Det där argumentet kommer ju upp gång på gång från hantverkare, men det är fortfarande lika ihåligt som försvar. Du räknar upp: mat, bilservice, resor, parkeringsbiljett, bio, sockervadd. Alla dessa varor har ett pris när man beställer dem, och det är samma pris när man ska betala. (Resor möjligen undantagna.)N Nils82 skrev:
Ska du köpa sockervadd och frågar vad det kostar så säger expediten 40 kr, vilket man kanske kan förvänta sig eftersom den typen av varor brukar ligga i det prisspannet. Du får aldrig höra: "Du ska få ett bra pris för jag har bra rabatt hos leverantören, 30% faktiskt." Du tänker då att 30% på 40 spänn (vilket ju är ett normalt pris)...det blir ju 28 kr! Sen när du ska betala visar det sig att vadden kostar 70 spänn och när du frågar så säger säljaren att listpriset hos leverantören är 100 kr.
Att privatkonsumenter "hatar" hantverkare beror på att hantverkare får konsumenter att känna sig blåsta. Det gäller ekonomiskt, det gäller utförandet, det gäller estetiskt och det gäller respekten för kundens hem. Förstår man inte det som hantverkare så kommer man få missnöjda kunder vilket i sin tur leder till att man börjar hata sina kunder. Det här är inte en fråga om hönan eller ägget. Det här stammar från att kunden är i beroendeställning till hantverkarna och de senare har behandlat de förra respektlöst i åratal.
Allt detta är givetvis grov generalisering. Det finns massor av kanonhantverkare som behandlar kunder med respekt och inte ser dem som imbecilla kassakor. Dessa får vi dock sällan höra om på forum, men jag vill dra mitt strå till stacken och nämna vår takläggare, vår målare och vår arborist. Alla genomärliga och med total transparens i offertproceduren. De gånger något gått snett har de fixat till det helt utan att knota eller kräva mer pengar.
De har alla flera nöjda kunder i vårt område, ofta rekommenderade av oss.
Precis så.P Paxman skrev:
Även jag har exempel på en bra hantverkare som numera är den enda som får göra jobb hos oss. Bokad drygt ett halvår i förväg så det gäller att ha framförhållning. Noggran, tydlig, gör det han sagt att han ska göra efter att vi har diskuterat saken. Tar av sig skorna när han kliver på för att titta på något. Städar varje dag efter sig så att det är rent (vi har alltid haft små barn samtidigt som han har renoverat hos oss) eller ser till att arbetsområdet är ordentligt inplastat/avspärrat. Passar tider, kommer när han har lovat.
Nej, han är inte billigast. Nej, jag har aldrig klagat på hans timdebitering eller ifrågasatt timmarna han har jobbat.
Han har gjort totalt fem kök i vårt radhusområde nu, samt några badrum, en bastu och lite annat. De flesta jobben har han fått genom rekommendation från oss samt de andra.
Återigen, det är väl självklart att kund ska betala exakt det hantverkaren betalat för varan, om det är så att hantverkaren åkt och handlat den på - av kund - betald arbetstid.
Hela resonemanget om påslag...att hantverkaren inte ska bedriva välgörenhet osv är märkligt.
En liknelse...
Du lämnar in bilen på verkstad och betalar timpris för mekanikern. När du ska betala upptäcker du att mekanikern åkt och handlat reservdel på Mekonomen. På fakturan så får du betala för tiden det tagit mekanikern att åka och handla reservdelen...vilket inte är nåt att orda om... Men lägg då till att du får betala ett påslag på 40% för reservdelen. Men, mekaniker har trots det 40%iga påslaget skrivit att du fått rabatt på 20% på reservdelen.
Jag vet inte...men jag skulle inte alls gilla det upplägget.
Skulle någon göra det!?
Hela resonemanget om påslag...att hantverkaren inte ska bedriva välgörenhet osv är märkligt.
En liknelse...
Du lämnar in bilen på verkstad och betalar timpris för mekanikern. När du ska betala upptäcker du att mekanikern åkt och handlat reservdel på Mekonomen. På fakturan så får du betala för tiden det tagit mekanikern att åka och handla reservdelen...vilket inte är nåt att orda om... Men lägg då till att du får betala ett påslag på 40% för reservdelen. Men, mekaniker har trots det 40%iga påslaget skrivit att du fått rabatt på 20% på reservdelen.
Jag vet inte...men jag skulle inte alls gilla det upplägget.
Skulle någon göra det!?
Det klarar nog få, men jag är också testat "jag vill ha ett uttag i tvättstugan, skitsamma vilket. Det kommer inte sitta i någon våtzon eller liknande så ett standard utanpåliggande går bra." Självklart var det inget man hade i servicebilen, utan man var tvungen att komma till mig och kolla först för att sen åka till Ahlsell...tommib skrev:
I mitt fall kvittar det för jag hade andra grejer han skulle göra så han var ändå tvungen att besöka Ahlsell och priset, utförandet och smidigheten tidsmässigt var superbt.
