Först o främst lägger man en dränering för att reglera grundvattnet så därför gräver man djupare än sulan ca 40 cm .Sedan fyller man med ca 10 cm macadam därefter lägger man helst ett 110mm DSA rör ,på väggen öppnar upp det gammla ytlagret med blästring eller valfri metod ,sedan tätar man hålkärleto på väggen sätter man antingen iso /pordrän eller typ platon matta som avslutas 10 cm under marknivå om man vill isolera utanpå fuktmattan så går det med .Sedan fyller man med macadam ovanför dränröret upp tills man når iso/por eller fuktmattan ,sedan fiberduk som matrialskiljande lager ,sedan fyller man upp med befintligt matrial upp till marknivå om inte befintligt matrial består av storsten .Ytvattnet ska ledas bort från huset o tas om hand på annat sätt
Nu har jag inte orkat läsa hela tråden, så det kanske blir upprepning...
Sänk inte porvattentrycket i leran i onödan, då riskerar du sättningar. Om du säker nån dm hit och dit har ingen betydelse, men flera meter är inte helt ofarligt. Så att gräva ett flera meter djupt drändike runt huset på den sidan där du har ytlig grundläggning, det låter inget vidare.
Sänk inte porvattentrycket i leran i onödan, då riskerar du sättningar. Om du säker nån dm hit och dit har ingen betydelse, men flera meter är inte helt ofarligt. Så att gräva ett flera meter djupt drändike runt huset på den sidan där du har ytlig grundläggning, det låter inget vidare.
Tack för alla synpunkter! Förstår att det är en lång tråd att ta sig igenom, men det jag var ute efter var alltså inte allmän information om hur man lägger en dränering, utan hur man hanterar ett hus som har både krypgrund och källare. Anledningen till att vill göra en dränering är för att det kommer in fukt från golv och väggar och för att vi vill hålla nere RF när vi lägger isolering i golvbjälklaget.
Eftersom det är så osäkert med resultatet från dräneringen har vi tänkt att köra en annan inriktning.
I dagsläget kommer vi välja att övervaka ett år och pröva stegvisa åtgärder. Vi har beställt en hygrometer, sen har vi ett antal åtgärder vi kan pröva, fall i källaren mot dränkpump, sorptionsavfuktare, trygghetsvakt och extra isolering till krypgrunden, etc etc. Fungerar inte allt detta kan vi komma tillbaks till dränering. Jag misstänker nämligen att man måste göra dessa saker (uppräknade) även efter en dränering, och då kan man lika gärna se hur bra de fungerar i en första etapp.
Återigen, tack för era erfarenheter och inlägg!
Eftersom det är så osäkert med resultatet från dräneringen har vi tänkt att köra en annan inriktning.
I dagsläget kommer vi välja att övervaka ett år och pröva stegvisa åtgärder. Vi har beställt en hygrometer, sen har vi ett antal åtgärder vi kan pröva, fall i källaren mot dränkpump, sorptionsavfuktare, trygghetsvakt och extra isolering till krypgrunden, etc etc. Fungerar inte allt detta kan vi komma tillbaks till dränering. Jag misstänker nämligen att man måste göra dessa saker (uppräknade) även efter en dränering, och då kan man lika gärna se hur bra de fungerar i en första etapp.
Återigen, tack för era erfarenheter och inlägg!
Nja, inte riktigt så jag menade.lavin skrev:
Ritade en enkel skiss för att förklara bättre.
Svart är väggar, rött är djup dränering och grönt är grund dränering.
Streckat rött är ett vanligt VP-rör (dvs utan dränerande funktion, som går under husgrunden)
Detta förfarande fungerade åtminstonde för oss, men det var inte särskilt skojigt att gräva diket i krypgrunden. Vi hade "bara" åtta meter, så det fungerade med många svordomar. Du verkar ha mer ..
/ Fredrik
Grävare 1 är rätt ute. Man gräver från sulans underkant lutande utåt så man inte underminerar. Då kan dränröret hamna ett par meter ut. Det spelar ingen roll bara man lägger duk i botten om det är lera och sedan makadam hela vägen ut till röret och sedan duken runt så det blir ett paket.L lavin skrev:
Normalt hamnar dränröret bortåt en halvmeter utanför sulan för att kunna få röret hjässa i sulans underkant.
Det viktiga är ju duken och makadam en så man stoppar lerans kapillärkraft som är över 10meter.
Hade du skrivit upp till 10 m hade jag kanske inte reagerat, men över 10 m?K KTK skrev:
Mycket idéer här.
Men du nämner lera i samma mening som dränering.
Står någon del av huset på lera så sänker man absolut INTE grundvattnet där.
Ren idioti att ge sig på ett sådant projekt som bara kan leda till sättningsskador.
Vatten är en viktig beståndsdel i en leras bärförmåga. Därför skall man inte fundera på att sänka grundvattennivån. Du får naturligtvis torrare i källaren men kommer förorsaka sättningsskador på huset.
Detta är ett av dom större problemen när man bygger tunnlar i stadsmiljö, hur undvika sänka grundvattennivån. Tror inte en dräneringsfirma har koll på detta, det krävs en geotekniker för att kunna bedöma lerans beskaffenhet och vad som sker om grundvattennivån sänka.
Endera kostar man på en sådan utredning eller så ser man till att täta mot inträngande vatten.
Det är mitt råd.
Men du nämner lera i samma mening som dränering.
Står någon del av huset på lera så sänker man absolut INTE grundvattnet där.
Ren idioti att ge sig på ett sådant projekt som bara kan leda till sättningsskador.
Vatten är en viktig beståndsdel i en leras bärförmåga. Därför skall man inte fundera på att sänka grundvattennivån. Du får naturligtvis torrare i källaren men kommer förorsaka sättningsskador på huset.
Detta är ett av dom större problemen när man bygger tunnlar i stadsmiljö, hur undvika sänka grundvattennivån. Tror inte en dräneringsfirma har koll på detta, det krävs en geotekniker för att kunna bedöma lerans beskaffenhet och vad som sker om grundvattennivån sänka.
Endera kostar man på en sådan utredning eller så ser man till att täta mot inträngande vatten.
Det är mitt råd.
Tja, Lera har väl 15m kapillärkraft.harry73 skrev:
Men det är inte det som är problemet.
Problemet är om man påverkar lerans naturliga tillstånd, förändrar grundvattennivån och därmed portrycket i leran. Vatten är en förutsättning för lerans beskaffenhet och bärkraft.
Det finns en anledning till att det krävs fem års universitetsstudier för att bli geotekniker och kunna beräkna lerors bärkraft, glidytor, sättningsbenägenhet Mm.
Så att laborera med att dränera ett gammalt hus som är grundlagt på lera skall man nog avhålla sig ifrån.
Ta t.ex en rundvandring i Göteborg och se på alla sättningsskadade hus som är ett resultat av modern infrastrukturbyggande som t.ex ledningsgravar och tunnlar för avlopp och kablar,som dränerat bort vatten ur leran innan man visste bättre.
Med jordens lufttryck kan det aldrig bli mer än 10m. Det är det maximala övre gränsvärdet på kapillärkraft oberoende på materialet.GoC skrev:
Finsilt har ca 10 m kapilär stighöjd, lera har mer. Se tabell på sidan 30 i SGI info 1 https://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/info/pdf/sgi-i1.pdf
Ska man bygga på lera lägger man ett kapillärbrytande skikt mellan leran och plattan. Finns det grus under mellan plattan och leran ser man till att dränera detta, grus har en stighöjd på bara några cm. Finns inget grus eller annat kapillärbrytande mellan plattan och leran är det svårt att få det bra. Man får lösa det på insidan genom att ha naken betong, klinker, nålfilt eller ett ventilerande golv.
Det är väldigt mycket spännande teorier i den här tråden.
Ska man bygga på lera lägger man ett kapillärbrytande skikt mellan leran och plattan. Finns det grus under mellan plattan och leran ser man till att dränera detta, grus har en stighöjd på bara några cm. Finns inget grus eller annat kapillärbrytande mellan plattan och leran är det svårt att få det bra. Man får lösa det på insidan genom att ha naken betong, klinker, nålfilt eller ett ventilerande golv.
Det är väldigt mycket spännande teorier i den här tråden.
Jag vidhåller att mer än 10m är fysiskt omöjligt med hänsyn till rådande lufttryck på jorden.
Om någon inte håller med här, får den gärna förklara vilket mekanisme gör att vattnet kan stiga mer än 10m i lera, för det är i alla fall ingen kappilär sugkraft.
Om någon inte håller med här, får den gärna förklara vilket mekanisme gör att vattnet kan stiga mer än 10m i lera, för det är i alla fall ingen kappilär sugkraft.
Du kan gärna vidhålla det. Antar samma teori innebär att ett träd inte kan bli högre än 10 m? Lera består inte av rör, ekvation som bestämmer stighöjden är betydligt jobbigare än fysikboken i högstadiet. Adsorption osv. Oaktat teorin så suger leran upp fukt väldigt högt.
Jo. I ett rör är det atmosfärstrycket som pressar in vatten i underkant. Ytpänningen "drar" längst upp. Precis som en pump inte kan suga mer än ca 10 m vid havsytan kan inte heller ett rör dra högre med kapilärkraft. Men vare sig lera eller träd fungerar som ett glasrör.E eal skrev:
