Det som står i länken stämmer så vitt jag förstår det. Harry73 skrev om detta på sidan 1 i tråden, sök på latent skatteskuld. Det står också i mitt långa inlägg strax ovan.yonna skrev:
Och det är förmodligen mer ekonomiskt att göra överlåtelsen som gåva. Man brukar justera köpesumman så att resultatet motsvarar det givaren skulle ha fått vid en försäljning. Ofta gör man det vid överlåtelse till sitt barn och då kan man även justera ekonomin för eventuella övriga syskon. Till exempel:
En äldre person har en fastighet som idag har ett marknadsvärde på 4 milj kr och taxeringsvärde på 3 milj kr. Ingångsvärdet är
200 tkr. Personen har tre barn varav barn A vill ta över fastigheten.
Om barn A köper fastigheten till marknadsvärde 4 milj kr blir reavinsten 3.8 milj kr. Som jag har förstått det är skatten på reavinst på försäljning av privatbostadsfastighet 22%, alltså får den äldre personen 3 165 tkr kvar efter skatt. H*n delar pengarna på tre och ger sina barn varsin del, 1 055 tkr vardera. Om A direkt säljer fastigheten till en annan köpare för 4 milj kr blir det ingen ny reavinstskatt. A har som resultat fått 1 055 tkr precis som sina syskon.
Om barn A övertar fastigheten som gåva kan man lösa det enligt följande: A betalar 2 110 tkr till sin förälder (under taxeringsvärdet, till och med under 85% av taxeringsvärdet). Föräldern delar summan på två och ger de andra två barnen varsin del, 1 055 tkr vardera. De har fått lika mycket som i det första fallet. Om A sedan direkt säljer fastigheten till marknadsvärde 4 milj kr blir reavinstskatten 835 tkr (den latenta skatten). A har då betalat 2 945 tkr och fått köpesumman 4 milj kr, dvs totalt fått 1 055 tkr.
Det blir alltså samma resultat. Men varför ska man då krångla till det? Tja, A betalar i det andra fallet strax under 2/3 av det första fallet och det kan vara en fördel för en ung person som vill ta över en fastighet. Skatteverket får sin skatt men inte direkt utan vid en framtida försäljning till en extern köpare när det finns pengar att betala den med.
Det tycker inte jag. Reglerna finns där för en anledning. Fidekommiss som vissa adelafamiljer har skapar andra absurda problem. Det var inte bättre förr.L lundsbo skrev:
Många som vill dela med sig av både kunnande, tyckande och hur ”jag skulle gjort”. Plus ett o annat inlägg som speglar juridisk kunskap. Tror inte den här frågan ställts?
Om mormor skulle sälja till kraftigt underpris till någon helt utomstående utan vänskaps- el andra band till någon utom möjl henne? Vad skulle de i familjen som inte tycker att man bestämmer själv kunna göra då utom att försöka anmäla köparen för bedrägeri och/eller söka skadestånd från denne?
Skulle skattemyndigheten kunna ha ”åsikter”?
Ställer frågan av ren vetgirighet. Vi ska ju lära varandra saker här!
Om mormor skulle sälja till kraftigt underpris till någon helt utomstående utan vänskaps- el andra band till någon utom möjl henne? Vad skulle de i familjen som inte tycker att man bestämmer själv kunna göra då utom att försöka anmäla köparen för bedrägeri och/eller söka skadestånd från denne?
Skulle skattemyndigheten kunna ha ”åsikter”?
Ställer frågan av ren vetgirighet. Vi ska ju lära varandra saker här!
Kommenterade ett bra svar av sig klmt men pga "teknikproblem", läs "jag var ovan vid lånad dator" "drunknade" mitt inlägg så jag upprepar det här med små tillägg
Du, TS har i gott syfte och med förtroende för oss som nätverkar här lagt ut frågan. Och fått en lavin med säkert i samma anda välmenta svar, svar men som är spretiga, spekulerande och mer känslostyrda än professionella. Är rädd att Du, om Du inte är luttrad, blivit mer förvirrad än upplyst o kanske litet orolig. Det har tillkommit några inlägg som jag antar är skrivna av personer med "riktig" kunskap - de är mer strukturerade och förefaller underbyggda.
