Dimensionerande grundtryck
Vid grunddimensionering kan man använda sig av Geotekniskt Kategori 1 (GK1) som låter en sätta schablon-mässiga dimensionerande grundtryck efter vilken typ av markbeskaffenhet man har, utan att göra djupare geoteknisk provning.
Exempelvis i denna tabellen nedan (käll-länk under bilden) kan man utläsa dessa schablonvärden.
Fråga 1
Skall detta dimensionerande tryck beräknas i schaktbotten eller i makadam-bädden?
Fråga 2
Jag har läst mig till, och även hört från en byggkonstruktör, att man dimensionerar utbredning av ett tryck genom materialet med en faktor 1:1 i betong och 1:2 i makadam. Stämmer detta?
Min tänkta lösning
I en tillbyggnad, där vi adderar en våning 2, har jag en tillkommande punktlast från en pelare på 70kN som måste tas upp uppepå befintligt källargolv. Jag avser tillverka en stolpfot i stål för pelaren, som jag undergjuter med expanderbetong för att säkerställa en fullgod utbredd last.
Om jag utgår från att uppfattningen enl. Fråga 2 stämmer, samt att dimensionerande lasten är i schaktbotten har jag räknat enl. följande.
60x60cm stolpfot ger ett tryck ovanpå plattan om 194kPa.
1:1 utbredning genom 10cm tjock betong gör att ytan blir 80x80cm och trycket på makadamet blir: 109kPa.
1:2 utbredning genom 40cm makadam (detta finns dokumenterat) gör att ytan blir 110x110cm och trycket blir: 57kPa.
Är detta ett korrekt resonemang och en korrekt slutsats?
Mina markbeskaffenheter
Som lite kontext..
Den enda data jag har på markbeskaffenheterna är från borrning av en energibrunn, där följande anges.
0-3m Grus (grusmorän, det är ett gammalt naturgrustag här)
3-12m Lera
12-15m Berg
Jag skulle därmed tro att det är marginellt med grus kvar under makadambädden, eftersom källargolvet ligger ca: 2m under mark, och jag har mätt (med inhyrt instrument) att de djupaste dräneringsrören ligger 87cm under källargolv, och de grundaste på 65cm. Detta ger förresten anledning att tro att det kan vara mer än 40cm makadam. Anledningen till att detta rejält tilltagna makadam-lager är ett ovanligt högt grundvattenflöde. Grundvattennivån låg enl. nämnda borrprotokoll 4m under mark, men tomten släntar kraftigt 10m från huset, och därför är grundvattennivån i grunden under god kontroll så länge dräneringen inte sätter igen.
Enl. tabellen är 50kPa dimensionerande last vid grundläggning på silt, och därför har jag siktat på denna. Jag kommer dessutom göra denna stolpfot över voten i ett innerhörn på befintlig vinkelhus-grund. Även om jag saknar ritningar på dessa voter, så kan jag med borrprov mäta att de är 20-25cm tjocka och då det är byggt -93 kan man kanske anta att de är konventionellt armerade. Alltså ytterligare en faktor som förbättrar ekvationen. Plattan i övrigt är 10-12cm tjock med 6150-matta i, har jag konstaterat efter kärnborrprov. Jag kommer oxå reducera linjelasterna i området lite efter konstruktionsförändringen, om minskar lasten på plattan lokalt, men detta är ganska marginellt.
https://www.traguiden.se/konstrukti...ning/grundlaggning/barformaga-och-forankring/
Exempelvis i denna tabellen nedan (käll-länk under bilden) kan man utläsa dessa schablonvärden.
Fråga 1
Skall detta dimensionerande tryck beräknas i schaktbotten eller i makadam-bädden?
Fråga 2
Jag har läst mig till, och även hört från en byggkonstruktör, att man dimensionerar utbredning av ett tryck genom materialet med en faktor 1:1 i betong och 1:2 i makadam. Stämmer detta?
Min tänkta lösning
I en tillbyggnad, där vi adderar en våning 2, har jag en tillkommande punktlast från en pelare på 70kN som måste tas upp uppepå befintligt källargolv. Jag avser tillverka en stolpfot i stål för pelaren, som jag undergjuter med expanderbetong för att säkerställa en fullgod utbredd last.
Om jag utgår från att uppfattningen enl. Fråga 2 stämmer, samt att dimensionerande lasten är i schaktbotten har jag räknat enl. följande.
60x60cm stolpfot ger ett tryck ovanpå plattan om 194kPa.
1:1 utbredning genom 10cm tjock betong gör att ytan blir 80x80cm och trycket på makadamet blir: 109kPa.
1:2 utbredning genom 40cm makadam (detta finns dokumenterat) gör att ytan blir 110x110cm och trycket blir: 57kPa.
Är detta ett korrekt resonemang och en korrekt slutsats?
Mina markbeskaffenheter
Som lite kontext..
Den enda data jag har på markbeskaffenheterna är från borrning av en energibrunn, där följande anges.
0-3m Grus (grusmorän, det är ett gammalt naturgrustag här)
3-12m Lera
12-15m Berg
Jag skulle därmed tro att det är marginellt med grus kvar under makadambädden, eftersom källargolvet ligger ca: 2m under mark, och jag har mätt (med inhyrt instrument) att de djupaste dräneringsrören ligger 87cm under källargolv, och de grundaste på 65cm. Detta ger förresten anledning att tro att det kan vara mer än 40cm makadam. Anledningen till att detta rejält tilltagna makadam-lager är ett ovanligt högt grundvattenflöde. Grundvattennivån låg enl. nämnda borrprotokoll 4m under mark, men tomten släntar kraftigt 10m från huset, och därför är grundvattennivån i grunden under god kontroll så länge dräneringen inte sätter igen.
Enl. tabellen är 50kPa dimensionerande last vid grundläggning på silt, och därför har jag siktat på denna. Jag kommer dessutom göra denna stolpfot över voten i ett innerhörn på befintlig vinkelhus-grund. Även om jag saknar ritningar på dessa voter, så kan jag med borrprov mäta att de är 20-25cm tjocka och då det är byggt -93 kan man kanske anta att de är konventionellt armerade. Alltså ytterligare en faktor som förbättrar ekvationen. Plattan i övrigt är 10-12cm tjock med 6150-matta i, har jag konstaterat efter kärnborrprov. Jag kommer oxå reducera linjelasterna i området lite efter konstruktionsförändringen, om minskar lasten på plattan lokalt, men detta är ganska marginellt.
https://www.traguiden.se/konstrukti...ning/grundlaggning/barformaga-och-forankring/
Redigerat:
Lyfter frågan lite genom att tillägga att det är en oisolerad platta i källaren, samt att man kan förenkla och bara svara på mina frågor 1 och 2 i fetstil utan att sätta sig in i hela caset om man vill. 
God Fortsättning!
God Fortsättning!
Hej!
God fortsättning!
Har begränsad erfarenhet vad gäller dimensionering av platta på mark (blivit främst pålgrundläggning) men here goes.
Grundtrycket gäller det material som det avser, så är det silt så är det trycket mot silten som inte får överskridas - dvs i schaktbotten. Motsatsen hade varit väldigt olycklig eftersom det då skulle bli svårt att sänka trycket
Vad gäller spridning är jag benägen att hålla med, om man ska köra ”schablonmässigt”. Ska även gå att beakta friktionsvinkeln för materialet om man ”finräknar”. Kan även tillägga att ingen lastspridning brukar förutsättas genom isolering, om det finns någon sådan (denna har ju även ett dimensionerande grundtryck som behöver kontrolleras).
Viktigt att marken faktiskt ligger mot plattan, så det inte är något hålrum pga att marken satt sig (brukar ske med tid). Då belastas betongen inte på det sättet som du antar (blir böjning till kantbalk/vot istället). Landar punktlasten på en vot/kantbalk lär det dock vara lugnt, men om det är 100 mm betong låter det inte som att så är fallet.
Hoppas detta kan ge lite klarhet i frågan.
God fortsättning!
Har begränsad erfarenhet vad gäller dimensionering av platta på mark (blivit främst pålgrundläggning) men here goes.
Grundtrycket gäller det material som det avser, så är det silt så är det trycket mot silten som inte får överskridas - dvs i schaktbotten. Motsatsen hade varit väldigt olycklig eftersom det då skulle bli svårt att sänka trycket
Vad gäller spridning är jag benägen att hålla med, om man ska köra ”schablonmässigt”. Ska även gå att beakta friktionsvinkeln för materialet om man ”finräknar”. Kan även tillägga att ingen lastspridning brukar förutsättas genom isolering, om det finns någon sådan (denna har ju även ett dimensionerande grundtryck som behöver kontrolleras).
Viktigt att marken faktiskt ligger mot plattan, så det inte är något hålrum pga att marken satt sig (brukar ske med tid). Då belastas betongen inte på det sättet som du antar (blir böjning till kantbalk/vot istället). Landar punktlasten på en vot/kantbalk lär det dock vara lugnt, men om det är 100 mm betong låter det inte som att så är fallet.
Hoppas detta kan ge lite klarhet i frågan.
Hej, och tack!
Dina tankar stödjer ju mina slutsatser, och det är ju bra, i det fall vi båda har rätt.
Det är en oisolerad platta, och där jag gjort kärnborrprov, verkar det vara god kontakt mellan grus och betong, även om det är svårt att utesluta en mindre separation. Men definitivt inga betydande hålrum, och eftersom jag borrat 20cm från en kraftig murstock så borde plattan följt med om bädden sjunkt undan här tycker jag. Det finns heller inga sprickor i närheten, även om det finns en spricka på ett annat ställe 3-4m därifrån. Där kan man ana en sättning, eftersom plattan får ett svagt fall därifrån och mot yttervägg som inte finns över resten. Kan vara en avvikelse vid gjutning men kan vara en sättning. Borde kanske göra ett kärnborrprov här oxå för att se om det är hålrum under? Det har dock inte rört sig något ytterligare under de 7 år vi bott här, jag gjorde en laser-referens direkt när vi flyttade in när jag såg sprickan. Den punktlast jag skall lägga till i huvudfrågan är diagonalt på andra sidan huset, och inte i närheten av detta område. Där finns inga sprickor.
Föreg. ägare som byggde har tyvärr ingen dokumentation från grundbygget men han var rätt säker på att det inte gjorts någon förstärkning under murstocken, och mitt borrprov styrker detta. Här är en bild på borrprovet och hålet.
I hålet kan man skymta mindre sten som antyder att det inte är ren makadam som man toppat med, men det är heller inte vanlig samkross tycker jag, om inte kylvattnet från borrningen sköljt bort nollfraktion. Alternativt om borrkronan krossat översta skiktet, och skapat de mindre stenarna, men jag tror snarare på att det inte är makadam. Det förefaller oxå vara 2 nivåer av 6mm-nät i borrprovet (syns dock inte på bilden). Kan vara en förstärkning trots allt under murstock, eller bara att jag råkat borra i överlappet mellan två mattor.
Dina tankar stödjer ju mina slutsatser, och det är ju bra, i det fall vi båda har rätt.
Det är en oisolerad platta, och där jag gjort kärnborrprov, verkar det vara god kontakt mellan grus och betong, även om det är svårt att utesluta en mindre separation. Men definitivt inga betydande hålrum, och eftersom jag borrat 20cm från en kraftig murstock så borde plattan följt med om bädden sjunkt undan här tycker jag. Det finns heller inga sprickor i närheten, även om det finns en spricka på ett annat ställe 3-4m därifrån. Där kan man ana en sättning, eftersom plattan får ett svagt fall därifrån och mot yttervägg som inte finns över resten. Kan vara en avvikelse vid gjutning men kan vara en sättning. Borde kanske göra ett kärnborrprov här oxå för att se om det är hålrum under? Det har dock inte rört sig något ytterligare under de 7 år vi bott här, jag gjorde en laser-referens direkt när vi flyttade in när jag såg sprickan. Den punktlast jag skall lägga till i huvudfrågan är diagonalt på andra sidan huset, och inte i närheten av detta område. Där finns inga sprickor.
Föreg. ägare som byggde har tyvärr ingen dokumentation från grundbygget men han var rätt säker på att det inte gjorts någon förstärkning under murstocken, och mitt borrprov styrker detta. Här är en bild på borrprovet och hålet.
I hålet kan man skymta mindre sten som antyder att det inte är ren makadam som man toppat med, men det är heller inte vanlig samkross tycker jag, om inte kylvattnet från borrningen sköljt bort nollfraktion. Alternativt om borrkronan krossat översta skiktet, och skapat de mindre stenarna, men jag tror snarare på att det inte är makadam. Det förefaller oxå vara 2 nivåer av 6mm-nät i borrprovet (syns dock inte på bilden). Kan vara en förstärkning trots allt under murstock, eller bara att jag råkat borra i överlappet mellan två mattor.
Redigerat:
