45x170 med spännvidd 4120, bör jag krysskolva?
Jag bygger med takstolar av ramverkstyp (bild. Ignorera de blå pilarna). Takstolarna ligger på 1000-1200 c/c och har spännvidd 4120 mellan hammarbanden. Mellan varje takstol har jag lagt en 45x170 regel. Under detta spikas sen glespanel 28x70 och innertak.
Tanken var att lägga 45x95 c/c 600 på takbjälkarna och sen golvspån. Men nu känner jag att det kanske blir lite klent med takhöjd där uppe, så jag behöver nog komma på nåt annat. Förslag?
Tanken var att lägga 45x95 c/c 600 på takbjälkarna och sen golvspån. Men nu känner jag att det kanske blir lite klent med takhöjd där uppe, så jag behöver nog komma på nåt annat. Förslag?
Om det blir trångt kan man lägga 45x95 reglarna på 600cc som kortlingar, dvs tillsågade ganska korta och på samma nivå som takstolarna.
Fundera på att använda balkskor till de i mitten. Du kan med fördel använda väl inpassade 170x45 reglar i mitten. Här ska det vara presspassning, så att man får slå in biten. Men det blir ju samma sak som krysskolvning.
Men börja lite lätt och mät hur mycket det böjer ner när du ställer dig på regeln i mitten av vindsrummet. Om det flexar någon mm borde du vara hemma. Då kan man lägga på golvskivorna!
Fundera på att använda balkskor till de i mitten. Du kan med fördel använda väl inpassade 170x45 reglar i mitten. Här ska det vara presspassning, så att man får slå in biten. Men det blir ju samma sak som krysskolvning.
Men börja lite lätt och mät hur mycket det böjer ner när du ställer dig på regeln i mitten av vindsrummet. Om det flexar någon mm borde du vara hemma. Då kan man lägga på golvskivorna!
Kortlingar ser jag som en rent teoretisk konstruktion som omöjligen kan fungera med normalt virke.
Men nu har jag iaf krysskolvat alla facken. När jag baxar ut mina 92 kilogram mitt på en av extrareglarna sviktar den 2 mm. Med skruvlimmad golvspån ovanpå och skruvade 28x70 på undersidan bör det bli fullt tillräckligt för ett sovloft slash förrådsutrymme?
Funderar på om man skulle flytta ner diffusionsplasten under glespanelen, så kan jag ju skruvlimma även glesen...
Men nu har jag iaf krysskolvat alla facken. När jag baxar ut mina 92 kilogram mitt på en av extrareglarna sviktar den 2 mm. Med skruvlimmad golvspån ovanpå och skruvade 28x70 på undersidan bör det bli fullt tillräckligt för ett sovloft slash förrådsutrymme?
Funderar på om man skulle flytta ner diffusionsplasten under glespanelen, så kan jag ju skruvlimma även glesen...
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Vad ska du ha utrymmet till, förvaring? Åk ut till landet, leta upp gubben som äger den lokala sågen, hyvleriet och ha honom att hyvla till spont på 45mm plankor så får du ett ordentligt golv.
Drygt halva längden blir sovloft (gäster), resten blir förrådsutrymme för lättare saker (sommar-/vinterkläder, jul-/påsksaker, osv). Den förstnämnda delen får elektrisk golvvärme i form av folie, så jag tänker att golvspån och ett 10 mm fanérgolv blir bra där.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Om 45x170 reglarna ska fungera som golvbjälkar över hela bredden (4120 mm) utan underliggande stöd på mitten, är de alldeles för klena för bostadsändamål. En 100 kg person som ställer sig mitt på en sådan bjälke kommer att böja ner den momentant 7 mm vilket är otrevligt mycket. Här hjälper inte krysskolvning. För helt perfekta sviktförhållanden krävs limträ, t.ex. 78x225 mm.
Den bästa lösningen för att hålla ner höjden på golvet är att göra som @Finndjävel föreslår i inlägg #4.
Den bästa lösningen för att hålla ner höjden på golvet är att göra som @Finndjävel föreslår i inlägg #4.
Jag har 170x60 på landet med en spännvidd på 3,9 m och ett cc på 70 i golvbjälklag som är krysskolvade med takpanel i trä på undersidan och spånskiva på 22 mm samt massivt trägolv på 23 mm tjocklek som är skruvat ner i reglarna på ovansidan. Det finns inte tillstymmelse till svikt för min del. Dock är det endast garderober, som är en del av konstruktionen, och endast sängar som finns där. Vill man ha tunga möbler så skulle jag vilja gå upp i storlek.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
c/c avståndet har mindre betydelse för svikten. 60 mm brett virke ger genast bättre förhållanden än 45 mm dito. Samverkar dessutom spånskiva och golvbrädor med bjälkarna har man pressat tillbaka svikten ytterligare. Krysskolvning ger effekt på marginalen eftersom den fördelar inverkan av punktlaster till intilliggande bjälkar. Om nedböjningen från en 100 kg punktlast på en 45x170 C 24 bjälke med 3,9 m spännvidd är 6 mm så minskar den till 4,5 mm med 60x170. Teoretiska värden utan hänsyn till golvmaterial och krysskolvning etc. som ändå ger en fingervisning.
Jag vill nog påstå att krysskolvningen i det här fallet gjorde ganska stor skillnad på de fria bjälkarna.. Från ~5 mm svikt @ 92 kg till <2 mm vid samma vikt, innan glespanel och golvspån. Men förutsättningarna är något komplex, eftersom det bara är var annan bjälke som spänner 4120 mm fritt - takstolarna ligger förvisso på samma hammarband, men stödbenen ger ju att den fria spännvidden bara är ~2500 mm.
Invändig takhöjd på andra våning är 760-1614 mm innan golv- och takbeläggning, så det lär inte bli varken spring eller tunga möbler
Invändig takhöjd på andra våning är 760-1614 mm innan golv- och takbeläggning, så det lär inte bli varken spring eller tunga möbler
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det går att förstå krysskolvningens effekt ganska enkelt genom att studera formeln för beräkning av en centrerad punktlast, PL^3/48EI. Krysskolvningen innebär att lasten P minskar kanske med 25%. En förkortning av spännvidden har dock mycket större effekt eftersom det är kubiken på fförändringen som räknas.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag hade nog lite bråttom när jag skrev något som kräver en bra förklaring.
Formeln kan läsas: P (punktlasten) gånger L (spännvidden) upphöjt till 3 delat med 48 gånger E (elasticitetsmodulen) gånger I (yttröghetsmomentet) ger nedböjningen. Elasticitetsmodulen har olika värde för olika material och hållfasthetsklasser. T.ex konstruktionsvirke C14 7000 MPa, dito C 24 11000 MPa, vanligt limträ 13000 MPa, normalt stål 210000 MPa. Yttröghetsmomentet beror på den geometriska formen på balkens tvärsnitt. För vanliga fyrkantiga tvärsnitt beräknar man tvärsnittet enligt formeln B*H^3/12. Alltså balkens bredd gånger dess höjd upphöjt till 3 delat med 12.
Att byta från C 14 virke till limträ kommer alltså att nästan halvera nedböjningen om övriga förhållanden är oförändrade. Kan man minska värdet på punktlasten P genom krysskolvning till 50 % så får det samma effekt som att dubblera balkens bredd. De två effektivaste sätten att minska svikten är att antingen reducera spännvidden eller att öka balkens höjd. Där ger små förändringar stora effekter. Idealvärdet för sviktbedömningen (vilket alltså är samma sak som den momentana nedböjningen) är att en 100 kg person ska ge upphov till en max nedböjning på 1,5 mm oberoende av spännvidden.
Formeln kan läsas: P (punktlasten) gånger L (spännvidden) upphöjt till 3 delat med 48 gånger E (elasticitetsmodulen) gånger I (yttröghetsmomentet) ger nedböjningen. Elasticitetsmodulen har olika värde för olika material och hållfasthetsklasser. T.ex konstruktionsvirke C14 7000 MPa, dito C 24 11000 MPa, vanligt limträ 13000 MPa, normalt stål 210000 MPa. Yttröghetsmomentet beror på den geometriska formen på balkens tvärsnitt. För vanliga fyrkantiga tvärsnitt beräknar man tvärsnittet enligt formeln B*H^3/12. Alltså balkens bredd gånger dess höjd upphöjt till 3 delat med 12.
Att byta från C 14 virke till limträ kommer alltså att nästan halvera nedböjningen om övriga förhållanden är oförändrade. Kan man minska värdet på punktlasten P genom krysskolvning till 50 % så får det samma effekt som att dubblera balkens bredd. De två effektivaste sätten att minska svikten är att antingen reducera spännvidden eller att öka balkens höjd. Där ger små förändringar stora effekter. Idealvärdet för sviktbedömningen (vilket alltså är samma sak som den momentana nedböjningen) är att en 100 kg person ska ge upphov till en max nedböjning på 1,5 mm oberoende av spännvidden.
