Mycket intressant artikel, men jag håller med om att det vore bra med en uppföljande artikel (eller summerande artikel med läsvärda länkar) om vad man ska tänka på som lekman vid ev tilläggsisolering.
Vår fasad ser hemsk ut så vi har planer på att byta ut den inom 5-7 år fast att den egentligen inte är skadad (mer än estetiskt) och tänker att vi lika gärna kan passa på att tilläggsisolera lite. Idag består väggarna av 45+56 mm glasullsisolering från 70-talet så lite borde en tilläggsisolering göra för inneklimatet även om vi inte kan räkna hem det ekonomiskt. Så det voree väldigt intressant med en artikel som tar upp lite vad man bör tänka på och tips o råd vid tilläggsisolering av gamla vinterbonade sommarstugor
Vår fasad ser hemsk ut så vi har planer på att byta ut den inom 5-7 år fast att den egentligen inte är skadad (mer än estetiskt) och tänker att vi lika gärna kan passa på att tilläggsisolera lite. Idag består väggarna av 45+56 mm glasullsisolering från 70-talet så lite borde en tilläggsisolering göra för inneklimatet även om vi inte kan räkna hem det ekonomiskt. Så det voree väldigt intressant med en artikel som tar upp lite vad man bör tänka på och tips o råd vid tilläggsisolering av gamla vinterbonade sommarstugor
Jag tror att du har helt fel!V vectrex skrev:
Vi byter hela bostadens luft med 1/3 varje timme.
Och den nya luften värms till 90% - 95% av frånluften.
Jag ser ju på termometern i det längst bor belägna toa/duschrummet att det håller ungefär samma temp som resten av rummen, utan någon annan uppvärmning än den luft som sugs dit från resten av bostaden.
Och gissa vad: Jag har hellre ett par tofflor på fötterna än går omkring på trettiogradigt golv!
V vectrex skrev:
So do IV vectrex skrev:I rest my case!
Liten kommentar där ang tjock isolering och passiva hus..
Jag är uppvuxen i ett sånt hus, Då min far byggde i mitten utav 80 talet ett hus med väggar på ca 35cm med isolering och luftspalert osv.. (Utanför Strängnäs , Merlänna-Byringe)
Som jag mins det när jag va liten så under svala vinterdagar så behövdes ingen extra värme tillföras om man va 3-4 personer i huset som värmde upp huset med kroppen. Om det va kallt så räckte det att tända en lite brasa under 30 min så va huset varmt hela dagen.
På somrarna så va det alltid lagom svalt innomhus.
Huset va på två vångingar då nedre plan (källaren) va nedsprängt i berggrund.
Dock tyvärr så va det något konstruktionsfel i grunden som sprack så att grundvatten läckte in.. Det orsakade då givetvis fukt och mögel, Något som inte kunde åtgärdas ekonomiskt då ekonomin va i bottten. Tyvärr så såldes huset 95-96 efter skilsmässa..
Men givetvis så blir ju bygget mycket dyrare att bygga med så tjocka lager framförallt på 80 talet. och som du skriver i texten så är ju kravet att det måste vara tätt och rätt gjort.
Vad jag vet idag så bor det andra människor i huset nu och som har reparerat grunden. Rykten säger att de har nästan ingen energikostnad.
Jag är uppvuxen i ett sånt hus, Då min far byggde i mitten utav 80 talet ett hus med väggar på ca 35cm med isolering och luftspalert osv.. (Utanför Strängnäs , Merlänna-Byringe)
Som jag mins det när jag va liten så under svala vinterdagar så behövdes ingen extra värme tillföras om man va 3-4 personer i huset som värmde upp huset med kroppen. Om det va kallt så räckte det att tända en lite brasa under 30 min så va huset varmt hela dagen.
På somrarna så va det alltid lagom svalt innomhus.
Huset va på två vångingar då nedre plan (källaren) va nedsprängt i berggrund.
Dock tyvärr så va det något konstruktionsfel i grunden som sprack så att grundvatten läckte in.. Det orsakade då givetvis fukt och mögel, Något som inte kunde åtgärdas ekonomiskt då ekonomin va i bottten. Tyvärr så såldes huset 95-96 efter skilsmässa..
Men givetvis så blir ju bygget mycket dyrare att bygga med så tjocka lager framförallt på 80 talet. och som du skriver i texten så är ju kravet att det måste vara tätt och rätt gjort.
Vad jag vet idag så bor det andra människor i huset nu och som har reparerat grunden. Rykten säger att de har nästan ingen energikostnad.
Nästan 5000 kWh per år låter väldig mycket md FTX och LLVP.KnockOnWood skrev:
Själv har jag 170 kvm i norra Stockholm från tidigt 80-tal. Mekanisk frånluft utan VÅV, 170 mm mineralull i väggarna, 200 mm i golv och vindsbjälklag. LLVP från 2013, inomhustemperatur aldrig under 23 grader.
8000 kWh senaste året inkl hushållsel.
Du borde kanske lära dig hur ditt värmesystem kan optimeras.
Du kan inte använda lägsta fläktläge på värmepumpen om du vill maximera energieffektiviteten och minska el till kompressorn.
Instämmer, vi håller på att ruinera oss med de höga elräkningarna.B Boende45 skrev:
Så nu flyttar vi till en bostadsrättslägenhet.
Där går nästan bara halva pensionen till månadsavgiften
Jag tyckte också att det var låg förbrukning.Jonatan79 skrev:
Men jag kanske glömde nämna att vi har stall/hönshus med lite elvärme och varmvattenberedare.
För övrigt var vår klassning när energideklarationen gjordes bara klass B.
Varför inte A frågade jag.
Svar: Nej, det kan bara passivhus få
Hej @Boende45B Boende45 skrev:
Så här ser vår energideklaration ut:
Kanske du skulle kunna visa er?
Vadå, menar du att vi har snålat och gått och småfrusit i tio år sedan huset byggdes?useless skrev:
Jag har levt med en enorm avundsjuka riktad mot KOW, särskilt då jag skall betala mina 25 000kwh för ett hus på knappa 90m2, med kalla golv.
Då är vinden faktiskt isolerad och kakelugnen har gjort att förbrukningen sänkts med iaf en tredjedel sedan tidigare.
Och nu säger ni att det finns andra, som är ännu värre!
G guggen skrev:
Vårt första hus, som vi köpte 1975 och sålde 23 år senare, var en gammal fiskarstuga i Göteborgs södra skärgård, på Asperö.G guggen skrev:
Det hade en tid varit affär, och senare fritidsbostad och frisersalong.
Cirka 65 kvm bottenyta och två plan, och elförbrukningen var ungefär 22.000 kWh/år.
Så efter några år tog vi ner Sidiplattorna på ytterväggarna, satte upp 80 mm spontad cellplast, och utanpå det spik/skruvläkt och 22 mm panel med kubbläkt.
Elförbrukningen sjönk till hälften!
Bättre isolering och förmodligen mindre tjyvdrag genom de gamla timmer- och plankväggarna.
