Plast känns inte särskilt eko alls. Plastpluggarna ligger i allmänhet kvar.
Som sas senare. Ekoplugg är ju roundup och tänkte att det borde gå att föra något slags 2-frontskrig genom att attackera en större rot samt glyfosatbehandla stammarna. Vad gäller miljön så handlar det väl om att äta eller ätas när det gäller parksliden?S STB skrev:
Hur är dina erfarenheter med propplösaren?
Du kan äta den. Men den kan knappast äta dig.
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 214 inlägg
elsa stina andersson skrev:
Elsa stina andersson - Hur länge har parksliden varit borta sedan ättiksbehandlingen?
Om det varit helt fritt förra och denna sommaren så blir jag lite nyfiken - bla annat på hur stort beståndet var, vart det stod mm
Om det är kortare tid så skulle jag nog avvakta jubel då rötterna nog kan ligga och hämta andan där nere. Så därför är jag nyfiken på när?
Där ” midjan” är i häcken var det ett stort bestånd av parkslide ( eller som vi säger, parkslyngel!). Skar av och hällde i ättika, patrullerade och drog upp så fort de visade minsta lilla blad! Grannen är inte lika på hugget men vi tar ev skott där också. Ingenting i år och häcken håller på att växa igen den kala fläck som där blev av parksvingelns växtplats.K karlmb skrev:
Elsa Stina, det var verkligen roligt att du lyckats få bukt med den. Fortsätt dock att hålla noga koll på den eftersom den har en obehaglig förmåga att titta upp igen långt senare.
Jag är lite förvånad över hur bra det verkar lyckats för dig med ättika. Jag trodde den mesta verkningsmekanismen för ättika var att sänka PH till en obehaglig nivå för växterna. Parkslide är dock, enligt de vetenskapliga rapporter jag läst, bra på att överleva i sura miljöer. Därför gissar jag att ättika även har andra effekter på parksliden.
Hur väl etablerad var parksliden? I ett gammalt bestånd växer stammarna ut från ca 20-30 cm stora rotknölar där övre halvan sticker upp ovanför marknivån. I yngre bestånd kommer stammarna mer direkt ur jorden en och en.
Jag är lite förvånad över hur bra det verkar lyckats för dig med ättika. Jag trodde den mesta verkningsmekanismen för ättika var att sänka PH till en obehaglig nivå för växterna. Parkslide är dock, enligt de vetenskapliga rapporter jag läst, bra på att överleva i sura miljöer. Därför gissar jag att ättika även har andra effekter på parksliden.
Hur väl etablerad var parksliden? I ett gammalt bestånd växer stammarna ut från ca 20-30 cm stora rotknölar där övre halvan sticker upp ovanför marknivån. I yngre bestånd kommer stammarna mer direkt ur jorden en och en.
K karlmb skrev:
HejZ zzelma skrev:Elsa stina andersson - Hur länge har parksliden varit borta sedan ättiksbehandlingen?
Om det varit helt fritt förra och denna sommaren så blir jag lite nyfiken - bla annat på hur stort beståndet var, vart det stod mm
Om det är kortare tid så skulle jag nog avvakta jubel då rötterna nog kan ligga och hämta andan där nere. Så därför är jag nyfiken på när?
Självklart måste man vända upp och ner på jorden och leta rötter, små som stora.Vi använde grep för att minimera spridning. Grepen skär inte sönder och riskerar spridda små livskraftiga rötter.
Vanlig trädgårdsättika.
Absolut inte den cancerframkallande, svårnedbrytbara Round Up-Agent Orange och liknande.
Lägger in bild på ett av ställena som varit park-slide plats och som vi började slåss med 2016.
Midjan i häcken börjar nu återhämta sig och växa igen. Inga park-slyngel skott i sommar.
Underarmstjocka! knappt delbara med spaden.S STB skrev:
Tror inte eco-plugg funkar i den slags stjälkar. De är gjorda för att sättas in i hårt material. Först borrar du ett hål som är en aning mindre djupt än pluggen. Sedan trycker du in pluggen och bankar därefter sönder den med en hammare. Först då kommer giftet ut ur pluggen. Att trycka in en plugg i en relativt mjuk stam som parkslide tror jag är bortkastad eftersom pluggen är svår att banka sönder.B Baxters skrev:
