetrarna, satte in en fläkt som går konstant på lågfart i badrummet och målade taket med våtrumsfärg. Än så länge är spånet torrt och ser helt opåverkat ut...
 
Jo jag förstod att han menade att det var en missuppfattning men jag tänkte mest på det jag skrev tidigare om det överhuvudtaget är nån som vet vilka nivåer vi pratar om? Är det över ett dygn 2ml vatten som tar sig ut genom väggar eller är det flera liter ? Är det nån som vet? En del resonerar ju nästan som om man borde ha dropprännor inne i väggarna..........
 
Rekommenderar att du läser kapitlet fuktdiffusion i Fukthandboken. Där är allt ingående förklarat och det står hur allt beräknas samt vilka kriterium som gäller för att en konstruktion är godkänd.
 
tompax
Alla skräckscenarier som tas upp här. Kan man inte undgå dessa genom att helt enkelt använda cellulosaisolering som buffrar och avger fukt? I kombination med att inte använda ångspärr som stänger inne det, utan istället ångbroms invändigt.

En vanlig konstruktion för cellulosaisolerade hus är inifrån och ut:

  • gips
  • plywood/osb
  • 45 mm installationsskikt med cellulosaisolering
  • ångbroms
  • cellulosaisolering mellan bärande reglar, 120, 145, 170, 195 eller vad som
  • 45 mm isolering på tvären för att bryta köldbryggor
  • asfaboard
  • luftspalt
  • panel

Denna konstruktion borde väl vara säker oavsett om någon råkar spika hål i ångbromsen? Samtidigt ligger ångbromsen 45 mm in i väggen så den riskerar inte att punkteras lika mycket/ofta, men även om det sker bör det väl inte vara någon fara?

Är det med andra ord inte den icke-fuktbuffrande mineralullsisoleringen som ställer till det?
 
  • Gilla
Peter1986
  • Laddar…
Det finns formler för hur man kan räkna även med fuktabsorberande material i Fukthandboken och att det som gäller är att fukt inte ska upplagras år efter år genom att avdunstningskapaciteten under uttorkningsperioden ska vara helst 2 gånger större än kondenserad fukt under kondensationsperioden.

Även mineralull kan binda fukt, det är uppenbart om du har lämnat en sån skiva utomhus längre tid. Villaväggar består ju även oftast av fuktkänsliga träreglar som ska skyddas mot kondensfukt.

Punkteringar av ångspärr/ångbroms tror jag det oroas lite för mycket för, det är ju en diffusionsspärr och inte primärt en konvektionsspärr.
 
Godkänd enligt vaddå?
 
D Daniel 109 skrev:
Godkänd enligt vaddå?
Det är i det närmaste ett direkt citat från Fukthandboken så man får tolka det som att beräkningen/konstruktionen får anses godkänd på kriteriet att den är fuktsäker. Det finns ju värde i att luta sig mot en respekterad handbok som säger vad som är acceptabla kriterium om man tillexempel föreskriver en konstruktion och därmed tar ansvar för den. Tex som konstruktör eller arkitekt. Men det ska ju inte tolkas som tex en godkänd lysrörsarmatur.
 
tompax
Vad är det som gör att över 100 år gamla trähus med 3-tumsplank eller timmer skulle vara mer "fuktsäkra"(säkra mot fuktskador i väggen) än dagens cellulosaisolerade hus?
Är det att daggpunkten förflyttas på grund av bättre isolering?

Dessa gamla hus står än idag och de flesta är helt friska i virket förutsatt att de inte har plastats in och har underhållits korrekt under årens lopp.
 
För att de är tunn isolering i dem, väggen är varmare rakt igenom.
 
Det är stor temperaturskillnad över väggen.
Trät kan hantera mycket fukt innan det blir så fuktigt att möglet trivs
Eldstäder drar ut mycket luft vilket ger undertryck i huset och ventilerar ut fukten.
Det beror inte på att de saknar tätskikt.
 
tompax tompax skrev:
Dessa gamla hus står än idag och de flesta är helt friska i virket förutsatt att de inte har plastats in och har underhållits korrekt under årens lopp.
Har du någon mer information som stödjer att husen skulle bli sämre just av att plastas in? I de allra flesta fall sätter man dit plasten i samband med renovering, tilläggsisolering, ändrad användning och byte av värmekälla. Sen skyller man på plasten när det blir fel...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.