Kommer klimatförändringar påverka hur vi bygger hus och var vi bygger då skyfallen kommer öka.
Varför inte för båda?J Jehu skrev:
Var beredd på att det kan bli kraftigare skyfall och att det kan bli långvarig torka, som exempel.
Öland, Gotland och andra stora öar kan få brist på grundvatten. Gotland kan också få brist på dricksvatten då det inte finns ledningar till ön, Öland är ju inte omöjligt att försörja från fastlandet.J Jehu skrev:
Västra Skåne har ju sin vattentunnel för att lösa problemet.
Vad som oftast är problemet är att man har källor för vattnet som sinar, det är dålig planering. Älvvatten och sjövatten är bra då det finns gott om det. Sedan filtrerar man detta genom en grusås och använder detta in i vattenverket. Då har man en bra planering av vattenförsörjningen.
Eventuellt kan mer extremväder göra att man behöver dimensionera byggnader med större snö- och vindlaster.
Jag skulle redan idag gärna ha större hängrännor som på ett smart sätt tar hand om alla löv, barr och mossa som ramlar in. Behöver rensa hängrännorna flera gånger per år och det är inget roligt arbete.
Problemet med dränering och dagvatten är framförallt ett problem för att man minskar markens möjlighet att ta upp dagvatten. Och om man ökar kapaciteten på dagvattenledningar, då skapar man ett problem med stort tillflöde längre ner, och man skapar problem med torka eftersom man inte längre kan använda regnvattnet för att fylla på grundvattenmagasinen.
Största problemet med havsnära byggandet är inte ens höjningen av havsnivån, men bara redan att man glömmer bort att se riskerna med högvattnet som redan finns idag.
Citytunneln i Malmö höll nästan på att vattenfyllas efter stormen Per eller Sven. Det har ingenting med klimatförändringar att göra. Tunneln var bara några år gammal då och klimatförändringar spelar först en roll vid en längre tidshorisont. Problemet är bara att man i Sverige inte planerar med översvämningsrisker i tanken. Där kan man lära mycket från t ex Holland
Jag skulle redan idag gärna ha större hängrännor som på ett smart sätt tar hand om alla löv, barr och mossa som ramlar in. Behöver rensa hängrännorna flera gånger per år och det är inget roligt arbete.
Problemet med dränering och dagvatten är framförallt ett problem för att man minskar markens möjlighet att ta upp dagvatten. Och om man ökar kapaciteten på dagvattenledningar, då skapar man ett problem med stort tillflöde längre ner, och man skapar problem med torka eftersom man inte längre kan använda regnvattnet för att fylla på grundvattenmagasinen.
Största problemet med havsnära byggandet är inte ens höjningen av havsnivån, men bara redan att man glömmer bort att se riskerna med högvattnet som redan finns idag.
Citytunneln i Malmö höll nästan på att vattenfyllas efter stormen Per eller Sven. Det har ingenting med klimatförändringar att göra. Tunneln var bara några år gammal då och klimatförändringar spelar först en roll vid en längre tidshorisont. Problemet är bara att man i Sverige inte planerar med översvämningsrisker i tanken. Där kan man lära mycket från t ex Holland
Själv föredrar jag dessa:
https://www.hornbach.se/shop/LINDAB-Sjalvrensande-lovsil-SLS-vit/5099559/artikel-detaljer.html
https://www.hornbach.se/shop/LINDAB-Sjalvrensande-lovsil-SLS-vit/5099559/artikel-detaljer.html
Bra förslag om alternativa sätt att rensa hängrännorna.
Behövs verkligen om klimatförändringarna ökar skyfallen.
Nej jag har inga sådana själv men tänker skaffa då jag ska byta hängrännor och rör till våren och slipper de täppta silarna uppe i rännorna.
Fundering, ska jag välja 125 mm hängrännor igen eller finns det kraftigare? 200-250 mm?
Behövs verkligen om klimatförändringarna ökar skyfallen.
Nej jag har inga sådana själv men tänker skaffa då jag ska byta hängrännor och rör till våren och slipper de täppta silarna uppe i rännorna.
Fundering, ska jag välja 125 mm hängrännor igen eller finns det kraftigare? 200-250 mm?
Jag har mycket svårt att tro att havshöjningen kommer att bli snabbare än den snabbaste efter förra istiden, inte ens i närheten faktiskt med tanke på hur mycket is det fanns att smälta då. Den högsta havshöjningen låg runt 5cm per år, vilket motsvarar 5m på hundra år. En rimlig uppskattning med detta som grund är att det orimliga kan bli mer än 1cm per år, vilket motsvarar 1m på hundra år. Detta hinner man anpassa sig efter under tiden höjningen sker.Ulltand skrev:
I stora delar av Sverige skulle en havshöjning på en meter knappt märkas...
Jag har ingen egen beräkningsmodell med de som har räknat så är det ett möjligt senario med 2 meter fram till 2100. På vilket sätt räknar du fram en jämförelse med Istiden? Mängden is idag räcker till 100 meter mer vatten så det är ingen begränsning.Mängen is är ju inte heller avgörande för hur snabbt nivån stiger i havet utan snarare hastigheten på temperaturökning i förhållande till hur nära smältpunkten man redan ligger tänker jag.pacman42 skrev:
Jag som har västkustsk lera, berg under och längs med huset på en sida.. inser att exv. dränering, vid behov, inte är självklart enkelt. Jag har det torrt inne i källare, så det är lugnt så till vida.
Men det förekommer ostyrt ytvatten att jobba med ibland. Funderar på att dels samla vatten, dels tillse bättre lösningar för ytvattnen som redan varit jobbiga att ha att göra med efter slagregnen som följt torra perioder.. vem vet om det blir fler torra somrar och ännu blötare vintrar framgent?
Och så försöker jag då att inte störa leran mer än nödvändigt, tänker på risker med sättningar. inget annat värre..
Galet jobbigt blir det om olika lermassor börjar röra på sig. Förbereda sig för... nej då. inte riktigt så. Men låt oss säga, översyn av ytvattnen och dagvatten och ett extra getöga på fungerande hängrännor och stuprör, och hur det tar sig sedan med ytvattnen..
Så långt kan jag "unna" beredskap. I alla fall på planeringsstadium.
Men det förekommer ostyrt ytvatten att jobba med ibland. Funderar på att dels samla vatten, dels tillse bättre lösningar för ytvattnen som redan varit jobbiga att ha att göra med efter slagregnen som följt torra perioder.. vem vet om det blir fler torra somrar och ännu blötare vintrar framgent?
Och så försöker jag då att inte störa leran mer än nödvändigt, tänker på risker med sättningar. inget annat värre..
Galet jobbigt blir det om olika lermassor börjar röra på sig. Förbereda sig för... nej då. inte riktigt så. Men låt oss säga, översyn av ytvattnen och dagvatten och ett extra getöga på fungerande hängrännor och stuprör, och hur det tar sig sedan med ytvattnen..
Så långt kan jag "unna" beredskap. I alla fall på planeringsstadium.
Enligt vad jag läst finns det 80m havshöjning i alla inlandsisar. Därutöver runt 30m från värmeutvidgning.
Den is som smälte bort efter den senaste istiden gav en havsnivåhöjning på 120m ungefär. Utbredningen av isarna var runt 15 ggr större än idag, vilket innebar att det fanns väldigt mycket is att smälta (även om mycket av detta var havsisar). Den värmeökning som krävdes för att smälta all denna is på så pass kort tid måste ha varit väldigt stor.
I praktiken är det mycket svårt att smälta mycket is snabbt i Antarktis, vilket gör att det enbart är Grönland som man skall räkna med. Grönland skulle kunna höja haven med ca 7m. Men det tar lång tid att smälta även denna is. Om man räknar med att smälta den isen lika snabbt som man smälte ca 15ggr så mycket is efter förra istiden, så kanske ca 1/5 av isen låg på land. Att smälta detta med samma hastighet skulle då ge drygt 1m per 100 år. Nu kommer det dock inte att bli så då temperaturförändringarna var snabbare efter förra istiden än vad de är nu. Hur mycket det blir är dock en helt annan fråga...
Intressant jag har inte sett så exkta angivelser tidigare men då är potentialen 120 meter! Vad finns det för fakta om att Antarktis inte bidrar med avsmältning inom 100 år? Hur snabb var temperaturförändringen under istiden jämfört med nu? Skönt att träffa någon som ligger före forskarna och har svaren!
""PCC:s nya rapport tar inte bara upp världens hav utan också kryosfären. Det vill säga allt som är fruset; permafrost, glaciärer och snö – vilket finns i höga bergsområden och i polartrakterna.
– Det vi ser är att avsmältningen av glaciärerna i bergstrakterna och på Grönland och Antarktis går snabbare än vad vi tidigare trott, säger Ulf Molau, professor emeritus i växtekologi vid Göteborgs universitet och en av huvudförfattarna till rapporten.
– Nu ser vi hur havsnivån fortsätter stiga och därmed finns en ökande hotbild mot i försa hand tätbefolkade floddeltan såsom Nildeltat, samt i Bangladesh och i Shanghai-området. Och mot små ö-stater som till exempel Maldiverna, fortsätter Ulf Molau""
