Gäller inte maskindirektivet. Det är väl krav på tvåpolig brytare till badrumsfläktar tex? Nu finns det modeller med inbyggt brytställe, men det är väl just för att uppfylla det kravet.
Nu är det ju visserligen bara en ledning med spänning på till en badrumsfläkt. Men jag har uppfattat det som att även nollan ska brytas. Och att den ska vara tydligt märkt vilket läge den står i.
Skulle definitivt haft med denna fråga bland skrönorna. Nu har jag offrat en varm och solig dag av min semester för att ta död på skrönan. Hoppas det inte var förgäves. Låt oss ta det från början:
Bruksanvisningen till alla fast anslutna apparater som badrumsfläktar och spisar brukar innehålla något i stil med följande
Vid fast installation ska en allpolig strömställare med minst 3 mm brytavstånd monteras. Enligt standarden för hushållsapparater och bruksföremål SS-EN 60335, ska elektrisk utrustning av denna kategori kunna avskiljas från elnätet.
De kan också säga något i stil med att apparaten ska
föregås av en allpolig brytare.
Här finns ett antal frågor, varav några av dem är bland de 10-i-topp vanligaste frågorna, och tyvärr också vanligaste vanföreställningarna.
Vad handlar det om?
Krävs det en frånskiljare?
Krävs det en separatfrånskiljare?
Behöver den sitta näraapparaten?
Är det en ”säkerhetsbrytare” man talar om? Ska den vara låsbar och ha ett synligt brytställe osv?
Vad innebär ett brytavstånd på 3 mm?
Vad innebär allpoligt?
Vi tar dem en o en
Vad handlar det om?
Bakgrunden till denna text i bruksanvisningarna står att finna i SS-EN 60335-1 som är en säkerhetsstandard för hushållsapparater, främst avsedda för bostäder. Där står följande:
7.12.2 If a stationary appliance is not fitted with a supply cord and a plug, or with other means for disconnection from the supply mains having a contact separation in all poles that provide full disconnection under overvoltage category III conditions, the instructions shall state that means for disconnection must be incorporated in the fixed wiring in accordance with the wiring rules.
Vi ska börja här med att reda ut ordet disconnection som på Svenska blir frånskiljning. I bruksanvisningen motsvaras det av texten brytavstånd på 3 mm. Så det handlar alltså om frånskiljning vilket betyder en säker brytning av strömmen för att kunna jobba med det elektriska utan risk för elchock.
Det handlar (för hushållsapparater) inte om skydd mot mekaniska skador från roterande maskiner, om funktionell brytning för att till exempel undvika oavsiktlig användning eller helt enkelt stänga av apparaten eller något annat. Det handlar här enbart om elektrisk arbete på utrustningen. Det finns andra standarder för andra tillämpningar vilket behandlas senare.
Standarden kräver alltså att det ska finnas en frånskiljare i den fasta elinstallationen i enlighet med gällande (nationella) regler. Och detta gäller för alla apparater som inte levereras med stickpropp.
(Notera att texten handlar om (översatt) stationär utrustning. Skulle därmed fast ansluten men handhållna apparater undantas? Nej, den kombinationen anses nog helt enkelt inte finnas.)
Måste kan kunna frånskilja?
Vad säger då de Svenska elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 om frånskiljning. Jo, där står bland annat:
132.10 Frånskiljningsanordningar ska finnas så att brytning och frånskiljning av elinstallationen, kretsar eller enskilda apparater kan utföras i den omfattning som fordras för manövrering, inspektion och felsökning samt provning, underhåll och reparation.
Vi kan så här långt dra slutsatsen att det alltid krävs en frånskiljare i anläggningen som bryter strömmen till alla fast anslutna apparater och annan elektrisk utrustning. Man måste alltid kunna bryta strömmen utan hjälp av isolerade verktyg. Det gäller även en badrumsfläkt, spis, varmvattenberedare eller vad som helst! Så långt är det inga konstigheter.
På vilket sätt ska man då kunna frånskilja?
Nu kommer vi in mer på hur man utför denna frånskiljning, om det behöver vara en separat frånskiljare för varje enskild apparat och om den måste placeras nära apparaten osv. Här blir det ganska mycket text och många olika infallsvinklar.
Varken standarden eller de Svenska reglerna svarar uttryckligen ja på någon av dessa frågor. Då det står i bruksanvisningen för en apparat och då hushållsstandarden handlar om en specifik apparat så är det lätt att tro att varje enskild apparat ska ha en egen frånskiljare.
Standarden säger däremot (översatt) om det inte redan finns en sådan frånskiljare.
Frånskiljare finns det dessutom gott om i varje anläggning i form av smältsäkringar, dvärgbrytare, huvudbrytare, jordfelsbrytare, mätarsäkringar och andra brytare i högre led osv (i den mån dessa har frånskiljningsegenskaper). Det behövs sällan en sjunde frånskiljare i ledet.
Även stickpropp är en godkänd frånskiljare. Det sägs till och med av standarden ovan. Där har vi frånskiljaren naturligt så där behövs ingen separat frånskiljare för uttaget.
Det är alltså ganska tydligt. Det finns inget uttryckligt krav på en separat frånskiljare för varje enskild apparat.
Å andra sidan ska man inte övertolka detta. Det man ska göra är att bedöma vilken frånskiljningsanordning som behövs i varje enskilt fall. Befintliga frånskiljare kan ibland vara olämpliga. Här kommer vi in på frågan om nära vilket leder oss in på proceduren och kraven på aktiviteten frånskiljning.
Det är huvudsakligen två frågor av säkerhetsnatur och en fråga av funktionell natur man behöver titta på där.
Det ska vara tydligt med vilken frånskiljare som ska användas för att bryta strömmen till en apparat, eller omvänt, det ska vara tydligt med vad frånskiljaren bryter.
Det ska finnas skydd mot oavsiktlig eller obehörig återinkoppling av strömmen.
Slutligen den funktionella frågan är om det är praktiskt att använda den tänkta frånskiljaren. Om den första godkända frånskiljaren råkar vara huvudbrytaren för hela huset, är det då lämpligt sett till apparaten som ska servas? Om det är en spis som ska bytas ut vart 10:e år spelar det kanske ingen roll, men däremot om det är något som behöver servas mer regelbundet.
De två säkerhetsfrågorna skiljer sig stort mellan bostäder och offentliga byggnader. Många diskussioner krånglas till med att folk drar in krav för offentliga bilder i frågan. Vid byte av spis är det gott nog om innehavaren drar rätt säkring och ser till att ingen kopplar in den igen under arbetets gång, plus att installatören givetvis kontrollerar att det blir spänningslöst. Sedan får man givetvis räkna med att det finns idioter som kommer hem, hälsar på elektrikern som arbetar och sedan går till centralen och fäller upp vippan för att få ström till internet...(det ploppade upp i huvudet men jag tror faktiskt inte att jag har hittat på detta utan läst om ett sådant fall på forumet).
Man kan däremot tänka sig saker som värmesystem eller pool där en hantverkare kanske behöver kunna göra service när man inte är hemma. Där kan det vara lämpligt med en frånskiljare inom synhåll. Låsbarhet är nog fortfarande överkurs för bostäder, men köper man en frånskiljare så är den låsbar och då behöver man inte tänka mer på det.
Kan vi släppa detta nu då? Nja...
Ett mantra inom elinstallation (och andra områden) är tillverkarens anvisningar – följ tillverkarens anvisningar, installera alltid produkten enligt tillverkarens anvisningar, använd alltid produkten enligt tillverkarens anvisningar. Tillverkarens anvisningar gäller före produktstandarder, för tillverkarna har inte fel och skulle de ha fel så kommer deras produkt inte att kunna CE-märkas. Om en elektriker blir osäker så ringer han/hon tillverkaren för råd i första hand, inte SEK men möjligen grossisten... Så om det står att en allpolig strömbrytare ska monteras, då ska så ske, punkt! Pust.
Lyckligtvis skriver inte tillverkarna att det ska vara en nymonterad och separat brytare endast avsedd för denna apparat. Det skriver bara att en brytare ska finnas, eller ska monteras. Brytaren ska föregå apparaten. Det där med ska monteras behöver inte tolkas som att detta installationsarbete måste utföras för varje apparat, utan man kan tolka det som ska vara monterad, det vill säga man kan hänvisa till redan befintliga frånskiljare i elinstallationen.
Detta borde inte vara ett problem, men stönigheten hos outbildade yrkespersoner är ett tuff motståndare så det är frågor man får brottas med. Man ska heller inte underskatta okunskapen hos tillverkare inom saker som de inte själva har initierat.
PAX med flera har en inbyggd brytare i sina fläktar som tillval (som bryter fas och nolla, inte tändtrådar). Vad har en sådan för syfte tro? Det låter ju fullständigt korkat...vilket det också är. Det fyller inte ens syftet att uppfylla standardens krav på en frånskiljare eftersom den i praktiken är oanvändbar för det syftet. Men det räcker för att tysta petimätrar.
Är det ens tillåtet? Jo, tyvärr, standarden tillåter att frånskiljare placeras i direkt anslutning till anslutningsterminalen, men det är endast användbart i större apparater som har ett naturligt avstånd mellan terminalen och den del som ska underhållas, till exempel apparater som står på ett stativ med anslutningen och brytaren i foten.
Summeringen blir därmed att reglerna inte kräver en separat brytare, men det kan finnas praktiska motiv för en sådan.
Finns behov av en frånskiljare inom synhåll utifrån vem som kan tänkas utföra underhåll, och utifrån apparatens utförande?
Finns behov av skydd mot oavsiktlig tillkoppling/användning?
Innebär en brytning i centralen olägenhet till exempel i form av ett helt svart våningsplan?
En brytare för funktionens skull?
En sak man bör fundera allvarligt på i detta sammanhang är funktionsmanövrering. Detta kan ofta motivera en strömbrytare på lämpligt ställe i närheten av apparaten. Den behöver då inte ha frånskiljningsegenskaper, utan kan vara en vanlig belysningsströmställare.
Man bör dock fundera på om den behöver vara låsbar, eller placerad på lite högre höjd för att ge skydd mot oavsiktlig eller obehörig användning. Det finns rapporter om bubbelbad som ”självstartat” och ”kokat torrt” och det finns handdukstorkar som av oförklarlig anledning brunnit upp av sig själv. Eller så behöver man helt enkelt en strömbrytare till varmvattenberedaren för att kunna stänga av den när man åker från torpet.
Man kan med fördel välja en ”säkerhetsbrytare” från Clas för detta ändamål. Dessa är godkända som frånskiljare och kan bryta last och är låsbara, allt man eventuellt behöver förutom en signallampa. Välj ifall den medföljande lappen som säger får ej användas för start och stopp ska klistras på. Den texten gäller bara säkerhetsbrytare inom industrier och offentliga byggnader som omfattas av reglerna kring säkerhetsbrytare enligt SEK HB 418.
Om det däremot handlar om en apparat som manövreras flera gånger per vecka så är det en strömbrytare man ska välja.
Maskindirektivet och säkerhetsbrytare mm
Innan vi lämnar denna del behövs en liten utvikning om tillämpningar som faller utanför hushållsapparater i bostäder. Detta eftersom folk hojtar om maskindirektivet, säkerhetsbrytare, låsbar, synligt brytställe och nära när denna hushållsfråga kommer på tal.
Maskindirektivet (SS-EN 60204) handlar om större maskiner som mycket väl kan finnas i bostäder. Denna standard har en liknande skrivning kring frånskiljning. Den utökar dock syftet lite med skydd mot rörliga delar vid mekaniskt underhåll. I grunden handlar det om samma frånskiljare som för elektriskt underhåll för att säkerställa att maskinen står stilla. Så det faller ganska väl in med vad vi gått igenom ovan.
Om det handlar om industrier, offentliga lokaler ochkontor så är det än mer lämpligt med en frånskiljare, möjligen av typen säkerhetsbrytare inom synhåll från apparaten, och med en tydlig lägesindikering. I dessa lokaler kan det vara tveksamt ifall man kan garantera frånskiljning på en central plats, och det kan bli problem med tillträde till matande elcentral etc.
En mekaniker utan elkunskap ska inte kunna missförstå hur man säkrar maskinen om han behöver svetsa på den. Flera olika mekaniker ska kunna jobba samtidigt med oberoende av varandra, så de ska ha möjligheten att sätta varsitt hänglås på säkerhetsbrytaren. Först när siste man lämnat så kan säkerhetsbrytaren slutas igen.
Begreppet säkerhetsbrytare handlar om frånskiljare med lite regler kring sig. En regel är att säkerhetsbrytare inte får användas för start och stopp. Trots att de klarar att sluta och bryta last så får man inte använda dem för det, för att inte slita på dem som gör den obrukbara som frånskiljare. Säkerhetsbrytare med dess regler förekommer inte i bostäder, men man kan ändå använda en sådan om man vill.
Vad innebär ett brytavstånd på 3 mm?
Det behövs en liten utvikning om dessa 3 mm också. Det är ju inga konstigheter med att det handlar om ett minsta luftgap mellan kontakterna i en frånskiljare som gör det säkert att arbeta med det elektriska på en apparat. Men 3 mm är inte något generellt mått utan gäller specifikt (indirekt) för hushållsapparater bara så att inget ska tro att det gäller överallt.
Det är lätt att tro att värdet beror av spänningen. Det är också sant, men inte driftsspänning utan den högsta transienta överspänning som man anser kan förekomma inom aktuellt spänningsband, överspänningar från omkopplingar eller fel i nätet eller från åsknedslag.
Denna överspänning beror dessutom på var man är. I mätarskåpet räknar man med en högre överspänning än i ett uttag inne i bostaden. Man pratar om olika överspänningskategorier.
Luftavståndet beror slutligen på om man vill uppnå enkel eller dubbel isolering. För frånskiljning så är det dubbel isolering man vill ha, vilket kräver ett ”lite” längre luftavstånd. När man tittar i tabeller så får man ge akt på vilket slags luftavstånd som anges.
Så 3 mm gäller för elektriska förbrukare som ansluts till en starkströmsanläggning, hushållsapparater. I elcentralen krävs det ett längre luftavstånd så 3 mm kan inte appliceras på dess huvudbrytare. Köper man en frånskiljare så får man ett luftgap på minst ”elcentral”.
Vad innebär allpoligt?
Detta är lyckligtvis en separat fråga som inte behöver förklaras tillsammans med frågorna som avhandlats ovan. Det är bra för just denna fråga kräver nästan lika mycket text. Frågan handlar om ifall allpoligt innefattar neutralledaren, en fråga som orsakat sanslösa diskussioner genom tiderna.
Det finns även en skillnad här i de allmänna reglerna som gäller för Sverige och produktstandarden som gäller för alla länder som vi ska se. Vi tar de allmänna Svenska reglerna först. Där sägs utan närmare förklaring:
536.1.2 I TN-S- och TN-C-S-system behöver inte neutralledaren frånskiljas.
Det borde vara glasklart, men går att diskutera på grund av en lite försvårande omständighet i att begreppet spänningssatt del (live part) innefattar neutralledare... Men man får lite stöd ifrån SS-EN 61140 som tillägger att neutralledare kan undantas om den kan betraktas som tillförlitligt ha en potential nära jord, och det kan vi i Sverige.
Den får givetvis brytas om man så vill. Ofta kan det faktiskt vara lämpligt (och i andra fall olämpligt). En stor del av diskussionerna bottnar kanske i denna skillnad mellan krav och lämplighet.
En stor del av förvirringen kan också hittas i historien:
Gamla föreskriften ELSÄK-FS 1999:5 definierade begreppet så här:
allpolig till- eller frånkoppling
Till- eller frånkoppling – inte nödvändigtvis samtidig – av alla ledare som under normal drift för spänning till jord.
Råd: Föreskriften innebär till- eller frånkoppling av såväl fasledare som neutralledare. Se spänningssatt del. Se även 461.2.
Texten, och framför allt rådet i denna definition verkar ju ganska klar med att frånkoppling innefattar neutralledaren, eller rättare sagt, den är väldigt tydligt på den punkten (om man låter bli att läsa 461.2 som anger motsatsen...).
461.2 I TN-S-system krävs inte att neutralledaren frånskiljs eller bryts.
I äldre föreskrifter talades det om ytterledare. Denna definition kom troligen först i 1939 års föreskrifter och kvarstod fram till 1960 där texten ändrades till den som anges ovan, fast utan rådet under. Rådet som säger att neutralledaren innefattas av allpolig brytning tillkom 1999. Elsäkerhetsverket hade ett dåligt år då, inte enbart med avseende på denna punkt...
Elsäkerhetsverket svarade på frågan år 2000 (ett år senare) så här:
Fråga (00-91)
Innebär krav på allpolig till- eller frånkoppling i en fast installation att även neutralledaren skall brytas i TN-system?
Svar Nej, av 461.2 framgår att neutralledaren inte behöver brytas eller frånskiljas i TN-S-system, det vill säga i en anläggningsdel inom ett TN-system där skyddsledaren (PE) och neutralledaren (N) är separata ledare.
Här har elsäkerhetsverket tillnyktrat och svängt helt om på definitionen av allpolig, så som den ska tolkas, eller rättare sagt så som den är beskriven i 461.2, vilket är så som den alltid har varit skriven. Reglerna för frånskiljning har nämligen alltid(?) varit desamma – det har aldrig funnits krav på att neutralledaren ska brytas. Texten i 461.2 motsvaras väl av dagens 536.1.2. Lite olyckligt bara att dagens regler använder ordet ”behöver”, men det får vi ta.
Någon definition på allpolig finns tyvärr inte i dagens regler. Det hade underlättat avsevärt om en korrekt definition hade funnits. Som det är nu ”avslutas” definitionen på ett felaktigt sätt med resultatet att frågan hänger lite i luften.
Produktstandarden SS-EN 60335-1 är inte 100 % tydlig heller. Den har faktiskt en definition på allpolig, men frågan är hur man ska tolka den. Den lyder ordagrant:
all-pole disconnection
disconnection of both supply conductors by a single initiating action or, for multi-phase
appliances, disconnection of all supply conductors by a single initiating action
NOTE For multi-phase appliances, the neutral conductor is not considered to be a supply conductor.
Vad är ”båda” strömförsörjningsledarna? De väljer en enkel väg här genom att kräva bortkoppling av båda ledarna för tvåpoligt anslutna apparater utan hänsyn till om det handlar om två fasledare eller en fasledare och en neutralledare. Det fungerar för alla länder, även konstiga länder som Norge och USA som har två faser. Det fungerar även för Sverige för tvåpoligt anslutna 400 V-apparater.
Så, betyder denna definition att neutralledaren måste brytas för tvåpoligt anslutna apparater men inte för trepoligt anslutna? Nej, om inte någon kan motivera säkerhetsskillnaden mellan dessa två fall. Annars skulle det inte anses ofarligt att frånskilja i elcentralen då dess huvudbrytare och säkringar inte bryter neutralledaren.
Vi kan då dra slutsatsen att det finns inga krav på att neutralledaren ska brytas i TN-S-system i Sverige. Denna regel är som sagt ingen nyhet. Det behövs därmed ingen tvåpolig brytare till fast anslutna 230 V-apparater i Sverige.
Men om tillverkaren uttryckligen föreskriver att neutralledaren ska brytas, då finns det ett sådant krav…
Neutralledaren är som sagt en spänningssatt del och vissa hävdar att den faktiskt utgör en risk att beröra.
Precis som för placeringen av en brytare så finns det praktiska skäl att beakta även här. I system med JFB kan det finnas skäl att bryta neutralledaren för att undvika risken att JFBn löser om N och PE får kontakt med varandra. Det beror på typ av apparat om denna risk finns. Ett annat skäl är att kunna bryta bort jordfel när N har fått kontakt med PE, till exempel i en installation utomhus.
När det gäller badrumsfläktar så kan det även finnas en eller två ”tändtrådar” med i bilden också. Om man vill säkerställa att fläkten inte ska kunna starta så har man alternativen att bryta samtliga tändtrådar eller nollan. Vill man däremot kunna frånskilja så gör man det enklast i centralen, för annars måste alltså fas och samtliga tändtrådar brytas.
Då är vi framme vid en sammanfattning:
Vad handlar det om? Frånskiljning
Krävs det en frånskiljare? Ja
Krävs det en separatfrånskiljare? Nej
Behöver den sitta näraapparaten? Nej
Är det en ”säkerhetsbrytare” man talar om? Ska den vara låsbar och ha ett synligt brytställe osv? Nej
Vad innebär ett brytavstånd på 3 mm? Frånskiljare.
Vad innebär allpoligt? Att faserna ska brytas.
Detta gäller alltså hushållsapparater men kan appliceras på andra också.
Skål @D09
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu ska jag löda lite starkströmssladdar i en Mercedes.
Annars skulle det inte anses ofarligt att frånskilja i elcentralen då dess huvudbrytare och säkringar inte bryter neutralledaren.
Det här är väl en bra sammanfattning av allpolig-diskussionen. Eftersom det i 99,9% av fallen duger att skruva ur/bryta säkringen så finns det i 99,9% av alla fall ingen anledning att kräva att nollan bryts.
Jag tackar Bo Siltberg för för något som måste vara ett av de mest uttömmande inläggen i forumhistorien.
(Min egen semester är fö fyra timmar och femtisex minuter gammal. Skål!!)
(Jag ser att du drabbats av Mercedes tyska kabelsjuka. Tur att prylarna fortfarande går att byta kabel i.)
Så allpolig är enpolig. Mycket logiskt. Inte konstigt att det blir diskussioner. Jag är helt med på att det kan vara lämpligt att bryta nollan på grund av jordfel i vissa lägen. Men hur klassar du nollan som spänningsförande? Syftet med den är ju att den inte ska ha spänning.
Jag är überwältigt! Så att säga.
Kan det vara så att vissa forumsmedlemmar finner ett visst nöje i att reda ut dessa komplicerade frågor till molekylerna? Jag har full förståelse för det för jag vurmat själv för vissa frågor som andra tycker är väldigt oviktiga i världsaltets sammanhang.
Och nu tar jag en flaska kylt Alsace på altanen. Snart går fullmånen upp över havet.
PNO, dina kollegor i Eksjö håller sedan ca fem timmar tillbaka att bekämpa en storbrand i flerfamiljshus.
Den storbranden som var i gamla Eksjö för nästan exakt fyra år sedan startade till större delen pga glömd spis. En hel träfastighet med innegård brann ner.
Men tack för det utförliga inlägget. Om inte annat så bör det åtminstone stå klart för de flesta att det inte finns några jätteenkla regler som går att fästa med en eller två meningar.
I slutändan handlar det om hur nära jord man kan garantera att nollan befinner sig vid varaktiga tillstånd, samt hur man övertygar sig om att nollan alltid finns så länge någon fas är inkopplad.
PNO skrev:
