Har jag ensam äganderätt till mitt hus
Jag köpta för 6 år sedan en villa i en liten ort i Sverige där jag kommer ifrån. Jag var skriven i Sthlm och barnens pappa var skriven utomlands, så på pappret var vi särbos men reste ju och bodde ju alltid tillsammans mest utomlands. Vi fick två barn som också var med oss utomlands men skrivna hos mig, på min adress i sthlm. Dessutom var jag ensam vårdnadshavare till dem, vilket vi båda hade valt att ha det så.
Relationen har inte varit bra och jag har försökt komma ur den många ggn för jag får dagligen utstå psykisk misshandel vilket lett till att jag varit sjuk i många år i utmattning.
Detta huset jag köpte år 2013, gjorde jag med mitt egna anställningsavtal och med ett lån på banken. På huset står det att ägarrätten är 100 procent om man söker på mitt namn och får upp den generella infon man får om en person. Handpenningen betalades av min pappa.
Alla dessa ggr då jag inte orkar mer, knappt att resa mig eller andas på grund av hans ständiga misshandlande så säger jag att nu orkar jag inte mer nu tar jag barnen och flyttar till huset. Ja, jag glömde berätta av sedan 2016 är även barnens pappa skriven i Sverige och på adressen i sthlm. Så ingen står idag skriven på husets adress som folkbokförd.
Jag vill kunna avsluta denna relation för den är varken bra för mig eller för barnen (vi har 3 barn) och flytta från sthlm till den lilla ort där huset finns. Men då säger han att han ska ha hälften av husets värde. Vilket jag såklart aldrig skulle ha råd att ge honom och då säger han att huset ska säljas för han ska ha sina pengar!! Han äger själv en jätte stor fastighets som dock går som en rörelse, men även två hus utomlands och jag skulle gissa att dom också är inräknade i hans business men det är ju där vi bott.
Sambon har aldrig varit skriven heller på husets adress.
Min fråga är gäller sambolagen ”huset” har han rätt till halva det huset. Då det köptes av mig när vi var särbos och han var ju inte ens skriven i Sverige då.
Men visst vi hade gemensamma barn så en anknytning till Sverige hade han ju iaf.
Jag vet att han kommer ge mig ett helvete om inte jag säljer huset och ger honom hans pengar för det är så han funkar. Därför sitter jag kvar i denna relation år in och år ut och går snart sönder inombords av olycka medan mina barn är på mig och säger att jag ska lämna pappa och träffa någon som är snäll mot mig...Ja, om huset verkligen är mitt så är processen att separera kanske ändå möjlig.
Oerhört tacksam för svar!
Mvh Maria
Relationen har inte varit bra och jag har försökt komma ur den många ggn för jag får dagligen utstå psykisk misshandel vilket lett till att jag varit sjuk i många år i utmattning.
Detta huset jag köpte år 2013, gjorde jag med mitt egna anställningsavtal och med ett lån på banken. På huset står det att ägarrätten är 100 procent om man söker på mitt namn och får upp den generella infon man får om en person. Handpenningen betalades av min pappa.
Alla dessa ggr då jag inte orkar mer, knappt att resa mig eller andas på grund av hans ständiga misshandlande så säger jag att nu orkar jag inte mer nu tar jag barnen och flyttar till huset. Ja, jag glömde berätta av sedan 2016 är även barnens pappa skriven i Sverige och på adressen i sthlm. Så ingen står idag skriven på husets adress som folkbokförd.
Jag vill kunna avsluta denna relation för den är varken bra för mig eller för barnen (vi har 3 barn) och flytta från sthlm till den lilla ort där huset finns. Men då säger han att han ska ha hälften av husets värde. Vilket jag såklart aldrig skulle ha råd att ge honom och då säger han att huset ska säljas för han ska ha sina pengar!! Han äger själv en jätte stor fastighets som dock går som en rörelse, men även två hus utomlands och jag skulle gissa att dom också är inräknade i hans business men det är ju där vi bott.
Sambon har aldrig varit skriven heller på husets adress.
Min fråga är gäller sambolagen ”huset” har han rätt till halva det huset. Då det köptes av mig när vi var särbos och han var ju inte ens skriven i Sverige då.
Men visst vi hade gemensamma barn så en anknytning till Sverige hade han ju iaf.
Jag vet att han kommer ge mig ett helvete om inte jag säljer huset och ger honom hans pengar för det är så han funkar. Därför sitter jag kvar i denna relation år in och år ut och går snart sönder inombords av olycka medan mina barn är på mig och säger att jag ska lämna pappa och träffa någon som är snäll mot mig...Ja, om huset verkligen är mitt så är processen att separera kanske ändå möjlig.
Oerhört tacksam för svar!
Mvh Maria
God natt!
Det är uppenbarligen inte bara jag som är vaken
!
Du befinner dig i ett veritabelt helvete. När livsavgörande beslut skall tagas, kan mina och andras mer eller mindre korrekta råd ge viss vägledning. Men här råder jag dig å det starkaste att kontakta en jurist som är inriktad mot familjerätt.
Du har all min medkänsla.
Staffan
Det är uppenbarligen inte bara jag som är vaken
!Du befinner dig i ett veritabelt helvete. När livsavgörande beslut skall tagas, kan mina och andras mer eller mindre korrekta råd ge viss vägledning. Men här råder jag dig å det starkaste att kontakta en jurist som är inriktad mot familjerätt.
Du har all min medkänsla.
Staffan
Tack Staffan!
ja, det är just sådana här sömnlösa nätter jag får när mina tankar kring det där huset dyker upp och jag vet med mig hur beroende jag är i min ställning samtidigt som längtan efter frihet gnager i hela kroppen. Ja, då är det svårt att sova.
Jag ska försöka sova nu och hopps jag vaknar till ett svar som är definitivt att det är mitt. Huset var ju aldrig tänkt att köpas som ett permanent boende utan som ett fritidshus (men det är en villa) att landa i efter alla resor med barn och resväskor när man besökte mina föräldrar....
Sov gott Staffan
ja, det är just sådana här sömnlösa nätter jag får när mina tankar kring det där huset dyker upp och jag vet med mig hur beroende jag är i min ställning samtidigt som längtan efter frihet gnager i hela kroppen. Ja, då är det svårt att sova.
Jag ska försöka sova nu och hopps jag vaknar till ett svar som är definitivt att det är mitt. Huset var ju aldrig tänkt att köpas som ett permanent boende utan som ett fritidshus (men det är en villa) att landa i efter alla resor med barn och resväskor när man besökte mina föräldrar....
Sov gott Staffan
Du med, Maria.
Du är alltså ensam ägare till huset.
Om du har vårdnaden över barnen så
Borde du räknas som att du har större behov. Har han betalat nått pp huset?
För din egen trygghet kan det vara värt å kontakta en jurist. Då får svaren och även
Hjälp.
Kontakta även psykolog så kan få hjälp med ditt mående ssmt få verktygen du behöver för att komma ur förhållandet.
Tänk på att har rätt att må bra! Dina barn behöver dig.
Låt jan inte få vinna övet dig.
Om du är osäker på ägandeförhållandet
Så är det enkelt att kolla på lantmäteriet
Lycka till.
Om du har vårdnaden över barnen så
Borde du räknas som att du har större behov. Har han betalat nått pp huset?
För din egen trygghet kan det vara värt å kontakta en jurist. Då får svaren och även
Hjälp.
Kontakta även psykolog så kan få hjälp med ditt mående ssmt få verktygen du behöver för att komma ur förhållandet.
Tänk på att har rätt att må bra! Dina barn behöver dig.
Låt jan inte få vinna övet dig.
Om du är osäker på ägandeförhållandet
Så är det enkelt att kolla på lantmäteriet
Lycka till.
Om ni inta varit folkbokförda i huset, är inte detta en bostad utan lös / personlig egendom på samma sätt som om det hade varit en bil eller båt. Rent juridiskt är det ditt. rätta mig om jag har fel.
Lycka till i detta jobbiga läge.
Lycka till i detta jobbiga läge.
Kontakta en expert på området så får du veta exakt.
Men är rätt säker på att huset är 100% ditt.
Hur är det med lägenheten. Är det bostadsrätt? Ägde du den innan ni blev sambos?
Men är rätt säker på att huset är 100% ditt.
Hur är det med lägenheten. Är det bostadsrätt? Ägde du den innan ni blev sambos?
Medlem
· Västernorrland
· 2 073 inlägg
Det enda som ska delas enligt sambolagen är en bostad som införskaffats för gemensamt bruk.
Låter som det inte alls var tal om att ni båda skulle flytta dit tillsammans vid köpet. Vilket ju också bevisas av att ni bott på helt andra ställen i fler år. Ett hus för fritidsbruk (dvs. där ni inte bor permanent, oavsett om byggnadstypen kanske är en villa) faller inte alls under sambolagen, även om den använts gemensamt hela tiden.
Låter helt osannolikt att han skulle ha någon samborätt i det hus du beskriver.
Vem äger bostaden i Sthlm och när skaffades den? Det kan vara så att det är du som ska ha pengar därifrån istället.
I den här situationen ska du aldrig lyssna på och lita på information som du får från honom. Han använder det som ett maktmedel för att hindra dig att lämna genom att göra dig osäker eller få dig att tro att det inte kommer att gå.
Har du pratat med någon kvinnojour någon gång? De känner till mycket runt detta och kan ge stöd för att verkligen ta steget och komma iväg. Berätta även för dina kontakter inom vården om du inte har gett dem hela bakgrunden innan. Kan du prata med familjen på hemorten för att få stöd och praktisk hjälp? Lycka till !
Låter som det inte alls var tal om att ni båda skulle flytta dit tillsammans vid köpet. Vilket ju också bevisas av att ni bott på helt andra ställen i fler år. Ett hus för fritidsbruk (dvs. där ni inte bor permanent, oavsett om byggnadstypen kanske är en villa) faller inte alls under sambolagen, även om den använts gemensamt hela tiden.
Låter helt osannolikt att han skulle ha någon samborätt i det hus du beskriver.
Vem äger bostaden i Sthlm och när skaffades den? Det kan vara så att det är du som ska ha pengar därifrån istället.
I den här situationen ska du aldrig lyssna på och lita på information som du får från honom. Han använder det som ett maktmedel för att hindra dig att lämna genom att göra dig osäker eller få dig att tro att det inte kommer att gå.
Har du pratat med någon kvinnojour någon gång? De känner till mycket runt detta och kan ge stöd för att verkligen ta steget och komma iväg. Berätta även för dina kontakter inom vården om du inte har gett dem hela bakgrunden innan. Kan du prata med familjen på hemorten för att få stöd och praktisk hjälp? Lycka till !
Jag ska inte svära på att detta är korrekt, men så här har jag uppfattat sambolagen i alla fall.
Bodde ni tillsammans (vilket inte verkar ha varit fallet) när du köpte huset så kan han ha rätt till halva värdet, men jag tror att det krävs att det köptes för det gemensamma boendet precis som Mr Mao skrev. Annars är det ditt. Ex så en säng som köps till er gemensamma bostad är bådas egendom oavsett vem som betalar och använder den, men en bil tillfaller den som köpte den då det inte anses vara för det gemensamma boende. Att köpa ett fritidshus tycker jag bör stämma in på det sistnämnda alltså att det inte tillhör det gemensamma utan endast är ditt.
Var ni gifta (vilket inte heller verkar vara fallet) när du köpte huset så är det bådas egendom så länge ni inte har skrivit något. Viktigt här är att komma ihåg att det är värdet som är det gemensamma så ni ska ha lika mycket i värde av samtliga gemensamma tillgångar, men inte nödvändigtvis dela på varje pryl. Så har han tex mycket pengar på ett eget konto så kan det bli så att han får ge dig pengar eller annat motsvarande samma värde fast att du har ett hus. Har han dessutom ett företag så äger du även hälften av dessa tillgångar om inget annat är skrivet och registrerat hos Skatteverket.
Var ni varken gifta eller sambos (vilket verkar ha varit fallet) när du köpte huset så är det ditt oavsett om ni flyttat ihop efter det eller inte. Hade det räckt med att ha barn tillsammans för att er ekonomi skulle bli gemensam så skulle det ha blivit ett helvete för alla frånskilda och ensamstående föräldrar. Och eftersom du köpte det innan ni flyttade ihop så är det definitivt inte köpt till det gemensamma boendet och allt som man har innan man blir sambo fortsätter att vara ens eget. Dock kan det vara så att en bostad som köps av ena parten innan samboskap och som sen används som gemensam bostad kan tillfalla den andra parten vid en separation då den andra parten kan anses ha större behov av bostaden när det finns barn med i bilden. Har du fortfarande ensam vårdnad om barnen skulle jag gissa att det är mycket troligt att det anses att du har störst behov av er gemensamma bostad vid en separation.
Så av det du har skrivit tror jag att fritidshuset är ditt oavsett vad han säger och er gemensamma bostad kan mycket väl tillfalla dig. Som sagt kan jag inte garantera att jag har gjort en korrekt tolkning av sambolagen, men förhoppningsvis så stämmer detta. Mitt tips är att du ringer runt till några familjejurister och pratar med dem, man brukar kunna få bra generella svar och vägledning utan att behöva betala. Då får du förhoppningsvis ganska bra på fötterna vad som gäller. Sen kan det vara bra att boka in en tid med den jurist som du fick bäst förtroende för innan du tar upp separationen med din sambo. Då kan juristen hjälpa dig att ordentligt gå igenom exakt vart du står och det kan även vara lättare att stå emot sambon om du kan visa på papper/återberätta informationen från juristen som stödjer det du säger.
Sen kan jag bara hålla med ovanstående, ta hjälp av psykolog för ditt eget mående och för att få hjälp att bygga upp din självkänsla. Om du helt plötsligt börjar visa pondus och att du står upp för dig själv mot sambon så kan det få honom att komma av sig. Eftersom även barnen har reagerat på ert förhållande så se till att även de får psykologisk hjälp. Vill de inte ha hjälp när du frågar så ge dem lite nummer och länkar till bra sidor och barnpsykologer så att de själva kan söka stöd om de behöver utan att behöva erkänna det för dig. Även detta bör du kunna få stöd och hjälp med från din egen psykolog som säkert kan komma med bra förslag på hur du kan hjälpa dina barn om de inte vill erkänna för dig att de behöver hjälp.
Glöm aldrig att du är starkare än du tror och att du klarar detta!
Bodde ni tillsammans (vilket inte verkar ha varit fallet) när du köpte huset så kan han ha rätt till halva värdet, men jag tror att det krävs att det köptes för det gemensamma boendet precis som Mr Mao skrev. Annars är det ditt. Ex så en säng som köps till er gemensamma bostad är bådas egendom oavsett vem som betalar och använder den, men en bil tillfaller den som köpte den då det inte anses vara för det gemensamma boende. Att köpa ett fritidshus tycker jag bör stämma in på det sistnämnda alltså att det inte tillhör det gemensamma utan endast är ditt.
Var ni gifta (vilket inte heller verkar vara fallet) när du köpte huset så är det bådas egendom så länge ni inte har skrivit något. Viktigt här är att komma ihåg att det är värdet som är det gemensamma så ni ska ha lika mycket i värde av samtliga gemensamma tillgångar, men inte nödvändigtvis dela på varje pryl. Så har han tex mycket pengar på ett eget konto så kan det bli så att han får ge dig pengar eller annat motsvarande samma värde fast att du har ett hus. Har han dessutom ett företag så äger du även hälften av dessa tillgångar om inget annat är skrivet och registrerat hos Skatteverket.
Var ni varken gifta eller sambos (vilket verkar ha varit fallet) när du köpte huset så är det ditt oavsett om ni flyttat ihop efter det eller inte. Hade det räckt med att ha barn tillsammans för att er ekonomi skulle bli gemensam så skulle det ha blivit ett helvete för alla frånskilda och ensamstående föräldrar. Och eftersom du köpte det innan ni flyttade ihop så är det definitivt inte köpt till det gemensamma boendet och allt som man har innan man blir sambo fortsätter att vara ens eget. Dock kan det vara så att en bostad som köps av ena parten innan samboskap och som sen används som gemensam bostad kan tillfalla den andra parten vid en separation då den andra parten kan anses ha större behov av bostaden när det finns barn med i bilden. Har du fortfarande ensam vårdnad om barnen skulle jag gissa att det är mycket troligt att det anses att du har störst behov av er gemensamma bostad vid en separation.
