Nu säljer Ikea solceller
äntligen!
Webbsidan som man kommer till är en katastrof, den blockeras om man har vettiga säkerhetsinställningar i webbläsaren (den innehåller både osäkra objekt och tracking cookies). Jag var tvungen att stänga av alla säkerhetsfunktioner (och köra i anonymt läge i en separat webbläsare) för att kunna komma vidare på sidan.
Sedan kan man inte få ut någon extra information utan att beställa en offert. En ytterst grov överslagsberäkning på hur mycket och hur snabbt man kan tjäna in kostnaden är vad de erbjuder. Denna beräkning förutsätter dock att man fortsätter att få subventioner av staten och att man även får installationen subventionerad. I mitt fall så hävdade de att jag skulle få tillbaka investeringen på 9år. Jag betvivlar detta starkt tyvärr då jag inte tror att man kommer att få behålla subventionerna för solceller. Dessutom så har jag inte perfekta förhållanden för solceller på vintern då den lågt stående solen kommer att skuggas av träd. Detta tas inte någon hänsyn till i deras överslagskalkyl.
Orsaken till att jag misstänker att solceller kommer att tas bort från subventionerna är att de ur ett svenskt perspektiv är kontraproduktiva, de skapar mest el när behovet är som minst och de skapar minst el när behovet är som störst. Den svenska reglerkraften är dessutom fullt utnyttjad, vi blir beroende av reglerkraft från andra länder. Det enda positiva med dem är att de kan ersätta Tysk och Dansk kolkraft på sommaren, men då de inte bidrar till den svenska elproduktionen på vintern när det är som kallast så måste man ändå ha andra energikällor för elproduktionen då. Detta innebär att de i praktiken höjer elpriserna på vintern då de alternativa energikällorna då måste ta in intäkter för att de står oanvända på sommaren.
Jag hade inte vågat köpa dessa solceller även om de hävdas ha en intjänandetid på 9 år och en garantitid på 25 år (kolla det finstilta i garantin också, jag misstänker att man inte har 25 års garanti på alla delar i anläggningen).
Slutligen så skulle jag vilja tipsa de som fortfarande är intresserade (trots det jag skrivit ovan) att byta tak på huset innan ni sätter solcellerna på det. Ett normalt tak har runt 30 års livslängd, om man verkligen kan köra solcellerna i 25 år så är det annars stor risk att man måste byta tak under tiden dessa sitter monterade. Detta riskerar att kosta en hel del pengar också.
Egentligen är jag väldigt positiv till solel, men inte på våra breddgrader. För det svenska samhället så blir detta väldigt dyrt om det tillåts fortsätta. Låt amerikanerna och sydeuropéerna köpa dessa solceller istället, där gör de större nytta än i Sverige.
Sedan kan man inte få ut någon extra information utan att beställa en offert. En ytterst grov överslagsberäkning på hur mycket och hur snabbt man kan tjäna in kostnaden är vad de erbjuder. Denna beräkning förutsätter dock att man fortsätter att få subventioner av staten och att man även får installationen subventionerad. I mitt fall så hävdade de att jag skulle få tillbaka investeringen på 9år. Jag betvivlar detta starkt tyvärr då jag inte tror att man kommer att få behålla subventionerna för solceller. Dessutom så har jag inte perfekta förhållanden för solceller på vintern då den lågt stående solen kommer att skuggas av träd. Detta tas inte någon hänsyn till i deras överslagskalkyl.
Orsaken till att jag misstänker att solceller kommer att tas bort från subventionerna är att de ur ett svenskt perspektiv är kontraproduktiva, de skapar mest el när behovet är som minst och de skapar minst el när behovet är som störst. Den svenska reglerkraften är dessutom fullt utnyttjad, vi blir beroende av reglerkraft från andra länder. Det enda positiva med dem är att de kan ersätta Tysk och Dansk kolkraft på sommaren, men då de inte bidrar till den svenska elproduktionen på vintern när det är som kallast så måste man ändå ha andra energikällor för elproduktionen då. Detta innebär att de i praktiken höjer elpriserna på vintern då de alternativa energikällorna då måste ta in intäkter för att de står oanvända på sommaren.
Jag hade inte vågat köpa dessa solceller även om de hävdas ha en intjänandetid på 9 år och en garantitid på 25 år (kolla det finstilta i garantin också, jag misstänker att man inte har 25 års garanti på alla delar i anläggningen).
Slutligen så skulle jag vilja tipsa de som fortfarande är intresserade (trots det jag skrivit ovan) att byta tak på huset innan ni sätter solcellerna på det. Ett normalt tak har runt 30 års livslängd, om man verkligen kan köra solcellerna i 25 år så är det annars stor risk att man måste byta tak under tiden dessa sitter monterade. Detta riskerar att kosta en hel del pengar också.
Egentligen är jag väldigt positiv till solel, men inte på våra breddgrader. För det svenska samhället så blir detta väldigt dyrt om det tillåts fortsätta. Låt amerikanerna och sydeuropéerna köpa dessa solceller istället, där gör de större nytta än i Sverige.
Jag håller med om att det är en bra idé att se över taket först. Är det någon som har koll på hur dessa ligger till prismässigt jämfört med andra? Jag tycker att detta verkar vara en djungel vad det gäller priser, kvalitet, osv. Blir helt matt.
Tänk på att vi har en fördel med vår relativt låga medeltemperatur så skillnaden mellan Sverige och Italien är inte så stor för verkningsgraden minskar med temperaturen. Dessutom skiljer sig solinstrålningen inte mycket mellan Malmö och Kiruna hellerpacman42 skrev:
Så gott som alla som säljer system för solceller i Sverige vill nå kunderna via en offertförfrågan.En installerad solcell som görs rätt minskar slitaget på taket och bytes kravet förändras därmed.
Att kalla en alternativt producerad watt timme via sol eller vind för kontraproduktiv på sommaren är inte rätt för man ju kan anta att vattenkraften sparar vattnet i dammarna före turbinen om inte strömmen behövs och troligen behövs mindre antal stavar in i kärnkraftsverken. Jag skulle inte ta in någon subvention för solcellerna om jag köper en anläggning för staten ska inte lägga sig i om jag producerar min egna ström. Man kan anta att det i framtiden läggs skatt på de som fått dessa subventioner om några år då de då finns i registren som ägare av en solanläggning. Trevlig Helg!
Titta på denna grafen för soltimmar:
- http://www.mittresvader.se/l/sverige/klimat-sundsvall-temperaturer-vattentemperatur.php
Effektivare vid lägre temperaturer räcker inte så långt på vintern. Man tjänar in energi via mer sol på sommaren och högre effektivitet på kväll, natt och morgon. Men tre månader runt jul så ger solen i princip ingenting.
- http://www.mittresvader.se/l/sverige/klimat-sundsvall-temperaturer-vattentemperatur.php
Effektivare vid lägre temperaturer räcker inte så långt på vintern. Man tjänar in energi via mer sol på sommaren och högre effektivitet på kväll, natt och morgon. Men tre månader runt jul så ger solen i princip ingenting.
Problemet med mångas resonemang är att man förutsätter att en enda energikälla ska lösa alla våra problem. Istället måste vi tänka både-och istället för antingen-eller.
Det är sant att solceller inget ger när solen gått ner. Men även är solen är uppe finns behov av el. Hemma hos mig står t ex kyl och frys på dygnet runt – vi är lite ovanliga på så sätt – och det händer att det lagas mat i huset före mörkrets inbrott, faktiskt. Ibland också efter gryningen. Och den frbskde elpannan i källaren (som jag ska ritualmörda vilket år som helst nu) står och tillverkar tappvarmvatten dygnet runt. För att inte tala om elen som går åt till hydrofor och brunnspump, men såna grunkor har ju inte de flesta.
Däremot har vi två luftvärmepumpar, och dem stänger vi inte av på dagarna. Hade vi haft bergvärme eller någon annan uppvärmning så nog 17 hade det gått åt el till den med, om inte annat till cirkulationspumpar och sånt.
Naturligtvis är inte allt detta hushållets maxförbrukning. Men poängen är att det bidrar. Och riktigt intressant blir det ju om man kan sälja överskottselen på nätet.
Till vem? undrar då vän av ordning. Alla lampor är ju släckta dagtid?
Men. På alla arbetsplatser går det åt enorma mängder el på dagarna, när solen lyser. Även dessa kan sätta upp solceller på sina tak – men inte alla. I flervåningshus t ex är det mindre takyta per kontor eller bostad. Där kan överskottsel från många små elproducenter, inklusive villor, bidra till att minska behovet av andra elkällor. Det tjänar i slutändan staten på, och det är därför en statlig angelägenhet.
Så vad gör vi under de långa mörka vintrarna, när vi ska brassa på med julljus och allt vad det är? Jo, naturligtvis måste vi ta ut el från andra energikällor då. Men behovet av dessa minskar ju för varje liten kilowattimme som vanliga människor kan klämma ur sina solcellsanläggningar. Förmodligen kommer det aldrig ner till noll, men vi har åtminstone minskat behovet. Och återigen: varje liten bit hjälper.
Det är så vi måste tänka för att minska på utsläppen: många bäckar små.
Det är sant att solceller inget ger när solen gått ner. Men även är solen är uppe finns behov av el. Hemma hos mig står t ex kyl och frys på dygnet runt – vi är lite ovanliga på så sätt – och det händer att det lagas mat i huset före mörkrets inbrott, faktiskt. Ibland också efter gryningen. Och den frbskde elpannan i källaren (som jag ska ritualmörda vilket år som helst nu) står och tillverkar tappvarmvatten dygnet runt. För att inte tala om elen som går åt till hydrofor och brunnspump, men såna grunkor har ju inte de flesta.
Däremot har vi två luftvärmepumpar, och dem stänger vi inte av på dagarna. Hade vi haft bergvärme eller någon annan uppvärmning så nog 17 hade det gått åt el till den med, om inte annat till cirkulationspumpar och sånt.
Naturligtvis är inte allt detta hushållets maxförbrukning. Men poängen är att det bidrar. Och riktigt intressant blir det ju om man kan sälja överskottselen på nätet.
Till vem? undrar då vän av ordning. Alla lampor är ju släckta dagtid?
Men. På alla arbetsplatser går det åt enorma mängder el på dagarna, när solen lyser. Även dessa kan sätta upp solceller på sina tak – men inte alla. I flervåningshus t ex är det mindre takyta per kontor eller bostad. Där kan överskottsel från många små elproducenter, inklusive villor, bidra till att minska behovet av andra elkällor. Det tjänar i slutändan staten på, och det är därför en statlig angelägenhet.
Så vad gör vi under de långa mörka vintrarna, när vi ska brassa på med julljus och allt vad det är? Jo, naturligtvis måste vi ta ut el från andra energikällor då. Men behovet av dessa minskar ju för varje liten kilowattimme som vanliga människor kan klämma ur sina solcellsanläggningar. Förmodligen kommer det aldrig ner till noll, men vi har åtminstone minskat behovet. Och återigen: varje liten bit hjälper.
Det är så vi måste tänka för att minska på utsläppen: många bäckar små.
Jag tror inte att någon är emot en inblandning av många olika energikällor. Problemet är bara det att om vissa energikällor bara kan tillverka el vissa tider på dygnet, vissa tider på året eller vid visst väder, då kommer dessa energikällor att kräva att några andra energikällor skall tillverka energi när dessa inte gör det. Det innebär då att intjänandetiden på dessa anläggningar i princip blir den tid då de förstnämnda inte levererar. Detta driver höga elpriser och osäker leverans.
Nästa del av problemet är vilka dessa energikällor som kan leverera el "till och från" är?
- Till viss del vattenkraft. Den är dock redan fullt utnyttjad. Inte många vill bygga ut de fyra sk nationalälvarna.
- Lagring av energi kan göras till viss del, exempelvis i batterier eller som gas. Detta kan erbjuda reglerkraft för kortvariga variationer. Gasen skulle kunna lagras för enskilda hushålls årsvariationer på sikt, men det finns många frågetecken rörande säkerhet och annat runt detta. Här kan också pumpning av vatten läggas till, men även den klarar bara kortsiktiga variationer.
- värmekraftverk, eldning av sopor, biobränsle, kol, gas eller vad det må vara. Dessa erbjuder reglerkraft både kortsiktigt och långsikt. De kan agera baskraft. Potentialen för biobränslen här är dock relativt låg om den skall agera baskraft. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med bränsle för att fylla ut behovet av baskraft på vintern.
- kärnkraft, levererar baskraft och även reglerkraft. Egentligen ett värmekraftverk med en annan värmekälla. Här finns mycket stor potential.
Tittar man igenom denna lista så finns i praktiken vara en lösning för den kallaste perioden på vintern (om vi inte skall öka koldioxidutsläppen) och det är kärnkraft. Man skall dock konstatera att om andra energislag knaprar på lönsamheten för kärnkraften via bidrag och om dessa dessutom gör att man får en ännu större årstidsvariation, då kan inte heller denna fylla gapet. I praktiken så finns då bara fossila bränslen kvar.
Jag funderar själv på solpaneler, men det är av rent ekonomiska skäl. Som en del av en lösning för svensk elproduktion så tycker jag att det är vansinne! Så om jag köper solpaneler så kommer jag kanske att tjäna en del på det (under förutsättning att subventionerna finns kvar), jag tror dock inte på glädjekalkylerna. Risken är bara att det kommer att bli en förlust för mig (och alla andra) ändå, då elen under andra delar av året kommer att bli mycket dyrare.
Tyvärr, solpaneler är inte en del av lösningen i Sverige. Det är som att kissa i byxan, det blir varmt till en början, men...
Nästa del av problemet är vilka dessa energikällor som kan leverera el "till och från" är?
- Till viss del vattenkraft. Den är dock redan fullt utnyttjad. Inte många vill bygga ut de fyra sk nationalälvarna.
- Lagring av energi kan göras till viss del, exempelvis i batterier eller som gas. Detta kan erbjuda reglerkraft för kortvariga variationer. Gasen skulle kunna lagras för enskilda hushålls årsvariationer på sikt, men det finns många frågetecken rörande säkerhet och annat runt detta. Här kan också pumpning av vatten läggas till, men även den klarar bara kortsiktiga variationer.
- värmekraftverk, eldning av sopor, biobränsle, kol, gas eller vad det må vara. Dessa erbjuder reglerkraft både kortsiktigt och långsikt. De kan agera baskraft. Potentialen för biobränslen här är dock relativt låg om den skall agera baskraft. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med bränsle för att fylla ut behovet av baskraft på vintern.
- kärnkraft, levererar baskraft och även reglerkraft. Egentligen ett värmekraftverk med en annan värmekälla. Här finns mycket stor potential.
Tittar man igenom denna lista så finns i praktiken vara en lösning för den kallaste perioden på vintern (om vi inte skall öka koldioxidutsläppen) och det är kärnkraft. Man skall dock konstatera att om andra energislag knaprar på lönsamheten för kärnkraften via bidrag och om dessa dessutom gör att man får en ännu större årstidsvariation, då kan inte heller denna fylla gapet. I praktiken så finns då bara fossila bränslen kvar.
Jag funderar själv på solpaneler, men det är av rent ekonomiska skäl. Som en del av en lösning för svensk elproduktion så tycker jag att det är vansinne! Så om jag köper solpaneler så kommer jag kanske att tjäna en del på det (under förutsättning att subventionerna finns kvar), jag tror dock inte på glädjekalkylerna. Risken är bara att det kommer att bli en förlust för mig (och alla andra) ändå, då elen under andra delar av året kommer att bli mycket dyrare.
Tyvärr, solpaneler är inte en del av lösningen i Sverige. Det är som att kissa i byxan, det blir varmt till en början, men...
Hmm. Först håller du med om att det behövs många olika energikällor, sen argumenterar du för varför i tur och ordning olika energikällor inte kan utgöra den stora lösningen. Det är just det resonemanget jag vänder mig mot. Jag hävdar att varje liten del bidrar. Hur stor eller liten den än är.
Det är jättebra om vi kan ha olika former av kraftkällor, vad jag dock beskriver är att det saknas lösningar för att kompensera för källor som flukturerar mycket. Jag är inte emot varken vind eller sol, men vi måste ha något när solen inte skiner och vinden inte blåser också. Som det är nu så har vi bara vatten som kan kompensera för dessa och vattnet är redan fullt utnyttjat, så vad skall vi ha då?
Många små energikällor är jättebra, men de måste leverera ungefär lika mycket energi hela tiden, eller ännu hellre följa mönstret i förbrukningen. Har vi inte inte det så måste vi ha ytterligare energikällor som kompenserar både vör variation i produktion såväl som i konsumtion.
Vi kan generera 10ggr så mycket elektricitet som idag med mängder av energikällor och det kommer inte att hjälpa oss ett dyft om inte elektriciteten genereras just när den behövs. De energikällor som kan leverera elektricitet/energi när den behövs är de vi behöver bygga ut med. Alla de andra tillför noll och inget! Har vi energikällor som kan leverera när det behövs, så kanske vi kan stoppa in mer sol och vind också. Men utan det så blir vi istället beroende av förbränning av fossila bränslen och det är ju just det vi vill undvika!
Många små energikällor är jättebra, men de måste leverera ungefär lika mycket energi hela tiden, eller ännu hellre följa mönstret i förbrukningen. Har vi inte inte det så måste vi ha ytterligare energikällor som kompenserar både vör variation i produktion såväl som i konsumtion.
Vi kan generera 10ggr så mycket elektricitet som idag med mängder av energikällor och det kommer inte att hjälpa oss ett dyft om inte elektriciteten genereras just när den behövs. De energikällor som kan leverera elektricitet/energi när den behövs är de vi behöver bygga ut med. Alla de andra tillför noll och inget! Har vi energikällor som kan leverera när det behövs, så kanske vi kan stoppa in mer sol och vind också. Men utan det så blir vi istället beroende av förbränning av fossila bränslen och det är ju just det vi vill undvika!
Vattenkraften fungerar redan för reglering och har vi solceller sommartid (dagtid) så behöver inte vattenkraften användas så mycket sommartid utan det finns mer vatten i magasinen att använda vintertid. Jag förstår inte ditt resonemang om att "vattenkraften redan är fullt utnyttjad" skulle vara ett problem för att införa mer solenergi i systemet. Mer solenergi gör att vattenkraften inte längre är fullt utnyttjad.
Med risk för att verka tjatig: Stora mängder el behövs även när solen skiner. Industrier, kontor, byggen, kylar och frysar t ex. Så varför då inte bygga ut solenergi också, för att i någon mån minska på beroendet av de andra källorna?
