Läste du texten du svarade på?Elin6745 skrev:
Jag har samma åsikt som du i frågan och har inte skrivit något annat.
TS, vad är det ni vill göra med bryggan? Om det är båtplats ni vill ha så är det värt att fortsätta "fajtas" för det där avtalet, men om ni bara vill bada från den så är det precis som Nötegårdsgubben säger: det har ni all rätt att göra alldeles oavsett! Faktum är att ni kan använda vilken som utav de bryggorna som finns där för bad, så länge ni inte förstör något eller det råkar ligga på någon annans tomt. Och då är det ju bara gött att slippa betala för och jobba med underhållet.Nötegårdsgubben skrev:
Nja, man får inte heller vara i vägen för bryggans ägare, d v s om ägaren kommer så får man snällt gå därifrån. Jag tvivlar på att TS vill ha en brygg/badplats på de villkoren.Pytt skrev:
TS, vad är det ni vill göra med bryggan? Om det är båtplats ni vill ha så är det värt att fortsätta "fajtas" för det där avtalet, men om ni bara vill bada från den så är det precis som Nötegårdsgubben säger: det har ni all rätt att göra alldeles oavsett! Faktum är att ni kan använda vilken som utav de bryggorna som finns där för bad, så länge ni inte förstör något eller det råkar ligga på någon annans tomt. Och då är det ju bara gött att slippa betala för och jobba med underhållet.
Nä du har rätt, det hade jag missat för jag trodde att det var okej så länge man inte hindrade ägarna från att använda bryggan, men åtminstone lawline verkar tolka det som du säger; att det gäller så fort ägarna är där.G gaidin skrev:
TS säger sig ha en bra relation med grannarna så då tycker man att de kunde låta dem fortsätta bada om de inte är i vägen. Knepigt av dem att säga att "ni får bada när vi inte är där", som om det vore något de själva bestämt av ren godhet...
För att en brygga ska vara fast egendom ska den vara på ägarens mark eller på annans mark med stöd av servitut. Nu är den på annans mark med stöd av arrende. Alltså är bryggan inte fast egendom utan lös.
Det "interna" avtalet reglerar fastighetsägarnas skyldigheter som samägare av den lösa egendomen. Det är det underförstått att bryggan är samägd. Det är också underförstått bryggan ska ligga där den ligger med stöd av det arrendeavtal som finns.
Något servitut är inte inblandat.
Allmänt gäller att man kan överlåta sina rättigheter men inte sina skyldigheter. När någon av avtalsparterna (A) säljer sin fastighet kan alltså äganderätten till bryggandelen följa med. Detta kan ha skett exempelvis genom att bryggan har framförts som försäljningsargument i prospekt. Men eftersom man inte kan överlåta sina skyldigheter kan motparten (B) fortfarande kräva att A hjälper till med underhåll (om inte A:s efterträdare gör det). Under vissa omständigheter kanske B kan antas ha godkänt ett partsbyte så att A:s efterträdare tar över A:s skyldigheter gentemot B. Det kanske inte ens behöver vara skriftligt. Om både A:s efterträdare och B handlar som om avtalet nu gäller mellan dem kan det anses göra det genom konkludent handlande.
Samma sak gäller arrendeavtalet. Rätten att ha bryggan kan ha sålts tillsammans med arrendatorns fastighet. Arrendeupplåtaren kan dock fortfarande kräva arrendeavgiften från sin ursprungliga avtalspart. Även i detta fall kan dock arrendeupplåtaren eventuellt anses ha godkänt ett partsbyte. Kanske genom att börja ta emot betalning från den nye parten. (Möjligen krävs då skriftlig kvittens.) Eller så medgavs framtida partsbyte vid fastighetsförsäljning uttryckligen i arrendeavtalet.
Det "interna" avtalet reglerar fastighetsägarnas skyldigheter som samägare av den lösa egendomen. Det är det underförstått att bryggan är samägd. Det är också underförstått bryggan ska ligga där den ligger med stöd av det arrendeavtal som finns.
Något servitut är inte inblandat.
Allmänt gäller att man kan överlåta sina rättigheter men inte sina skyldigheter. När någon av avtalsparterna (A) säljer sin fastighet kan alltså äganderätten till bryggandelen följa med. Detta kan ha skett exempelvis genom att bryggan har framförts som försäljningsargument i prospekt. Men eftersom man inte kan överlåta sina skyldigheter kan motparten (B) fortfarande kräva att A hjälper till med underhåll (om inte A:s efterträdare gör det). Under vissa omständigheter kanske B kan antas ha godkänt ett partsbyte så att A:s efterträdare tar över A:s skyldigheter gentemot B. Det kanske inte ens behöver vara skriftligt. Om både A:s efterträdare och B handlar som om avtalet nu gäller mellan dem kan det anses göra det genom konkludent handlande.
Samma sak gäller arrendeavtalet. Rätten att ha bryggan kan ha sålts tillsammans med arrendatorns fastighet. Arrendeupplåtaren kan dock fortfarande kräva arrendeavgiften från sin ursprungliga avtalspart. Även i detta fall kan dock arrendeupplåtaren eventuellt anses ha godkänt ett partsbyte. Kanske genom att börja ta emot betalning från den nye parten. (Möjligen krävs då skriftlig kvittens.) Eller så medgavs framtida partsbyte vid fastighetsförsäljning uttryckligen i arrendeavtalet.
Redigerat:
Stefan 1972. Jag tycker inte du ska vara så självsäker i dina svar. Det du lägger fram är dina åsikter och hur DU tycker att det borde fungera, men du har egentligen inte en aning om hur det fungerar i realiteten. Lyssna och hör vad andra har att säga, som kanske vet bättre, så kanske du lär dig något. Jag menar inte att vara taskig, men jag tror att TS har mer nytta av faktiskta regler än dina åsikter....S Stefan1972 skrev:
Som jag förstått det kan en ny ägare till den belastade fastigheten riva upp servitutet om det inte är förnyat. T.ex. hindra dig från att nyttja en väg du har servitut på, men jag kan ha fattat fel. Och det är en fråga som inte har bäring på TS fråga, så vi släpper detT Tompa01 skrev:
Om det inte är registrerat och okänt för köparen. Men inte annars.
Frågan är om du och tidigare ägare till din fastighet har fullföljt era skyldigheter i enlighet med avtalet?
Om ni ej har hjälpt till med underhåll, utläggning och upptagning av den gemensamma bryggan har ni åsidosatt era skyldigheter och avtalet kan hävas.
Sidan nedan hävdar att det även måste vara inskrivet hos Lantmäteriet för att avtalsservitut skall gälla framtida ägare.
För att få skriva in en nyttjanderätt måste den ha upplåtits genom en skriftlig handling (muntliga överenskommelser kan vara giltiga, men de kan inte vara inskrivna).
Inskrivning är bra p.g.a. att nyttjanderätten eller servitutet blir känd för allmänheten genom detta förfarande. I och med att rättigheten är inskriven anses en ny ägare vara medveten om dess existens (han försätts i ond tro) och rättigheten blir då gällande mot denne (rättigheten ges sakrättsligt skydd).
Från: https://www.bostadsjuristerna.se/8-vanligaste-fragorna-om-avtalsservitut/
Hur upprättas ett avtalsservitut?
Som namnet antyder handlar det om ett avtal mellan två fastigheters ägare. Du i egenskap av ägare av den tjänande fastigheten vill lova att du inte kommer att plantera snabbväxande björkar eller andra träd som kommer blockera grannens fina sjöutsikt. Du ger därmed grannen, ägaren av den härskande fastigheten, ett servitut på fri utsikt.
För att ett sådant avtal ska kunna godkännas måste vissa krav vara uppfyllda och dessa återfinns i Jordabalken (1970:994). För det första måste avtalet vara skriftligt. Det måste framgå vilken roll respektive fastighet (härskande och tjänande) samt vilken avsikt avtalet ska ha. För att avtalet ska bli officiellt och faktiskt löpa på fastigheterna d.v.s. även gälla för framtida ägare, ska det sedan som tidigare nämnts registreras (skrivas in) hos Lantmäteriet.
Går det att upphäva ett avtalsservitut?
Vad gör du om din fastighet är belastad med ett servitut och du inte vill ha det? Om det faktiskt är du som äger marken och båtbryggan där grannen nu lagt till sin stora motorbåt och de två andra familjerna dessutom pratar om att de nog också vill uppgradera sina ekor. Vad har du för möjligheter att upphäva det servitut som farfar skrev på? Enligt reglerna i jordabalken går det att upphäva ett servitut om en härskande fastighet har överskridit sin rätt eller åsidosatt sina skyldigheter, t.ex. genom att inte betala den överenskomna avgiften. [snip]
Ytterligare en godtagbar anledning att upphäva ett servitut är om ett sådant under en längre tid inte utövats och det i övrigt föreligger sådana omständigheter att det ska anses övergivet. Det går också att avtala bort ett gammalt servitut om nuvarande ägare till härskande och tjänande fastigheter är överens. Ett sådant avtal skickas till Lantmäteriet som underlag för att avregistrera ett servitut.
Om ni ej har hjälpt till med underhåll, utläggning och upptagning av den gemensamma bryggan har ni åsidosatt era skyldigheter och avtalet kan hävas.
Sidan nedan hävdar att det även måste vara inskrivet hos Lantmäteriet för att avtalsservitut skall gälla framtida ägare.
För att få skriva in en nyttjanderätt måste den ha upplåtits genom en skriftlig handling (muntliga överenskommelser kan vara giltiga, men de kan inte vara inskrivna).
Inskrivning är bra p.g.a. att nyttjanderätten eller servitutet blir känd för allmänheten genom detta förfarande. I och med att rättigheten är inskriven anses en ny ägare vara medveten om dess existens (han försätts i ond tro) och rättigheten blir då gällande mot denne (rättigheten ges sakrättsligt skydd).
Från: https://www.bostadsjuristerna.se/8-vanligaste-fragorna-om-avtalsservitut/
Hur upprättas ett avtalsservitut?
Som namnet antyder handlar det om ett avtal mellan två fastigheters ägare. Du i egenskap av ägare av den tjänande fastigheten vill lova att du inte kommer att plantera snabbväxande björkar eller andra träd som kommer blockera grannens fina sjöutsikt. Du ger därmed grannen, ägaren av den härskande fastigheten, ett servitut på fri utsikt.
För att ett sådant avtal ska kunna godkännas måste vissa krav vara uppfyllda och dessa återfinns i Jordabalken (1970:994). För det första måste avtalet vara skriftligt. Det måste framgå vilken roll respektive fastighet (härskande och tjänande) samt vilken avsikt avtalet ska ha. För att avtalet ska bli officiellt och faktiskt löpa på fastigheterna d.v.s. även gälla för framtida ägare, ska det sedan som tidigare nämnts registreras (skrivas in) hos Lantmäteriet.
Går det att upphäva ett avtalsservitut?
Vad gör du om din fastighet är belastad med ett servitut och du inte vill ha det? Om det faktiskt är du som äger marken och båtbryggan där grannen nu lagt till sin stora motorbåt och de två andra familjerna dessutom pratar om att de nog också vill uppgradera sina ekor. Vad har du för möjligheter att upphäva det servitut som farfar skrev på? Enligt reglerna i jordabalken går det att upphäva ett servitut om en härskande fastighet har överskridit sin rätt eller åsidosatt sina skyldigheter, t.ex. genom att inte betala den överenskomna avgiften. [snip]
Ytterligare en godtagbar anledning att upphäva ett servitut är om ett sådant under en längre tid inte utövats och det i övrigt föreligger sådana omständigheter att det ska anses övergivet. Det går också att avtala bort ett gammalt servitut om nuvarande ägare till härskande och tjänande fastigheter är överens. Ett sådant avtal skickas till Lantmäteriet som underlag för att avregistrera ett servitut.
Redigerat:
Det handlar inte om nåt servitut. Dokumentet som visas i tråden säger klart och tydligt att det är dessa två fastigheterna som ska dela på bryggan. Den nye grannen har inget stöd för att kasta ut trådskaparen och det hela är inte så komplicerat som en del inlägg i tråden vill ge sken av. Det är bara att läsa och förhålla sig till det som är skrivet. I och med att det gått så många år sen dokumentet skrevs, och fastighetsägarna levt efter det, så finns det dessutom en starkt etablerad praxis som ytterligare sänker nye grannen som tror att han/hon ensam kan avsluta tidigare uppgörelse.
Jag tycker grannen ska visa respekt för både grannar och avtal.
Jag tycker grannen ska visa respekt för både grannar och avtal.
Medlem
· västra götaland
· 92 inlägg
Känns som att går det att tolka att det är ett avtalsservitut, så torde bryggan vara bådas. Vill gärna se vad punkt 1 och 2 innan detta du visar innefattar.D danneman10 skrev:
Nej, det är inget servitut! Du kan ju inte ge servitut på någon annans mark! Bryggan ligger ju varken på TS eller grannens mark..F fastighetsskötaren skrev:
Var är TS?! En hel del frågor som saknar svar känner jag... Tex vad som står i arrendeavtalet, gäller det explicit en brygga eller mer rimligt är det en bit mark som arrendet ger rätta till...
