Fast då under den period som solcellerna produceras mest, då är behovet som lägst i ”mitt område”. Nu kommer jag inte ihåg förbrukning på rak arm, men i juli var elräkningen under 100:-, nu i augusti typ 250:-. Om alla i området ska sälja el som bara kan konsumeras av ”grannar”, då blir det ju ett enormt överskott som ej kan distribueras dit det ev skulle behövas mest.H Henalm skrev:
Det är inte så att din produktion "stannar" lokalt inom någon bestämd avgränsning och bara kan nyttjas av "grannar". Så man får skilja på hur det fungerar rent tekniskt/fysikaliskt och sen hur det i praktiken blir i nätet så som det är byggt. I de flesta driftfall hittills med ganska liten andel lokalproduktion vänds inte effektriktningen ens i nätstationen du är ansluten till. Men skulle det ökas finns alltså ingen begränsning i var det skulle kunna tas ut i systemet.E erkka skrev:
Superpositionering är giltig här liksom Kirchhoffs lagar även om diverse reaktionära EU-parlamentariker vill ändra dem då de verkar störande på deras ekonomism och juridik. Kanske är det mest i det perspektivet man får läsa och tolka många trådar här på forumet också och ha överseende.
Under förutsättningen att gissningen att överskottselen bara skulle kunna användas innanför en transformatorstation är rätt men det är den inte.pacman42 skrev:
Gotlands energibolag stoppade även mikroproduktion av el 2017 därför att fastlandskabeln inte klarade av mer.
https://www.nyteknik.se/energi/stopp-for-nya-solceller-pa-gotland-6869655
Om Gotlands vindkraftverk producerar för mycket för kabeln, då vill man naturligtvis inte ha mer el i systemet. En helt annan sak.
Det snarare förstärker mycket av min andra argumentation i ämnet.
Det snarare förstärker mycket av min andra argumentation i ämnet.
Jag minns fortfarande när vi kånkade runt på mobiltelefoner stora som portföljer, där den allra största delen utgjordes av batteriet. Att vi skulle ha mobiler med knappt synbara batterier som räckte mångdubbelt längre än dessa var ren science fiction.
Samma sak med elbilar. Första gången jag testade att köra elbil var 1998, en ombyggd gammal Skoda Felicia. Större delen av bagageutrymmet upptogs av batterierna, och dessa förklarades vara det enskilt största hindret mot elbilens framtid. Och nu, då?
Man kan genom historien se fyra stora drivkrafter bakom teknisk utveckling, där de tre första går i varandra: efterfrågan/behov, konkurrens, lönsamhet, samt spontan/oberoende innovation.
• Efterfrågan/behov kan vara både reellt, eller skapat. (Till det senare räknar jag smarta telefoner; behovet av mobilt internet började visserligen komma i slutet av 90-talet, men annars var det få då som visste att de MÅSTE ha en iPhone för att överleva). I allmänhet fungerar de enligt principen om vakuum; de strävar efter att fyllas förr eller senare.
• Konkurrens är helt enkelt när företag X presenterar en bättre/modernare produkt än företag Y, som då måste återta ledningen, komma ikapp, eller dö. Utvecklingen inom persondatorer framförallt ca 1980-2000 är ett bra exempel.
• Lönsamhet uppstår när konsumenterna som efterfrågar också är beredda att betalar. Det kan vara en liten klick som köper t ex lyxbilar, eller så kan det vara en massmarknad, men i båda fallen börjar saker och ting hända när pris- och efterfrågekurvorna möts. Där finns också ett Moment 22 som innebär att för att få lönsamhet i en massmarknad så måste priserna ner så att folk har råd att köpa innovationen, men för att priserna ska gå ner måste tillräckligt många börja köpa dem. Här har olika sorters subventioner varit avgörande; t ex biltillverkarnas finansieringserbjudanden som gjorde det möjligt för vanliga människor att köpa bil.
• Spontan/oberoende innovation är när någon kommer på något utan att några av de tre ovannämnda är inblandade. Ett praktexempel är Sir Christopher Cockerell, som utvecklade hovercraften utan att där fanns något synbart behov av den.
Så hur tillämpar vi allt detta på Ikeas solceller?
Jo. Efterfrågan har funnits sedan länge, tekniken likaså. Men lönsamhet och konkurrens har uteblivit, i båda fallen för att en tillräckligt stor marknad saknats. Därmed saknas flera drivkrafter för innovation.
Man kan fortsätta liknelsen med mobiltelefonerna. Dessa har funnits sedan åtminstone 60-talet, men utvecklingen gick förödande långsamt så länge det bara var vissa utvalda som köpte dem. 1994 började Comviq subventionera mobiltelefonerna (mot lukrativa abonnemang) och mycket snart hängde flera operatörer på. En massmarknad uppstod, och mycket snart uppstod både efterfrågan på och lönsamhet för en mycket snabbare utveckling av telefoner och tjänster. Min första Motorola, köpt under första vågen 1994, var stor som ett mjölkpaket och ungefär lika hållbar. Täckningen var urusel, samtalen svindyra, och även om där visst fanns något som hette SMS så fanns det ingen att skicka till. Övriga funktioner saknades helt. Men när mobilen blev var mans egendom som förändrades allt det där, och nu är själva telefonin mest ett tillbehör på en bärbar fickdator.
Vad Ikea verkar försöka göra nu är samma sak som Comviq. Stega in och pressa priserna med hjälp av sin tyngd, slå mynt av den efterfrågan som finns i klimatdebattens spår genom att använda sina oerhörda resurser för försäljning och marknadsföring, gå med förlust länge om så krävs för att muta in en del av marknaden (vilket Ikea gjorde i Ryssland i tio år), och försöka komma upp i någon slags kritisk massa där solceller går från nischvara till massmarknadsvara.
Lyckas man med det, kommer också de fortsatta innovationerna att följa, eftersom både efterfrågan, konkurrens och lönsamhet finns för dem. Bland annat kommer förr eller senare batterierna/ackumulatorerna att komma där man kan spara sin egen el. Därför är det ett misstag att stirra sig blind på den teknik som inte finns idag. Den kommer vi att le lite överseende åt om några år, på samma sätt som man undrar hur någon kunde gå omkring med en Motorola 8900x i fickan (det gick hål på alla mina när jag försökte).
I övrigt får vi vara överens om att vara oense och konstatera att den som lever får se.
Men Ikea slår i praktiken mynt av subventionerna vi har i Sverige.
Den tekniska utvecklingen löser nog lagring av energi på ett bra sätt, men vi är inte där än. Det brukar sällan vara en bra idé att satsa för tidigt på något, särskilt inte om det krävs subventioner.
Gör man det av ideologiska skäl och utan subventioner så är det jättebra, men jag vill inte att vi skall bygga sönder den svenska elproduktionen.
Den tekniska utvecklingen löser nog lagring av energi på ett bra sätt, men vi är inte där än. Det brukar sällan vara en bra idé att satsa för tidigt på något, särskilt inte om det krävs subventioner.
Gör man det av ideologiska skäl och utan subventioner så är det jättebra, men jag vill inte att vi skall bygga sönder den svenska elproduktionen.
Du säger - åter igen - att det inte finns någon teknisk lösning för energilagring...än! Kan hända är det en definitionsfråga och att enligt din definiton så är inte 50 MWh något att ha som referens men det är o andra sidan den första anläggningen som byggs. Inget säger att man inte kan bygga större! O andra sidan vill du framhäva LENR som ett överlägset alternativ trots att man - ÄN - inte lyckats generera mer än enstaka watt. Till syvende og sist är det fortfarande att anse som "atomenergi" och huruvida det kan bli allmänt accepterat lär bli intressant att se.
Energilagringstekniken finns här...återstår att se hur man väljer att gå till väga.
En länk till den spanska anläggnigen som vill använda SALTX lösning på energilagring.
https://www.interempresas.net/Quimi...SaltX-desarrollar-sistema-Almacenamiento.html
Nej, jag vill inte framhäva LENR som ett överlägset alternativ. Jag ville bara visa på att det finns andra saker i vardande som kanske är ännu bättre, men vi kan inte hoppas på dem heller.
Notera också att energilagring i salt inte kommer att bli billigt. Och eltillverkning är inte det mest ekonomiska sättet att ta tillvara värmen.
Det finns dessutom anledningar att man gör det i Tyskland och inte i Sverige. Energi är mycket dyrare där än här.
Notera också att energilagring i salt inte kommer att bli billigt. Och eltillverkning är inte det mest ekonomiska sättet att ta tillvara värmen.
Det finns dessutom anledningar att man gör det i Tyskland och inte i Sverige. Energi är mycket dyrare där än här.
Nej givetvis blir det inte billigt. Det är ju inte heller en slump att SALTX visade att metoden(nanocoated salt) fungerar just i Tyskland. Verkningsgraden för energiomvandlingen är ju inte optimal men som sagt...priset på varan kunden behöver sätter ju referenserna. Bra att tyskarna är först ut då
Medlem
· Stockholm
· 1 391 inlägg
Ni missar att vi redan idag har enorma "batterier" i form av vattenreservoarer till vattenkraften. Vid lägre uttag dagtid tack vare solceller så behöver inte vattnet forsa genom kraftverket utan stannar i reservoaren.
Problemet som jag ser det är att vi har för giriga ägare i energibolagen. Det är alltid något som inte stämmer, för mycket vatten, för lite vatten, för varm sommar, för varm vinter so on so on... Och alla leder till en sak. Högre elpris och där med högre vinst i bolagen.
Samma sak kan jag lova er kommer att hända om några år när fler människor har solceller. Då är det något fel med det med som kommer att innebära att överproduktionen kommer att kosta elbolagen en hiskelig massa pengar att kunna ta emot och kan därmed inte betala något tillbaka.
Jag kommer iaf att värma mina acctankar med vatten. Då kan jag iaf duscha varmt.
Redigerat:
