Skånelängans så som vi känner den har rötter som sträcker sig hela vägen tillbaka till vikingatiden. Såväl byggnadskonst som arkitektur har både ändrats och hittat tillbaka till delar av längornas ursprung sedan dess.
Vad är definitionen av en skånelänga och hur kommer det sig att den ser ut som den gör? Om detta tvistar de lärda, här går vi igenom ursprung, influenser och typiska kännetecken.
Ett korsvirkeshus är ett plockepinn, för att kunna flyttas om så var fallet. Därför var de längsta bitarna de som gick från långsida till långsida mellan 5-7 meter. De är svåra att hantera och transportera om de var längre och tyngre. Jag har själv baxat runt dessa och de är tunga. Dessutom var vägarna sämre på den tiden när de byggdes.
Tack för detta! Jätteintressant och jag gillar verkligen skånelängan av framförallt praktiska skäl. De är billig att producera, eftersom det är raka väggar och enkelt tak Jag har byggt 3 längor med lite variationer på temat beroende på vad jag fått göra, dvs takvinklar och byggyta. Bifogar några bilder som inspiration till denna tråd. Första huset är bygg med Isoleca med tjockputs, det andra med Ytong+ träpanel det tredje med gästhus i Ytong med tunnputs. Det tredje är det senaste och där var det OK upp takvinklarna rätt, dvs 45°. Listlagda "tjärpapp" tak blev det på 2 av husen.
Ett korsvirkeshus är ett plockepinn, för att kunna flyttas om så var fallet. Därför var de längsta bitarna de som gick från långsida till långsida mellan 5-7 meter. De är svåra att hantera och transportera om de var längre och tyngre. Jag har själv baxat runt dessa och de är tunga. Dessutom var vägarna sämre på den tiden när de byggdes.
Korsvirkeshusen byggdes inte isärtagbara med flytt som främsta drivkraft.
Husen flyttades inte hipp som happ, de två dominerande anledningarna till gårdsflyttar var enskiftet i början på 1800-talet och laga skifte som pågick ända till 1940-talet. Vid sprängningen av byarna till stora egna jordlotter flyttades även husen i många fall. Innan skiftesreformerna fanns alltså ingen tanke bakom att bygga husen för att de skulle vara flyttbara.
Det drivande bakom korsvirkestekniken var virkesbrist. Med minimalt med trä fick man ändå en hållbar och seg stomme. Norröver landet med mer skog byggde man timmerhus, där kunde hela huset vara av trä. Att korsvirket sedan var lätt att ta isär är en logisk konsekvens av den tidens sammanfogningsmetoder; tappar, pluggar och naglar.
Husen var smala då det var svårt att hitta längre virke av rätt dimension. Fotträ, ständare, löshult med mera kan man ta rätt korta stumpar till. Men bindbjälkar behöver vara både av kraftig dimension och det är deras längd som bestämmer husets bredd. Sparrar och hanaband har jag sett av förvånansvärt tunna slanor, stråtaken krävde inte mycket för att sitta uppe.
Hur är det med takhöjden?
Vi har ca 2 m. 1,85 - 1,90 m i dörrhöjd.
Är det fler som har lågt i tak?
Vår länga är från första halvan av 1800-t. Förmodligen utflyttad i skiftet 1826-1830 i vår by.
Hur är det med takhöjden?
Vi har ca 2 m. 1,85 - 1,90 m i dörrhöjd.
Är det fler som har lågt i tak?
Vår länga är från första halvan av 1800-t. Förmodligen utflyttad i skiftet 1826-1830 i vår by.
Det var ganska högt, vi har 1,90 till takbjälkarna och vårt hus har höjts med 2 dm nån gång under 1900-talet.
De gamla dörrkarmarna som sitter kvar innanför de "nya" från 1800-talet är 1,60 höga från tröskeln och upp mot en meter breda, helt fantastiska dörrar.
Jag gissar att vårt hus är en Länga, 5x13m, 4 rum, en våning, nu en vinkellänga igen då jag byggt ut det gamla huset på den gamla ladan som rasade nån gång på 1940-talet, så nu är snart huset helt igen.
Intressant artikel. Min sthlmsarkitekt tog sig ner till Österlen för att se tomten och vi diskuterade mina önskemål. Jag ville ha ett riktigt modernt hus men som ändå skulle passa i den lilla fiskebyn. Det blev som artikeln skriver ett riktigt skånskt hus; långsmalt, 6 m brett, 48% taklutning, listtäckt papptak och fönster - i mitt fall önskade stora sådana - på bägge sidor. Ett sådant hus begränsar naturligtvis rumsindelningen men genom att lägga trappen mitt i huset blev det en naturlig avskärmning.
Folk var kortare förr. Medellängd bland män långt under 170 cm på 1850-talet. Inte konstigt att man byggde husen lägre då.
[länk]
Som oldboy skrev 1600-1800 var det jag svarade på, du ifrågasätter det med en referens till 1850, tiden då vi var kortast någonsin i detta landet, baserat på mönstringsstatistik. Många kritiserar denna typ av statistik just för att militären har varit väldigt selektiva och snittet på 1600-talet blir 1,75 och svajar upp och ner fram till 1800 där efter faller det. dessvärre har jag inte tillgång till en statistisk databas för att påvisa detta i skrivandets stund och kan inte länka in någon wikipediaartikel, efter som den inte ger en fullständig bild över tiden 1600-1800 som det skrevs om utan endast 1820-2000, se referensen till wikipedia som du länkade, https://fof.se/tidning/2014/6/artikel/langden-tappar-koppling-till-klass vilket är en artikel skriven om en studie och inte studien i sig som heter "Family and community level influences on height and weight, southern Sweden 1818–1968" vilket gäller Södra sverige så det är ju relevant för tex skåne men inte för att uttala sig om sverige i helhet.
Edit: Glömde länka studien (En avhandling?) https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/35270/1/gupea_2077_35270_1.pdf
Oldboy skrev:
remdrivet skrev:
