Möjligt men en lång bro blir det. Vinsterna har ökat genom åren, och det hänger delvis samman med den höga utlåningen, men också lånemarginaler och höjda avgifter för tjänster. Fastän kunderna gör mera skälv så ökar avgifterna. Alla branscher når en topp där vinsterna går ned förr eller senare, i bankernas fall så leder det inte till konkurs i alla fall om man inte gjort något lagfel. I övriga branscher är risken stor för konkurs. Den höga utlåningen har lett till högre kapitalkrav, därav minskad direkt avkastning, men i förlängningen gör det branschen säkrare och borde inte minska värdet på aktierna nämnvärt. Vet många som inte känner sig särskilt väl behandlade av bankerna, även om jag inte hört någon säga den är dum i huvudet och att de inte vill ha den som kunder. Säger bankmän så betyder det att de får lön utan att leverera. Som ägare skulle jag vara bekymrad.Z Zodde skrev:Vart tar bankernas vinster vägen tror du?
Varför delar man ut en minskande andel av vinsten till aktieägarna numera?
Kan det vara att bankerna måste öka det egna kapitalet så att man följer direktiven från myndigheterna...
För fjärde gången, ja det finns rötägg i alla banker och det är dom som blir omskrivna. De över 90% nöjda kunderna uttalar sig sällan även om det ges sporadiska beröm till mycket kundorienterade banktjänstemän, typ den som TS fick kontakt med till slut.
Det var DU som tog upp ämnet "bankernas stora vinster", för övrigt får du nog lägga till ivartall EN nolla efter din siffra på 45 miljarder för en bro till Finland...
Garant skrev:
Redigerat:
Avgifterna ökar JA och bidrar i större utrsäckning till bankernas resultat.
RÄNTENETTOTS andel däremot, som historiskt varit bankernas i särklass största inkomstkälla, misnkar framförallt med den låga räntan vi har. + konkurrensensen från nischbanker.
Idag har vi inlåning på noll och utlåning på 1,5%.
Gå tillbaka 20 år så har du inlåning på 3 och utlåning på 6% (alltså dubbelt så stor skillnad)
OT blir det men må säga att du har fel med "Alla branscher når en topp där vinsterna går ned förr eller senare, i bankernas fall så leder det inte till konkurs i alla fall om man inte gjort något lagfel. I övriga branscher är risken stor för konkurs"
Att banken övertas av staten vid konkursrisk har väl ingen betydelse i sammanhanget, aktieägarna kan fortfarande, likt en konkurs, tappa hela investeringen.
Ett upplägg. Du kommer till banken och får ett erbjudande, du funderar och kommer tillbaka och tycker att erbjudandet är dåligt, bankpersonen blir sur irriterad och ger signal att du är oförskämd och ställer orimliga krav, du går på det och skriver på. Eller så gör du det inte och ringer till annan bankperson och du beklagar dig, denne vet att det måste vara trevlig och tillmötesgående och du får ett något bättre avtal. Så tror jag det fungerar i många fall, att vara otrevlig är ett försök att få dig att godta ett sämre avtal.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 158 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 158 inlägg
Det ger i sin tur kunden en god anledning att gå till en annan bank
Tror tvärtom, det hör definitivt till undantagen. Att bankpersonal blir sur på kunden händer emellanåt men att DE FAKTISKT VISAR DET är indirekt en önskan att mista jobbet.
Vi får alltid höra de värsta <1% exemplen där kunden möter bankens rötägg men de andra >99% tar man bara för givet (vilket man också skall göra)
Att medevetet försöka lura/missleda/vara oförskämd mot sina kunder har ALDRIG varit en lönande långsiktig strategi.
Ett annat exempel är från när jag köpte mitt första hus för 20 år sedan. Huset var billigt och säljaren är och var en kompis, denne sa att den banktanten vi hade fått var känd för att man ska stanna kvar på kontoret efter allt var klart,
"-Hon kommer vilja sälja på dig allt möjligt, fondspar, pensionsspar, försäkringar å gu´vet vad.....troligtvis pga säljprovesion.
Säg bara nej, och är du intresserad så säg att du ska tänka över erbjudandena."
Mycket riktigt, jag ombeds att stanna efter affären och så börjar hon bubbla om än det ena än det andra, frågar vad jag tror att jag kommer få för pension, jag vet inte och hon kontrar med någon skitsiffra.
Jag råkar nämna att jag planerade att bygga garage och byta bil för medlemslånet och tanten blir oxtokig trots flerårigt skiftjobb och bra lön.
"-Du har faktiskt lånat 310.000 och det är mycket pengar, det är inte bara att låna och låna!"
Jag svarade:
"-Tänk bort bil då, tänk bara garage!" ....och hon fortsätter bubbla om en eventuell bil.
Kände att all vett och reson försvunnit, jag reser mig upp och frågar om vi var klara.
"-Bara du sköter dina räntor och amorteringar så vill jag inte ha något mer med dig att göra!"
Jag svarade att det sista var ömsesidigt och så gick jag ut därifrån, så långt jag hörde i korridoren så läste tanten någon slags besvärjelser efter mig, oklart vad.
Nästa gång jag behövde låna så efterfrågade jag en annan tant och allt var hur trevligt och enkelt som helst, inga förmaningar och besvärjelser, jag stannade kvar med huslån i 15 år tills kontorschefen försökte ljuga för mig inom ett område jag troligtvis kan bättre än honom, men det är en annan historia.
Vissa människor passar att jobba med kundkontakter, andra kanske är mer lämpade att jobba ensamma på ett lager.
Kompisen och jag säger fortfarande till varandra att: "-Det är inte bara att låna och låna!"
"-Hon kommer vilja sälja på dig allt möjligt, fondspar, pensionsspar, försäkringar å gu´vet vad.....troligtvis pga säljprovesion.
Säg bara nej, och är du intresserad så säg att du ska tänka över erbjudandena."
Mycket riktigt, jag ombeds att stanna efter affären och så börjar hon bubbla om än det ena än det andra, frågar vad jag tror att jag kommer få för pension, jag vet inte och hon kontrar med någon skitsiffra.
Jag råkar nämna att jag planerade att bygga garage och byta bil för medlemslånet och tanten blir oxtokig trots flerårigt skiftjobb och bra lön.
"-Du har faktiskt lånat 310.000 och det är mycket pengar, det är inte bara att låna och låna!"
Jag svarade:
"-Tänk bort bil då, tänk bara garage!" ....och hon fortsätter bubbla om en eventuell bil.
Kände att all vett och reson försvunnit, jag reser mig upp och frågar om vi var klara.
"-Bara du sköter dina räntor och amorteringar så vill jag inte ha något mer med dig att göra!"
Jag svarade att det sista var ömsesidigt och så gick jag ut därifrån, så långt jag hörde i korridoren så läste tanten någon slags besvärjelser efter mig, oklart vad.
Nästa gång jag behövde låna så efterfrågade jag en annan tant och allt var hur trevligt och enkelt som helst, inga förmaningar och besvärjelser, jag stannade kvar med huslån i 15 år tills kontorschefen försökte ljuga för mig inom ett område jag troligtvis kan bättre än honom, men det är en annan historia.
Vissa människor passar att jobba med kundkontakter, andra kanske är mer lämpade att jobba ensamma på ett lager.
Kompisen och jag säger fortfarande till varandra att: "-Det är inte bara att låna och låna!"
Den attityden var nog vanlig tidigare på banken och man stöter på den fortfarande.
Jag ville i min ungdom låna 10 000 kr för att köpa en bil och fick en lång moralpredikan om att man måste ha sparade pengar för att få låna och är det inte väldigt dyrt för en sån bil?
Jag ville i min ungdom låna 10 000 kr för att köpa en bil och fick en lång moralpredikan om att man måste ha sparade pengar för att få låna och är det inte väldigt dyrt för en sån bil?
Men herregud. Jag säger bara detta: BYT BANK! Eller ännu bättre, alla banker måste spela in alla telefonsamtal. Kontakta bankchefen och be dom spela upp samtalet för att ge den där fruktansvärda människan en erinran. Inte mer än rätt i min mening.B Birgitta64 skrev:
Landshypoteket spelar inte in kundsamtalen, men jag har fått en ursäkt ifrån regionchefen, samt en ny bankman. Vi hade ett bra samtal och mitt förtroende för Landshypotek har återupprättats. Tror det är en bra bank i alla fall.HomeboY skrev:
Ja. Just marknadsekonomi har den stora fördelen att man kan byta leverantör. Och de leverantörer som inte fungerar bra försvinner med tiden.
Sedan vill jag uppmärksamma man anledning av inläggen i tråden att om man nu har problem med bankkontakter så kan det bero på en själv också. De flesta människor har inte så god självinsikt. Och kan obekymrade gå genom livet med en helt verklighetsfrämmande självbild.
Får man en feedback på att man är oönskad så bör det första vara att begrunda vad som förevarit, ta in en second opinion av någon som förmår levererar negativ feedback. Inte i första hand driva hämndaktion mot den som levererade kommentaren.
Det kan ju vara så att man varit fullkomligt hopplös i sitt uppträdande/agerande.
En del människor är överkänsliga också. Jag har en äldre kvinnlig kollega som är sådan. Även min dotter (måste försöka göra något åt det). Skulle de jobba som personliga bankmän vore det inte roligt för kunder som råkar säga något olämpligt.
P Pojkflickan skrev:
När jag läste ovanstående frågade jag mig hur Pojkflickan fungerar som kund ur ett vinstdrivande företags perspektiv. Banker kan ge mycket personlig service till rika personer eftersom deras affärer kan generera mycket intäkter. Detta kallas förmögenhetsförvaltning (eller private banking). Men Pojkflickan är enligt egen utsago "inte rik". Ändå har det under ett enda år förekommit "upprepade kontakter med mailledes, telefonledes och vid personliga avstämningsmöten". Detta torde ha orsakat banken en hel del lönekostnader. Ett vinstdrivande företag måste givetvis väga intäkter mot kostnader och om kunden inte är lönsam måste man försöka bli av med kunden. Så det kan ha varit rationellt och motiverat att säga "Om du vill ha personlig service i fortsättningen tycker jag att du ska byta bank". Jag vet inte tillräckligt om fallet för att påstå att det är så men inte heller för att påstå att det inte är så.P Pojkflickan skrev:
OT, men i min värld är förmögenhetsförvaltning (asset management) aktiv portföljförvalning. Private banking erbjuder ALLA bankens tjänster till en exklusiv grupp kunder (ofta behövs >1miljon i likvida tillgångar).C civilingenjören skrev:
I övrigt håller jag med om vad du skriver.
