Jag håller med, det finns många olika hål att stoppa kostnaden i. Det behöver ju inte vara ett påslag på det inköpta priset.C cpalm skrev:OK, trodde det var kostnaden för detta som hamnar under posten "Servicebil" på fakturan?
Annars tycker jag det är rätt stor skillnad på att lagerhålla material och det material som man åker och handlar på debiterad tid. Att lagerhållningen kostar en slant tror jag alla förstår.
Och ärligt talat, för utförarens del ger det kanske mer sinnesro att inget påslag syns, att slippa dessa ständiga diskussioner.
Och för tjänsteköparens del ger det väl ett tydligt incitament för utföraren att vara effektiv i sin materialhantering, då allt som sparas där blir till vinst rakt av.
Och här är bedrägeriet fullbordat, eftersom hantverkaren vet om att 3 000 kr inte alls är gängse pris eller ett pris han betalat. Hantverkaren glömmer ju bort att han får tillbaka 2 700 kr vid sidan av. Det pris hantverkaren betalat är ju inte mer än 400 kr.useless skrev:
Jag vill dock trycka på att det hantverkaren själv betalat inte per automatik är skäligt pris. Det kan mycket väl vara så att det pris hantverkaren har rätt att ta ut är hälften av det han själv betalat, om han t.ex. handlat något som varit omotiverat för dyrt. i många fall kan dock det hantverkaren själv betalat anses vara skäligt pris.
Mikael_L skrev:
Jag är inte insatt men finns det inte rättsfall kring detta? Materialpriset är väl en av de frågor som skapar mest upprördhet i "hantverkarsammanhang" och jag tycker det borde finnas rätt många rättsfall som ger ledning kring hur "rätt" pris ska bedömas. Men det kanske inte är så?
En sidofråga. Finns Ahlsells "fantasipriser" publikt publicerade? Jag kan se dessa priser men enbart i inloggat läge där jag samtidigt ser mitt pris efter "lite" rabatt. Hur gör en hantverkare som vill "lura" en kund med hjälp av Ahlsells "fantasipriser".
Nu hamnar vi lite utanför grundfrågan men hade en hantverkare (egenföretagare) hemma och målade. Jag fick hans inköpspris med 15% pålägg. Tycker det är fullt skäligt, jag vet att han har bra priser så det ger mig ett bättre pris än om jag löst det själv. Tycker inte det är ett problem att en hantverkare tjänar pengar på materialet de säljer ju både en tjänst och produkter.
Det var ett uppmärksammat rättsfall för nåt år sen kring nåt elinstallationsjobb. Tyvärr blev det ju aldrig någon dom där, utan man kom överens innan. Jag gissar att branschen är beredd att gå ganska långt för att få till stånd en uppgörelse innan det blir ett vägledande domslut...
Det är nog så de flesta tycker. En ärlig prissättning med ett skäligt påslag är inga problem. Problemet är att vissa andra upplägg gör att man känner sig blåst av hantverkaren - Oavsett hur mycket man har fått betala i kronor och ören.L Lewdis skrev:
Då hamnar vi lite utanför ämnet som var Ahlsells rabattsystem, men bara man inte stoppar samma kostnad i flera "hål" så... Tyvärr är det väl ofta det som är fallet.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 538 inlägg
Som erntreprenör så behöver jag hantera fakturor, både in och ut, för det där materialet. Det är svårt att ta betalt för i tid. Det tar faktiskt mer tid och är mer stressande än vad man kan tro. LIksom returer då materialet är dåligt, eller som någon nämnde, garantier i efterhand.O OTTO_75 skrev:
Men jag behöver inte motivera att jag vill tjäna pengar på min verksamhet, det är faktiskt en självklarhet. Däremot så är jag öppen med att jag lägger på 20 % på mina inköpspriser (alltså mina sanna inköpspriser) och även att kunden mer än gärna får handla materialet själv och därmed tjäna en slant ibland.
Men lika ofta förlora ännu mer på det då materialet inte finns på plats när det ska göra det, när det är fel dimensioner som är köpta, dålig kvalité eller när man måste handlasta av brädor i ett par timmar istället för att få dem levererade med kranbil från proffs-brädgården. Sånt där glöms lätt bort.
Med det sagt, Ahlsells system hatar jag både som proffs och som konsument. Jag vill ha hyfsade priser på HELA sortimentet då jag sysslar med lite av varje, inte få höra "vilken produktgrupp vill du att vi gör ett bra avtal på"?
Ja, vad som sägs om ALLA produktergrupper? Det kan ju inte vara svårare att knappa in 90 % rabatt generellt, än 70 %. "Du måste handla mycket innan du får 90%". Jaha, men med 70 %, vilket innebär skyhöga priser, kommer jag aldrig handla någonting av er.
Alltså, jag pratar inte om priset som sådant. Att en mjölk kostar 10:- eller att hantverkaren vill ha 480/h utan VAD som gör att saker och tjänster kostar det de gör. Förstår du vad jag menar? På denna fråga svara många att marknaden styr......men vad är marknaden egentligen.tommib skrev:
Nej, inte särskilt faktiskt. Vid köp av produkter använder jag ofta prisjakts app för att veta om ett pris är bra eller inte när jag stöter på något på rea i en affär. När jag planerar att jag ska köpa något så gör jag lite efterforskningar om kvalitet/pris. Det är rätt enkelt i de flesta fall, speciellt när det gäller elektronik men även möbler osv.
För mat finns sällan behovet, man har bra koll på vad saker kostar och det förekommer sällan större överraskningar. I vissa fall får man betala mer, t.ex. om man köper sin mjölk på 7-11 istället för Willys, apropå en tidigare lång tråd om jourersättning. Detta är acceptabelt eftersom man vet på förhand att det kommer vara så.
För resor finns det ett otal tjänster som letar fram billigaste alternativet. Ja, det pågår säkert en del hyss bakom kulisserna men siterna konkurrerar med varandra så priserna kan inte skilja allt för mycket. Det är också väldigt lätt att kolla innan. Man får ingen trist överraskning när fakturan kommer.
För bio får man bestämma sig innan om man tycker det är värt det. Vi har i princip en monopolmarknad i Sverige vad gäller bio.
På vissa saker är det inte helt applicerbart, som kläder/skor. Ja, man kan jämföra priser på nätet men jag föredrar faktiskt oftast att handla det i butik där man kan prova. Då handlar jag oftast där också.
I de flesta fall får man veta priset innan man bestämmer sig när det gäller varor/tjänster, t.ex. bilreparation osv. Det går bra att höra sig för om priset och få en rimlig kostnadsuppskattning.
För en del saker är priset trivialt. Min spontanköpsgräns ligger mellan 200 och 1000 kr beroende på vad det är för produkt. Är det något jag vill ha så kan jag tänka mig att lägga de pengarna direkt utan att utförska nämnvärt men ju närmare övre spannet jag kommer, desto mer sannolikt är det att jag kollar prisjakt. Speciellt när det är fråga om elektronik som fungerar väldigt bra med just prisjakt.
Det är faktiskt just på hantverkartjänster, av de saker en normal konsument köper, det är svårt att göra prisjämförelser. Det är därför dessa trådar uppstår. För att det inte borde vara så förbannat svårt. Det funkar för nästan allt annat i vår vardag. Dessa tjänster är oftast också såpass dyra att de ligger över de allra flesta människors spontanköpsgräns.
Jag vet inte riktigt hur du läser saker då men det är inte intrycket jag har. I de flesta fall handlar det om en ohederligt och otransparent bransch. Ja, det förekommer diskussioner om "hur mycket någon är värd" men det kan vi lämna därhän i just den här tråden.
Ja, gör det så att du orkar upp till bjudfrukosten imorgon hos grossen
Jag köper in varor och säljer dom vidare så kan man läsa vad som står på skatteverkets hemsida.
Så med andra ord jag driver näringsverksamhet och lägger på 10% på inköpspriset för att jag handlar med varor eftersom jag köper in dom och säljer vidare!
Tar även betalt för mina tjänster i vinst syfte.
Allt detta för att uppfylla skatteverkets regler.
Har ni något emot det så sluta att handla eller be politikerna ändra reglerna.
Vad är näringsverksamhet?
Verksamhet som bedrivs av en juridisk person, till exempel aktiebolag eller handelsbolag, beskattas i princip alltid som näringsverksamhet. Det går dock inte att omvandla löneinkomster till näringsinkomster genom att fakturera dem via ett bolag.
När det gäller verksamhet som bedrivs av en fysisk person ska tre villkor vara uppfyllda för att det ska vara näringsverksamhet. Villkoren är
Självständighet
Vid bedömningen av om verksamheten bedrivs självständigt tas särskild hänsyn till vad uppdragsgivaren och uppdragstagaren har avtalat, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.
Vinstsyfte
Syftet med verksamheten ska vara att den går med vinst. Det är inget krav att vinst ska uppkomma första året om du till exempel måste göra stora investeringar, men du ska kunna visa att verksamheten kan beräknas ge ett ekonomiskt överskott på sikt. Hobbyverksamhet, till exempel försäljning av produkter från hemslöjd, biodling eller fritidsfiske saknar ofta förutsättning att ge vinst. Sådan verksamhet redovisar du som tjänsteinkomst.
Varaktighet
För att det ska vara näringsverksamhet ska det vara fråga om yrkesmässig verksamhet, det vill säga den bedrivs regelbundet och varaktigt. Om du bara räknar med att få några enstaka uppdrag anses det inte som näringsverksamhet även om uppdragen är självständigt utförda och vinstsyfte finns. Sådana tillfälliga inkomster är normalt tjänsteinkomster.
Så med andra ord jag driver näringsverksamhet och lägger på 10% på inköpspriset för att jag handlar med varor eftersom jag köper in dom och säljer vidare!
Tar även betalt för mina tjänster i vinst syfte.
Allt detta för att uppfylla skatteverkets regler.
Har ni något emot det så sluta att handla eller be politikerna ändra reglerna.
Vad är näringsverksamhet?
Verksamhet som bedrivs av en juridisk person, till exempel aktiebolag eller handelsbolag, beskattas i princip alltid som näringsverksamhet. Det går dock inte att omvandla löneinkomster till näringsinkomster genom att fakturera dem via ett bolag.
När det gäller verksamhet som bedrivs av en fysisk person ska tre villkor vara uppfyllda för att det ska vara näringsverksamhet. Villkoren är
- självständighet
- vinstsyfte
- varaktighet.
Självständighet
Vid bedömningen av om verksamheten bedrivs självständigt tas särskild hänsyn till vad uppdragsgivaren och uppdragstagaren har avtalat, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.
Vinstsyfte
Syftet med verksamheten ska vara att den går med vinst. Det är inget krav att vinst ska uppkomma första året om du till exempel måste göra stora investeringar, men du ska kunna visa att verksamheten kan beräknas ge ett ekonomiskt överskott på sikt. Hobbyverksamhet, till exempel försäljning av produkter från hemslöjd, biodling eller fritidsfiske saknar ofta förutsättning att ge vinst. Sådan verksamhet redovisar du som tjänsteinkomst.
Varaktighet
För att det ska vara näringsverksamhet ska det vara fråga om yrkesmässig verksamhet, det vill säga den bedrivs regelbundet och varaktigt. Om du bara räknar med att få några enstaka uppdrag anses det inte som näringsverksamhet även om uppdragen är självständigt utförda och vinstsyfte finns. Sådana tillfälliga inkomster är normalt tjänsteinkomster.
Inget fel med det, så länge du informerar kunden om att du inte bara är hantverkare utan även materielförsäljare, alternativt enbart försäljare.wildeside skrev:
Hantverkare: En hantverkare är en person som arbetar med händerna, som utövar ett hantverk.
Försäljare: En försäljare eller säljare (om kvinnor i äldre språkbruk även försäljerska eller säljerska) är en person som har som målsättning att sälja varor eller tjänster till en kund.
