Och det låter även precis som vår gamla Smilla, norsk skogskatt/fader okänd.
Är nog så att skogskatterna är sådana som vill vara med och är gosiga.
Mina katter är bondkatt fader okänd även här men fadern var nog en skogis. Då Nalle ser ut precis som en skogskatt och båda katterna har typiska skogskatt beteenden annars också. Dem älskar att ligga på veden som är inne på tork och vässa klorna där osv
Sen kanske det är typiskt för alla katter Men men....
Dom tycker mer att ha pellets till kattlåda än sand och det tycker även vi människor.
Sedan gillar dom som sagt ligga nära sover på mig osv. Så gör inte mina föräldrars katt...
Visst alla är individualer men olika raser har olika egenskaper. Märks ju mycket på hundar men på katter diskuteras det väl inte så mycket.
Våra bondkatter är också gosiga och sociala. Liksom hundar går vi även ut och rastar dem när de inte gitter gå ut själva, det är bara att ropa på dem så följer de med ut på en runda!
Dessutom är de bra vakthundar....erh...vaktkatter. Ingen som vågar roffa åt sig några Franska pastiller här inte...
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
...pastillerna verkar dock lukta förtrollande gott...
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
...och om man gör sig till lite kanske man kan få en pastill eller två...
Jag tror ägaren är den största formaren av kattens personlighet. Om man har katten sedan kattungsstadiet. Alla katter jag haft sen kattunge har alla utvecklats till liknande personligheter. Dvs sociala och vill sitta i famnen och helst sova med en typen.
Den blir som sin ägare uppfostrar den. Om ägaren kanske har en syn att katter inte är sociala så brukar det bli en sån sorts katt då den växer upp.
De tre katter jag har/har haft har alla varit olika. De två jag har nu är väldigt olika. Kanske jag som är dålig på att forma eller så har jag haft starka personlighetskatter. Alla är/har varit underbara dock
Jag tror ägaren är den största formaren av kattens personlighet. Om man har katten sedan kattungsstadiet. Alla katter jag haft sen kattunge har alla utvecklats till liknande personligheter. Dvs sociala och vill sitta i famnen och helst sova med en typen.
Den blir som sin ägare uppfostrar den. Om ägaren kanske har en syn att katter inte är sociala så brukar det bli en sån sorts katt då den växer upp.
Du har nog rätt i en del. Men ändå inte när det kommer till mina föräldrars katt. Sedan ligger det väl i kanske hur kattmamman uppfostrar osv.
Men katten var då en kattunge när vi tog katten. Men visade redan som liten att hon vill inte vara gosig.
Däremot är ju katten annars social och är ingen elak katt heller. Men vill helt enkelt inte sitta i famnen och kommer ej till sängen.
För övrigt från en bra familj och en inomhus raskatt.
Är det någon som vill ge mig ett "litet" bidrag på någon mille eller två?
Så jag kan köpa ett hus av lagom storlek och kunna skaffa hund och/eller katter samt bygga en massa roliga grejer åt dem?
Jag tror ägaren är den största formaren av kattens personlighet. Om man har katten sedan kattungsstadiet. Alla katter jag haft sen kattunge har alla utvecklats till liknande personligheter. Dvs sociala och vill sitta i famnen och helst sova med en typen.
Den blir som sin ägare uppfostrar den. Om ägaren kanske har en syn att katter inte är sociala så brukar det bli en sån sorts katt då den växer upp.
både ock skulle jag säga. Jag har en ragdoll till exempel. De är ökända för att inte var knäkatter. Med dig överallt som en hund och ligger gärna jämte och nära men inte i knä. Undantag finns så klart.
Hur dessa bilder kom med har jag ingen aning om
Katten var endast blodig, men våran andra katt strök med, påkörd av bil, denna skulle nog bara hjälpa till i olyckan
Hur dessa bilder kom med har jag ingen aning om
Katten var endast blodig, men våran andra katt strök med, påkörd av bil, denna skulle nog bara hjälpa till i olyckan
Usch vad hemskt. Beklagar
Jo katter kan hjälpa sina "kattkompisar". Mina katter bråkar med varandra och har sina "revir" mer eller mindre. Men är den andra borta t ex inlåst nånstans eller slunkit ut och inte kommer in. Så blir den andra orolig.
Det är bra att alla vet sin plats.
Den bruna hunden var första djur i huset och älskade att ligga på pallen och titta ut. Sen kom den svarta hunden och ryckte bruna hunden i svansen när bruna hunden låg på pallen. - Störigt tyckte bruna hunden.
Men sen kom katten. Nu ligger katten på pallen och båda hundarna på golvet. Problemet löst.
Marlen Eskilsson skrev:
Och det låter även precis som vår gamla Smilla, norsk skogskatt/fader okänd.
Immobil skrev:
