Körkortet blir inte lättare återkallat för att man har prövotid.
"Äntligen kom den gamla vandringssägen upp!!!
Det här är en fråga som har figurerat i körkortskretsar sen urminnes tider.
Följande gäller:
Du måste du begå ett sådant brott att körkortet skall återkallas oavsett om du har prövotid eller inte!
Skillnaden är att den som inte har prövotid får tillbaka sitt kort efter spärrtidens utgång, medans den som haft prövotid måste göra om riskutbildning, teoriprov och körprov!"
https://korkortonline.se/forum/3533/
"Äntligen kom den gamla vandringssägen upp!!!
Det här är en fråga som har figurerat i körkortskretsar sen urminnes tider.
Följande gäller:
Du måste du begå ett sådant brott att körkortet skall återkallas oavsett om du har prövotid eller inte!
Skillnaden är att den som inte har prövotid får tillbaka sitt kort efter spärrtidens utgång, medans den som haft prövotid måste göra om riskutbildning, teoriprov och körprov!"
https://korkortonline.se/forum/3533/
Redigerat:
Och med det ryktet vill du få det till att folk ska tro vadå att ensamma män gör när de fiskar?Anna_H skrev:
Det är inte ett dugg lättare att bli av med körkortet under prövotid, helt otroligt att denna skröna fortfarande lever kvar.F fsn skrev:
Läste någonstans för många år sedan en artikel om bilförarens självuppskatting och den visade att ca 10% av alla bilförare ansågs vara mycket bra och ca 10% dåliga...dock så uppskattade över 70% att dom själv tillhörde dom 10% i toppen.
Fast om man har en anhörig som man själv tycker är osäker bakom ratten, någon beskrev tex hur en anhörig var enögd med dåliga höfter, varför kan då inte den anhöriga påtala detta?T Tornhill 2 skrev:
Jag sade till min farfar att jag tyckte han borde sluta köra bil eftersom hans syn var dålig. Jag kommer säga till mina föräldrar etc, och jag vill verkligen att mina anhöriga säger till mig om/när den dagen kommer.
Vi har en bekant m hjärtproblem, hans fru sade till honom.
Varför förutsätter alla att det ska vara en läkare som säger stopp? De träffar patienten 15-30 min, vanligen för att följa upp en diagnos, eller som ett led i en utredning. Om en patient är hos läkare för uppföljning av hjärtsvikt, då måste detta också vara fokus för besöket på kanske 15 min. På den tiden finns inte möjlighet att gå igenom hela journalen, göra kompletterande undersökningar och ta den ibland svåra och oftast tidsödande diskussionen om bilkörning.
Fö är min uppfattning att många av de äldre som jag stött på inom sjukvården är väldigt ansvarstagande och väldigt många har själv (eller efter uppmaning av anhöriga) bestämt sig för att sluta köra. Barnbarnen har fått bilen är något man ofta hör
Summa summarum - jag förstår att det kan vara svårt att ha koll om man bor på annan ort, och jag tycker det är självklart att läkare ska ta diskussionen (vilket ofta görs, tro’t eller ej...), liksom att anhöriga inte får vara rädda att fråga. Men i slutänden är det den enskilda individens ansvar. Och det finns gott om yngre individer som absolut inte borde ha körkort.....
Syn är intressant, och borde gå lätt att implementera eftersom vi idag har krav på synförmåga för att få ta körkort och tydliga regler för vad som gäller för att få fortsätta köra.K karlmb skrev:
Problemet är de (äldre) individer som inte söker läkare för sviktande syn - förmodligen väldigt många eftersom man förväntar sig det m ålder.
De som söker får veta vad som gäller, och om en läkare vet eller misstänker att individen inte tänker sluta köra ska då anmäla detta. Men om individen lovar att inte köra behöver man inte anmäla.
Öppnar gylfen och stoppar i fiskespön samtidigt som de håller spön uppe med sina hängslen.
När de väl fångar en stor fisk förlorar de balansen.
När de väl fångar en stor fisk förlorar de balansen.
Bra då tänker vi samma. Blir dock lite problematiskt att skriva rykten med öppning för andra tolkningar.De fiskar och dricker öl, blir kissnödiga, ställer sig upp och kissar, och drattar i.
Vad trodde du?
Blanda inte ihop teori och praktik nu. Jag fattar inte att folk fortfarande gör det, dom borde veta bättre.T Thullen skrev:
Även om jag håller med i sak om att det finns personer som till följd av sitt hälsotillstånd är olämpliga bilförare, så tycker jag det är lite naivt att säga att detta skulle ordna sig om bara läkarna gjorde sitt jobb.
Som redan nämnts finns förvisso ett antal diagnoser (tillstånd med risk för epileptiska anfall, arytmier och synförluster) som oftast är tämligen lätta att diagnostisera och uppenbart medför att personen i fråga är en olämplig bilförare (åtminstone under en viss tid). Denna grupp tror jag i mycket stor omfattning informeras om körförbud av sina läkare, och jag har heller inte någon känsla av att olyckstillbud orsakade av denna patientgrupper är ett stort problem på samhällsnivå.
Den grupp som nämns av TS och som då och då hamnar på fel sida motorvägen och liknande är sannolikt ett större problem (om än inte större än yngre män utan konsekvenstänk). Här menar jag dock att den allmänna sjukvården har väldigt svårt att vara den enda lösningen så som systemet ser ut idag. Ett vanligt läkarbesök på 20-30 minuter räcker inte på långa vägar till för att skapa sig en välgrundad uppfattning om kognitiv processhastighet, spatial förmåga och dylika komplexa tankeprocesser som krävs för bilkörning. I solklara fall med en uppenbart utvecklad demenssjukdom kan förvisso ett kort återbesök räcka för att ett beslut om indraget körkort ska vara någorlunda befogat, men jag tror inte att det heller i denna grupp finns särskilt många som är pigga nog för att faktiskt ge sig ut på vägarna i någon större omfattning.
Den grupp som TS exemplifierar är den svåraste enligt min uppfattning. Här talar vi om personer som klarar vardagen utan problem och som av sin omgivning kanske uppfattas som ”lite gaggig” utan att på något vis verka dement. För att fatta beslut om olämplighet att inneha körkort av medicinska skäl krävs här en specifik utredning, ofta på specialistklinik. Vissa landsting har specifika körkortsenheter kopplade till geriatrisk psykiatri/minneskliniker, men dessa har låg kapacitet och förutsätter att patienten själv vill ställa upp på denna tämligen ansträngande utredning/testning.
Med andra ord anser jag att den allmänna sjukvården endast bör ha ett ansvar för att anmäla uppenbart olämpliga bilförare enligt exempel ovan, medan en mer regelrätt ”screeninginstans” bör vara en egen organisation.
Som redan nämnts finns förvisso ett antal diagnoser (tillstånd med risk för epileptiska anfall, arytmier och synförluster) som oftast är tämligen lätta att diagnostisera och uppenbart medför att personen i fråga är en olämplig bilförare (åtminstone under en viss tid). Denna grupp tror jag i mycket stor omfattning informeras om körförbud av sina läkare, och jag har heller inte någon känsla av att olyckstillbud orsakade av denna patientgrupper är ett stort problem på samhällsnivå.
Den grupp som nämns av TS och som då och då hamnar på fel sida motorvägen och liknande är sannolikt ett större problem (om än inte större än yngre män utan konsekvenstänk). Här menar jag dock att den allmänna sjukvården har väldigt svårt att vara den enda lösningen så som systemet ser ut idag. Ett vanligt läkarbesök på 20-30 minuter räcker inte på långa vägar till för att skapa sig en välgrundad uppfattning om kognitiv processhastighet, spatial förmåga och dylika komplexa tankeprocesser som krävs för bilkörning. I solklara fall med en uppenbart utvecklad demenssjukdom kan förvisso ett kort återbesök räcka för att ett beslut om indraget körkort ska vara någorlunda befogat, men jag tror inte att det heller i denna grupp finns särskilt många som är pigga nog för att faktiskt ge sig ut på vägarna i någon större omfattning.
Den grupp som TS exemplifierar är den svåraste enligt min uppfattning. Här talar vi om personer som klarar vardagen utan problem och som av sin omgivning kanske uppfattas som ”lite gaggig” utan att på något vis verka dement. För att fatta beslut om olämplighet att inneha körkort av medicinska skäl krävs här en specifik utredning, ofta på specialistklinik. Vissa landsting har specifika körkortsenheter kopplade till geriatrisk psykiatri/minneskliniker, men dessa har låg kapacitet och förutsätter att patienten själv vill ställa upp på denna tämligen ansträngande utredning/testning.
Med andra ord anser jag att den allmänna sjukvården endast bör ha ett ansvar för att anmäla uppenbart olämpliga bilförare enligt exempel ovan, medan en mer regelrätt ”screeninginstans” bör vara en egen organisation.
Läkarna bör nog vara frikostigare att anmäla till trafikverket, det bör räcka med misstanke om alkoholproblem som lätt kan verifieras eller avfärdas med ett blodprov.
Men vem säger att man slutar köra bara för man har fått sitt körkort indraget? Kanske vore det rimligt att man har körkortslås på samtliga bilar för att kunna starta dom. Borde inte vara så svårt att genomföra.
Jag tror att snart kommer självkörande bilar lösa detta åt oss. Bilarna kommer att bli bättre och säkrare att köra än vad vi är, och man kommer inte tillåta människor att köra själva.
Att ”uppfostra” män till att bli bättre individer är alldeles för luddigt och ospecifikt för att det ska gå att genomföra, än mindre mäta före och efter vilka effekter det har.
Men vem säger att man slutar köra bara för man har fått sitt körkort indraget? Kanske vore det rimligt att man har körkortslås på samtliga bilar för att kunna starta dom. Borde inte vara så svårt att genomföra.
Jag tror att snart kommer självkörande bilar lösa detta åt oss. Bilarna kommer att bli bättre och säkrare att köra än vad vi är, och man kommer inte tillåta människor att köra själva.
Att ”uppfostra” män till att bli bättre individer är alldeles för luddigt och ospecifikt för att det ska gå att genomföra, än mindre mäta före och efter vilka effekter det har.
Du lägger ett stort ansvar på läkarna, som kan leda till att läkare anmälar för att hålla ryggen fri. Det kan leda till höga kostnader och rättsosäkerhet för de som blir anmälda.A Alfons3301 skrev:
Kom då först med lite bevis på vilken effekt det kommee att ha.