Så av det du har skrivit tror jag att fritidshuset är ditt oavsett vad han säger och er gemensamma bostad kan mycket väl tillfalla dig. Som sagt kan jag inte garantera att jag har gjort en korrekt tolkning av sambolagen, men förhoppningsvis så stämmer detta. Mitt tips är att du ringer runt till några familjejurister och pratar med dem, man brukar kunna få bra generella svar och vägledning utan att behöva betala. Då får du förhoppningsvis ganska bra på fötterna vad som gäller. Sen kan det vara bra att boka in en tid med den jurist som du fick bäst förtroende för innan du tar upp separationen med din sambo. Då kan juristen hjälpa dig att ordentligt gå igenom exakt vart du står och det kan även vara lättare att stå emot sambon om du kan visa på papper/återberätta informationen från juristen som stödjer det du säger.
Sen kan jag bara hålla med ovanstående, ta hjälp av psykolog för ditt eget mående och för att få hjälp att bygga upp din självkänsla. Om du helt plötsligt börjar visa pondus och att du står upp för dig själv mot sambon så kan det få honom att komma av sig. Eftersom även barnen har reagerat på ert förhållande så se till att även de får psykologisk hjälp. Vill de inte ha hjälp när du frågar så ge dem lite nummer och länkar till bra sidor och barnpsykologer så att de själva kan söka stöd om de behöver utan att behöva erkänna det för dig. Även detta bör du kunna få stöd och hjälp med från din egen psykolog som säkert kan komma med bra förslag på hur du kan hjälpa dina barn om de inte vill erkänna för dig att de behöver hjälp.
Glöm aldrig att du är starkare än du tror och att du klarar detta!
Det beror på i vilket syfte huset köptes, för ting köpta för gemensam räkning ska delas vid separation. Ex en stekpanna som jag köper ska delas om vi separerar, men en klänning som min sambo köper har jag ingen rätt till.
Om du köpte för egna pengar, du står på alla avtal och det inte finns brev eller annan dokumentation på att avsikten var att ni skulle bo där tillsammans bör ha inte kunna ha krav på fastigheten. Men kolla med en jurist för att bli säker på alla omständigheter. Det kan finnas nåt som påverkar som du inte skriver här också.
Om du köpte för egna pengar, du står på alla avtal och det inte finns brev eller annan dokumentation på att avsikten var att ni skulle bo där tillsammans bör ha inte kunna ha krav på fastigheten. Men kolla med en jurist för att bli säker på alla omständigheter. Det kan finnas nåt som påverkar som du inte skriver här också.
Från vad du har berättat är huset ditt. Jag tycker inte det är någon som helst tvekan om saken, det är inte införskaffat som ett gemensamt boende, du står skriven som ensam ägare på det och han har aldrig varit skriven på adressen. Det finns verkligen INGENTING som knyter honom till det huset. Han säger bara så för att lura/manipulera dig att stanna i relationen! Ta kontakt med en kvinnojour och be om hjälp med det juridiska så snabbt som möjligt, sådana här situationer kan plötsligt eskalera så jag tycker du ska bryta kontakten med honom så snart du kan och se till att ha ett juridiskt ombud du kan hänvisa till när han försöker få tag på dig. Anledningen till att jag tycker du ska bryta kontakten med honomk, trots att det kan låta drastiskt, är att han vet dina svaga punkter och kommer försöka utnyttja dem, men en utomstående part kan han inte manipulera på det viset.
Ursäkta om jag låter alarmistisk, jag vill inte skrämma upp dig, men det du berättar är allvarligt och du har försökt härda ut länge nog, ska någonting hända så är det nu. Du är och kommer vara stark! Om inte för dig själv så för dina barn!
Stort lycka till med allt!
Ursäkta om jag låter alarmistisk, jag vill inte skrämma upp dig, men det du berättar är allvarligt och du har försökt härda ut länge nog, ska någonting hända så är det nu. Du är och kommer vara stark! Om inte för dig själv så för dina barn!
Stort lycka till med allt!
Kan bara hålla med ovanstående. Sök hjälp så snabbt som möjligt, helst igår!
En sak jag kom på som kan funka om det nu mot förmodan är så att han har rätt till halva värdet på huset (vilket varken jag eller någon i tråden tror) är att du kanske kan gåva bort det till din pappa. Eller att han köper det av dig genom att betala av eventuella lån. Det kan dock behöva göras ett bra tag innan (finns tidsgränser vid arv i alla fall) och beroende på upplägg är det inte säkert att det är så enkelt som det först kan verka. Men det kan vara bra att ha i bakhuvudet och ta upp med en jurist om det visar sig att han har rätt till halva husets värde.
Har du bra kontakt med dina föräldrar (får den uppfattningen i alla fall eftersom din pappa hjälpte dig med handpenningen) så kanske de kan vara till hjälp för dig och barnen vid en separation? Antingen bara på det emotionella planet eller även i kontakt med din sambo/ekonomisk hjälp att köpa ut sambon om det nu skulle behövas. Man ska inte vara rädd för att be andra man litar på om hjälp, ofta vill och kan de hjälpa mer än man tror.
En sak jag kom på som kan funka om det nu mot förmodan är så att han har rätt till halva värdet på huset (vilket varken jag eller någon i tråden tror) är att du kanske kan gåva bort det till din pappa. Eller att han köper det av dig genom att betala av eventuella lån. Det kan dock behöva göras ett bra tag innan (finns tidsgränser vid arv i alla fall) och beroende på upplägg är det inte säkert att det är så enkelt som det först kan verka. Men det kan vara bra att ha i bakhuvudet och ta upp med en jurist om det visar sig att han har rätt till halva husets värde.
Har du bra kontakt med dina föräldrar (får den uppfattningen i alla fall eftersom din pappa hjälpte dig med handpenningen) så kanske de kan vara till hjälp för dig och barnen vid en separation? Antingen bara på det emotionella planet eller även i kontakt med din sambo/ekonomisk hjälp att köpa ut sambon om det nu skulle behövas. Man ska inte vara rädd för att be andra man litar på om hjälp, ofta vill och kan de hjälpa mer än man tror.
Som grundtips, så tror jag inte att har rätt till halva huset. Ni var inte sambos vid tillfället, ni har inte haft huset som en gemensam bostad.
Men, ni var tydligen sambos på andra addresser under den här tiden när huset köptes? Det i kombination med några halva eller hela lögner kanske skulle kunna ge honom rätt. Men som sagt jag tror inte du behöver oroa dig, men var väldigt försiktig med vad du säger inför vittnen. Allt kan vändas mot dig.
Som sagt kontakta en jurist, ett alternativ är ju att du talar med villaägarförbundets jurister, de ger viss gratis rådgivning till medlemmar.
Men, ni var tydligen sambos på andra addresser under den här tiden när huset köptes? Det i kombination med några halva eller hela lögner kanske skulle kunna ge honom rätt. Men som sagt jag tror inte du behöver oroa dig, men var väldigt försiktig med vad du säger inför vittnen. Allt kan vändas mot dig.
Som sagt kontakta en jurist, ett alternativ är ju att du talar med villaägarförbundets jurister, de ger viss gratis rådgivning till medlemmar.
Tänk även på att om han har en större andel av era gemensamma värden så att det är du som ska bli utköpt av honom och inte tvärtom om så kan det vara värt att strunta i det. Om det riskerar att bli en utdragen process med att få ut pengarna eller att han trappar upp den psykiska misshandeln och kanske tom övergå till handling så kan det vara värt att förlora dessa pengar för din egen hälsa och säkerhet. Även om man kan tycka att såna svin ska bli pressade på så mycket som möjligt så är pengar väldigt lite värda om det slutar med att ni får fly till skyddat boende eller något ännu värre