Men mitt råd är att lägga en slant på konsultation med en jurist som kan området, dvs familje- och arvsrätt. Förbered Dig gott, visa upp Dina frågor och hör också efter om hen anser att Du glömt något viktigt - som Du då också får svar på!
Lycka till med allt! Mormor, juristen, huset och släkten! Osämja om prylar, pengar och dåliga samveten med pajkastningar om vem som hjälpte till och tårdrypande skäl för varför inte vissa kunde göra skit när mormor behövde är bra om man slipper. Men om relationerna redan är bara fisljumma går sådant att härda ut.
Du, TS har i gott syfte och med förtroende för oss som nätverkar här lagt ut frågan. Och fått en lavin med säkert i samma anda välmenta svar, svar men som är spretiga, spekulerande och mer känslostyrda än professionella. Är rädd att Du, om Du inte är luttrad, blivit mer förvirrad än upplyst o kanske litet orolig. Det har tillkommit några inlägg som jag antar är skrivna av personer med "riktig" kunskap - de är mer strukturerade och förefaller underbyggda.
Men mitt råd är att lägga en slant på konsultation med en jurist som kan området, dvs familje- och arvsrätt. Förbered Dig gott, visa upp Dina frågor och hör också efter om hen anser att Du glömt något viktigt - som Du då också får svar på!
Lycka till med allt! Mormor, juristen, huset och släkten! Osämja om prylar, pengar och dåliga samveten med pajkastningar om vem som hjälpte till och tårdrypande skäl för varför inte vissa kunde göra skit när mormor behövde är bra om man slipper. Men om relationerna redan är bara fisljumma går sådant att härda ut.
Finns mängder med jurister som kan detta på sina fem fingrar.
Tex.
https://avtal24.se/avtal/gavobrev_fastighet/boka
http://husjuristen.com/husgava/
Tex.
https://avtal24.se/avtal/gavobrev_fastighet/boka
http://husjuristen.com/husgava/
Det finns några situationer då det finns hinder för att en utomstående ska få köpa till underpris. Om mormor har hemtjänst och köparen/mottagaren jobbar i hemtjänsten är det olagligt för den personen att köpa/ta emot huset eftersom mormor anses vara i beroendeställning. Jag misstänker att det finns andra liknande fall, t.ex. sjukvårdspersonal. I övrigt beror det väl på hur pigg och klar den äldre personen är och om det finns anledning att misstänka att den unga personen har lurat eller manipulerat den äldre på något sätt.S stenolof skrev:
Sedan gäller det även kapitalvinst och beskattning av den. Om en släkting tar över fastigheten till ett lågt pris är det ganska lätt att hävda att det är en gåva men om det är en utomstående är frågan om skatteverket accepterar att det är en gåva. I annat fall kommer skatteverket att behandla det som ett köp och ta ut skatt på kapitalinkomst för skillnaden mellan priset och ingångsvärdet. Det blir alltså inte samma ekonomiska situation för mormor som om en släkting tar över.
Jag kom på en sak till. TS skrev i något inlägg att de tänker anlita mäklare. Om jag fattade rätt var det för att kolla att TS ekonomi klarar att de blir husägare. Men varför en mäklare för det? Som jag ser det behövs ett antal experter i det här fallet för att
-Värdera fastigheten - gör en mäklare det?
-Gå igenom TS ekonomi - TS bank bör göra det
-Upprätta gåvobrev och/eller kontrakt - jurist, finns hos banken
Men en mäklare har väl inget att tillföra när det gäller TS ekonomi, eller?
-Värdera fastigheten - gör en mäklare det?
-Gå igenom TS ekonomi - TS bank bör göra det
-Upprätta gåvobrev och/eller kontrakt - jurist, finns hos banken
Men en mäklare har väl inget att tillföra när det gäller TS ekonomi, eller?
Om du ska göra alla glada så är det väl i så fall att ni tar in en mäklare som värderar huset och du köper det för detta värde. Då kommer din mormor få dessa pengar som i sin tur hennes barn kan ärva. Om nu din Mormor efter det går på krogen varje kväll och super upp pengarna så går det inte att göra något alls.
Som du själv skriver så är din mormor helt klar i knoppen och får egentligen göra precis vad hon vill, vill hon sälja till dig för ett bra pris så gör hon det, sen kommer säkert både du och hon vara hatade av barnen och barnbarnen i framtiden pga. deras arv som blev lite mindre.
Det är så tråkigt att pengar ska kunna förstöra så mycket och allra helst i arvstvister när alla vill ha så mycket som möjligt av kakan.
Jag tycker du gör upp affären med din mormor så får du ta skiten från den som blir sur i framtiden. Är det ändå en person som du inte har så mycket kontakt med i dagsläget så kommer det bara att bli bättre
Som du själv skriver så är din mormor helt klar i knoppen och får egentligen göra precis vad hon vill, vill hon sälja till dig för ett bra pris så gör hon det, sen kommer säkert både du och hon vara hatade av barnen och barnbarnen i framtiden pga. deras arv som blev lite mindre.
Det är så tråkigt att pengar ska kunna förstöra så mycket och allra helst i arvstvister när alla vill ha så mycket som möjligt av kakan.
Jag tycker du gör upp affären med din mormor så får du ta skiten från den som blir sur i framtiden. Är det ändå en person som du inte har så mycket kontakt med i dagsläget så kommer det bara att bli bättre
Var ngt liknade som togs upp i dagens Plånboken i P1. Ett av tre syskon hade haft fullmakt för fadern och fört över stora summor till sig och sina barn. Hon hävdade att det var pappas vilja. Enligt juristen fanns det inte mycket att göra åt, då man får göra vad man vill med sina pengar när man lever.
Att göra en värdering är väl aldrig fel, men det finns ju fördelar med att ta det som en gåva. Om TS köper det för marknadsvärdet får mormor skatta bort en hel del pengar, som TS antagligen fått låna upp.
Om man tar marknadsvärdet, drar bort den latenta skatten och en antagen mäklarkostnad, och sedan rundar det neråt med lite "smidig affär inom släkten"-rabatt bör man få ett pris som alla borde kunna acceptera.
Om man tar marknadsvärdet, drar bort den latenta skatten och en antagen mäklarkostnad, och sedan rundar det neråt med lite "smidig affär inom släkten"-rabatt bör man få ett pris som alla borde kunna acceptera.
Just det där med respekten för någons egna vilja avseende vad man vill göra med sitt jordiska kan det allt vara litet klent med - för ofta. Arvsfrågor kan så split i den finaste familj är tyvärr min erfarenhet.Repeter skrev:
Är det "frivillighet vid fullt och sunt förstånd" ska man respektera.
Finns bara en kategori som vinner - de som "löser" tvister mot timdebitering och inte alltid med nöjda efterlevande!
Exakt så! Tack för förklaringen. Det blir den mest rättvisa lösningen och dessutom ekonomiskt fördelaktigt. Och jag tror som jag skrev tidigare att en mäklare inte tillför något för överlåtelsen, möjligen för att värdera fastigheten.K kindvall skrev:
Sitter i liknande sits med övertag av gård på 30milj och två ointresserade systrar. Vet inte hur ni löste det men inte lönt att fråga här, du måste boka tid med jurist. Men om du köper huset för en krona över taxeringsvärdet så kan det aldrig ses som gåva. Betalar du en krona under ses det som gåva och då kommer din dryga moster att kunna kräva pengar av dig. Då kan det bli en tvist som leder till att huset värderas marknadsmässigt. Ex du köpte det för 1999’999 och taxerat 2000’000 men hade sålts för ex 3000’000. Då kan du bli skyldig dina släktingar 1000000.J JD1170E skrev:
