Vissa är kanske intresserade av historiska kabeltyper. Här kommer en speciell modell:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Typen kallas för Möllerhöj-kabel efter den ingenjör på danska NKT som uppfann den. Här i ett tre-fasigt sjökabelutförande. Ledare av förtennat Cu-tråd, isolering av oljeimpregnerat papper. Gemensam blymantel. Längst ut armering av Cu-tråd. En ståltrådsarmering skulle alstra för höga magnetiska förluster så att kabeln hade blivit för varm. Från vilket projekt den visade kabeln kommer vet jag inte men en liknande lades 1951 i Öresund mellan Danmark och Sverige.
Kabeltypens fördel över vanliga oljekablar skulle vara att den märkliga sidoplåten med runtlöpande trådar skulle utgöra en slags expansionsvolym för oljan (oljan finns innanför blymanteln) så att inga expansionskärl vid änden behövs. Därför kunde kabeln också installeras i betydligt längre längder.
Det fanns en variant med endast två ledare för likspänningsöverföringar (HVDC). Den användes i några HVDC-länkar med upp till 400 kV spänning (fas till jord). I HVDC-utförandes kunde en vanlig stålarmering användas. Den sista lades i Kontek-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland 1995. Det var dock ingen lyckad konstruktion och kabeln är ny utbytt i hela sin längd.
Helt rätt. Det är ett laminat av aluminiumfolie och papper som skapar ett symmetriskt radialt fält i pappersisoleringen. Folien kallas för Höchstädterfolien (efter uppfinnaren) och användes sedan 1910-talet, även i tre-slagna kablar. Innan den infördes hade man i treslagna kablar ganska konstiga fältbilder som dessutom roterade under en period. Höchstädterfolien användes sedan i hela världen medan den märkliga Möllerhöj-kabeln tillverkades endast av NKT i Danmark (vad jag vet).
Pappret kallas för kraftpapper, ungefär samma som ICA-kassar. Vad just den här hade för märkspänning vet jag ej men de flesta användes för det danska nätet så 120 kV var ganska vanligt.
