Sommarens pysselprojekt, ett hemmagjort bräde till Settlers of Catan. Behöver få till en "ram" nu bara (egna havsbitar). Problemet var att jag inte lyckades få bitarna helt hexagonala, så det krävs lite men inte för mycket glapp i ramen..
Jag lyckades svarva en ny knopp till en trasig termos kork.
Ämnet jag utgick ifrån var en ene gren som delade sig i ett y.
Oturligt/turligt så gick barken ganska djupt in, men med formen av ett hjärta så får vi säga tur i oturen!
Själv väldigt nöjd, men det är svårt att svarva....
Imorgon har Rasmus från TAU Learning möbelsnickarskola i Malmö varit hos oss i 6 veckor. Förutom att snickra, städa, få läxor, måla, hantlanga och på övriga sätt hjälpa till med alla uppgifter som förekommer på ett litet snickeri så har han också fått ett eget projekt som han har jobbat med på lediga stunder!
Till vår vertikalfräs har vi ett antal profilstål för TB90 och OMAS kuttrar. För att snabbt kunna få en överblick så har jag tillverkat en insats i en utdragbar låda där de kan placeras i fack. Den var nog bara 1 vecka gammal när jag insåg att alla stål inte fick plats....Så Rasmus fick i uppgift att tillverka en kopia.
Botten är MDF, avdelarna är 4mm björkplywood. De borrade hålen är till för att göra det lättare att plocka upp stålen, antingen uppifrån eller genom att man sticker igenom ett finger underifrån och puttar upp stålen.
Med uppgiften medföljde (högst medvetet) inte så mycket instruktioner. Förväntningarna var höga, måtten skulle hållas, urslag och flisor i plywooden var ej ok, hålen skulle vara snyggt försänkta etc. Men jag stod till förfogande som bollplank efter att Rasmus själv hade fått fundera på lösningar, vilket han gjorde på ett utmärkt sätt.
För att få spår med plan botten använde Rasmus en klyvklinga med raka tänder. Det gör att plywoodväggarna står bra med maximal limyta. För att få bra tryck på hela skivan och därmed ett jämnt djup på spåret så använde Rasmus en hyvlad regel med spännare i varje ända. Omständigt, men då blir det bra. Förflyttningen av anhållets materialstopp gjordes med tillsågad bit i MDF (efter att noga ha tänkt över hur klingans bredd påverkade hur långt man ska flytta anhållet etc, lätt att gå bort sig här).
Rasmus konstaterade att plywooden som skulle vara 4mm i verkligheten var ca 3,8. Han valde därför en 3,5mm klinga och körde sen remsorna försiktigt genom underputsen ett par gånger för perfekt passform, det fungerade väldigt bra.
Vid limningen krävdes framförallt ett jämnt tryck. Extra skivor och ovanpå det reglar som fördelade trycket blev lösningen. Limmet blev Casco 3326, vanligt vitlim.
En av de svåraste utmaningarna var att, efter att de första plywoodbitarna hade monterats, såga nya spår vinkelrätt mot de gamla, dvs genom de ilimmade plywoodremsorna - utan att det fick flisa ur i dessa! Det hade varit svårt med vilken typ av klinga som helst - men med ett klyvklinga var det en utmaning som krävde att det tänktes till! Rasmus insåg att det krävdes något på baksidan av plywooden som hindrade urslag. Tejp kom han fram till var för svagt. Lösningen blev istället att såga till perfekt passande remsor av MDF. Inte för tight och inte för löst. Dessa tejpades sedan fast för att inte trilla av i klossform efterhand som snitten sågades. Rasmus valde en MDF som var tjockare än höjden på den utstickande plywooden, så att hela paketet stod på MDFen och inte på de ömtliga plywoodremsorna. Därefter gick det bra att såga med väldigt fint resultat.
Sen var det dags att justera med stöthyvel, borra hål och försänka och bryta kanter. Betydligt enklare även om det tod sin lilla tid.
Mycket bra jobbat Rasmus! Skickligt, noggrant och med stor förståelse för utmaningarna och kreativitet i lösningarna!
Jamen det där blev ju precis så bra som man trodde! Hade ju förmånen att få se första halvan av projektet genomfört och Rasmus övertygade med sin noggranhet och ambition redan där. Klart att det blev sådär superbra i slutänden.
Knepigt uppdrag som genomfördes med bravur! Och apropå borrställen önskar jag bara att jag kunde få Emmas hjälp med att tillverka verktygshållare till mina kommande verktygsskåp. Skulle ju bli så himla bra...
Nu är borrställen typ färdiga. Ingen färg än, men i övrigt.
Hösten har börjat med att vi har haft 2 riktigt flitiga, duktiga och trevliga praktikanter från TAU i Malmö på plats hos oss. Dels Rasmus vars insats för profilstål jag skrev om häromdagen och dels Emma. Emma har precis som Rasmus haft ett eget projekt som har saxats med att bära, såga, slita, tvätta motordelar till vår lastmaskin, putta igång trilskande bil, hyvla, laga fönster med mera.
Vid närmare eftertanke så har Emma haft två projekt, dels ett nytt skaft i ek till en osthyvel som jag tidigare har skrivit om och dels så har hon designat och tillverkat helt nya borrställ till snickeriet!
Förväntningarna på de nya borrställen var höga. Det skulle vara lätt att ta borren, det skulle vara platseffektivt, överskådligt, lätt att byta ut delar av borrstället om man köper nya serier av borr, det skall finnas möjlighet att fästa dymo-markering på framsidan för storleksangivelse.
I praktikanternas egna projekt kräver jag att de själva ska tänka ut lämpliga lösningar på de problem som uppkommer. Självklart diskuterar vi deras idéer och kontrollerar det tänkta genomförande innan maskinerna startas upp men det förväntas ändå att de själva har klurat och funderat på möjliga tillvägagångssätt inklusive för- och nackdelar med de olika alternativen. Emma var vass på denna typ av tänkande och hade mycket god förmåga att föreställa sig vilka krafter som uppkommer och i vilken riktning de rör sig (och därmed kan skapa potentiella problem) för de olika maskiner hon körde.
Efter mycket testande hittade Emma vettiga vinklar för träet och för de borrade hålen. Jiggar för att kunna hyvla i vinkel i planhyveln och för att kunna borra i vinkel i pelarborren tillverkades. Emma var väldigt noggrann, föredömligt förutseende genom hela processen och såg till exempel till att hålla bitarna långa nog för att ha något att hålla mot anhållet när det var dags att kapa upp allting.
Borrandet var omfattande. Varje hål skulle vara i vinkel, med en bestämd diameter (Emma testade sig fram till lagom diameter i förhållande till borrets diameter, dels så att det satt bra men också så att det var lätt att dra ut, så att det fanns plats för målarfärg etc etc) och med ett individuellt djup beroende på typ och längd på borret. Mycket tänkande och testande. Men också mycket tränande på en viktig maskin, inte bara avseende just vilka vred och knappar man ska trycka på men också avseende hur olika varvtal, matning, nivå av fastspänning, nivå på utsuget etc påverkar slutresultatet.
Efter diskussion så beslöt vi oss för att ställen delvis skulle sitta i fönstersmygarna, mot inbrottsgallret. Rasmus hjälpte till och björkplywood sågdes till och kantlistades med massiv ek för att skydda kanten på plywooden. Sen gängades plywooden fast i gallret med försänkt maskinskruv. Med hjälp av centreringskörnare överfördes hålen för plywooden till metallen, vilket också fick följden att skivorna kan tas loss och monteras på valfritt annat fönster om man skulle vilja möblera om.
Helt klart blev det dock inte. Ställen har ännu inte fått färg, men det överläts helt enkelt till nästa omgång praktikanter, Anna och Amanda, som kommer imorgon!
Ett väldigt väl utfört arbete Emma. Inte nog med att det blev väldigt bra borrställ, det var också tydligt hur du hela tiden lärde av dina misstag och förbättrade sättet du jobbade på, en väldigt viktig egenskap!
Campar skrev:
Snyggt!
