Ordna material efter ånggenomgångsmotstånd
Något som jag sökt mycket efter till mitt bygge är ånggenomgångsmotstånd för allehanda vanliga material. För ångbromsar och underlagsdukar och sådant som är tänkt att användas i diffusionsöppna konstruktioner anges det ju vanligtvis väldigt tydligt, men till en vägg eller ett tak används ju kombinationer av många andra material också på olika sidor om isoleringen. Jag har gett upp att försöka hitta en komplett tabell över alla vanliga material (någon annan som lyckats?), och tänker nu att näst bäst vore att få materialen rangordnade efter ångenomgångsmotstånd.
Kanske kan vi hjälpas åt att ordna dessa efter ökande ånggenomgångsmotstånd? Jag tror det kan vara värdefullt för många. Jag gör ett försök här, men det är många gissningar:
Vindduk (t.ex. Windy)
Utegipsskiva 9 mm
Gipsskiva 13 mm
Vindpapp
Råspont 20 mm
Tapet+tapetklister
Färg (inomhus latexfärg)
OSB 11 mm
Hård board (masonit, 3 mm)
Byggplywood (12 mm)
Golvspånskiva 22 mm
Oljehärdad board (3 mm)
Ångbroms (t.ex. Halotex)
Ångspärr (åldersbeständig plast)
Kanske kan vi hjälpas åt att ordna dessa efter ökande ånggenomgångsmotstånd? Jag tror det kan vara värdefullt för många. Jag gör ett försök här, men det är många gissningar:
Vindduk (t.ex. Windy)
Utegipsskiva 9 mm
Gipsskiva 13 mm
Vindpapp
Råspont 20 mm
Tapet+tapetklister
Färg (inomhus latexfärg)
OSB 11 mm
Hård board (masonit, 3 mm)
Byggplywood (12 mm)
Golvspånskiva 22 mm
Oljehärdad board (3 mm)
Ångbroms (t.ex. Halotex)
Ångspärr (åldersbeständig plast)
Redigerat:
kan va nyttigt att även skriva det teoretiska värdet
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Bra idé!
Min gamla handbok "Bygg", Band II från 1960-talet har bl.a. en tabell med fysikaliska data för byggnadsmaterial. Där finns för en del av materialen en uppgift om "fuktdiffusionstal" uttryckt i g/m*h*mm Hg som kan användas för att rangordna materialen. Fur har värdet 0,0005-0,001, medan t.ex. furuplywood har värdet 0,005-0,010. Ju lägre värde desto större ångmotstånd. Skall man tillämpa de värdena på din tabell bör skivmaterialet ligga högre upp och massivt trä längre ner. Oberoende av dessa uppgifter kan jag säga att latexfärg skall ligga näst nederst. Den är nästan helt diffusionstät.
Min gamla handbok "Bygg", Band II från 1960-talet har bl.a. en tabell med fysikaliska data för byggnadsmaterial. Där finns för en del av materialen en uppgift om "fuktdiffusionstal" uttryckt i g/m*h*mm Hg som kan användas för att rangordna materialen. Fur har värdet 0,0005-0,001, medan t.ex. furuplywood har värdet 0,005-0,010. Ju lägre värde desto större ångmotstånd. Skall man tillämpa de värdena på din tabell bör skivmaterialet ligga högre upp och massivt trä längre ner. Oberoende av dessa uppgifter kan jag säga att latexfärg skall ligga näst nederst. Den är nästan helt diffusionstät.
Tack för värden. Förvirrande att plywood av furu är mindre ångtrög än massiv furu. Limmet borde ju rimligen göra den mer ångtrög. Hittade också en tabell som styrker det du skriver.
Angående Latexfärg är den nog svår att placera. Det verkar finnas flera olika typer som är mer eller mindre diffusionsöppna och dessutom påverkas av omgivande luftfuktighet och temperatur.
Angående Latexfärg är den nog svår att placera. Det verkar finnas flera olika typer som är mer eller mindre diffusionsöppna och dessutom påverkas av omgivande luftfuktighet och temperatur.
Redigerat:
Medlem
· Halland
· 80 inlägg
Det ligger lite i att endast rangordna materialen. De data som finns för ånggenomgångsmotstånd för olika material är sannolikt teoretiska, framtagna i labmiljö, kanske enligt en viss standard. I praktiken så blir det annorlunda pga varierande luftfuktighet. Värsta tänkbara förhållanden är några plusgrader, dimma och regn. Alltså typiskt novemberväder. Hur bra andas/torkar/flyttar fukt en fasadskiva med ett SD på 0,3 under dessa förhållanden?
Exempel
Jag fick tipset av en säljare hos en större isolersystemleveratör att endast använda OSB som ångbroms. SD = 2,5. Isoleringen + fasadskiva (Steico, Pavatex med flera) har ett SD på 0,55. En faktor 4,5 alltså. I teorin. Men kanske så lite som 2-3 i klassiskt, kustnära, novemberväder.
OSB som ångbroms fungerar säkerligen i inlandet, men endast troligen i kustnära områden. Det där "troligen" gör att jag kommer att använda ångbromsfolie.
Exempel
Jag fick tipset av en säljare hos en större isolersystemleveratör att endast använda OSB som ångbroms. SD = 2,5. Isoleringen + fasadskiva (Steico, Pavatex med flera) har ett SD på 0,55. En faktor 4,5 alltså. I teorin. Men kanske så lite som 2-3 i klassiskt, kustnära, novemberväder.
OSB som ångbroms fungerar säkerligen i inlandet, men endast troligen i kustnära områden. Det där "troligen" gör att jag kommer att använda ångbromsfolie.