Fast det där är ju inget annat än ditt tyckande som helt saknar förankring i lagen. Om vi antar att köparen är konsument och inget avtalats om priset "skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt."harry73 skrev:
Det finns inget som helst lagstöd för att något ska styrkas med leverantörens fakturor!
Nja, inte alldeles självklart.O OTTO_75 skrev:
Dock är det självklart att man inte får lura sina kunder, det är t.o.m olagligt.
För jag anser att jag måste ha lite påslag, för annars är det faktiskt bättre att jag endast har verktyg i bilen, inte en pinal till.
Men då kommer ju kunderna få betala för fulla förpackningar av allt, som jag lämnar. Men om det går två skruv, och plugg, 12 klammer, 3 st wago, så blir det dyrt för materialet. Men visst, det kan kunden använda senare.
Nu kan man ju fråga sig om varför ett påslag på priset.
Själv tycker jag att andra hantverkare framhåller ganska mycket snömos, t.ex. garantier och kostnad för lager brukar flyta upp - löjligt.
De två saker som jag själv ser som det främsta är:
* Materialläckaget
* Städning
Åker man omkring med eget material som man "säljer" till kund så blir det ett materialläckage, det är bara så.
Man tar några plugg och skruv, glömmer bort det vid faktureringen, man krossar en låda med lite klammer kvar under några kabelrullar man transporterar och när man senare ska ta hand om'et är det enklast att bara sopa ur skiten och kasta, än att ha skitiga buckliga klammer att sätta upp hos en kund.
Den där strömbrytaren som skumpat omkring i bilen några månader är så repig och nött att den ändå inte går att sälja.
Och ändå har jag mitt sortiment med braochha-grejer istoppat i sådana leveranslådor som de kommer i till grossen, så de inte nöter mot varandra och vad som helst. Allt i denna låda är nog kasseringsfärdigt nu, då jag inte åkt på service i någon större utsträckning de senaste året så har det inte varit någon ruljans på grejerna, det är bara lite löst plock kvar här.
Och sen när man ska städa bilen, hålla på och lasta ur, lasta i, sortera, organisera. jaja ...
Det är helt enkelt så, om varje kund köpte hem rubbet av material, helst direkt hem, och jag bara kommer dit med mina verktyg, skulle jag få ut fler debiterbara timmar.
Det är en av orsakerna att jag tycker grossisterna agerar fel även mot hantverkarna. De måste ju försöka erbjuda en prisnivå som ger oss en chans att prismatcha mot clas ohlson ...
Jag skulle förstås ha skrivit ”det finns ingen generell rättighet”. Givetvis kan man avtala nästan vad som helst. Kommer man inte överens om något annat är man på hal is, det är ju lagstiftning kring ocker som ska tillämpas + KTL och då tror jag att ditt ”borde” hänger rätt löst.
Och jag för min del försvarar alltså inget grisigt beteende.
Men jag kan se att det finns lite kostnad för hantverkaren i form av materialhantering.
Och ja, man kan ju också tänka sig att den kan bakas in i overheaden i timpenningen, när jag tänker efter.
Ty, t.ex. städa bilen känns ju mer naturligt att det ingår i overhead i timpenning, likaså att tvätta den.
Men det kommer kosta lite tid och pengar att hantera material, det kommer vi inte ifrån, så det ska ju tas igen på något ställe.
Ligger det i overhead så kommer t.ex. en kund som bara köper timmar, t.ex. felsökning drabbas, och en som har mycket material i sitt jobb gynnas.
Men va tusan, nu började jag vackla ändå. Det kanske är helt onödigt med materialpåslag ändå. Det kan inte bli många kronor per timme ifall man smetar ut hanteringen i overhead istället.
Men jag kan se att det finns lite kostnad för hantverkaren i form av materialhantering.
Och ja, man kan ju också tänka sig att den kan bakas in i overheaden i timpenningen, när jag tänker efter.
Ty, t.ex. städa bilen känns ju mer naturligt att det ingår i overhead i timpenning, likaså att tvätta den.
Men det kommer kosta lite tid och pengar att hantera material, det kommer vi inte ifrån, så det ska ju tas igen på något ställe.
Ligger det i overhead så kommer t.ex. en kund som bara köper timmar, t.ex. felsökning drabbas, och en som har mycket material i sitt jobb gynnas.
Men va tusan, nu började jag vackla ändå. Det kanske är helt onödigt med materialpåslag ändå. Det kan inte bli många kronor per timme ifall man smetar ut hanteringen i overhead istället.
Nej det enda som är självklart är att kunden ska betala exakt det man avtalat om. Har man inte avtalat ska kunden betala enligt gällande lagstiftning, främst konsumentköplagen och/eller konsumenttjänstlagen.O OTTO_75 skrev:
Vad hantverkaren har betalat är fullkomligt irrelevant om man inte avtalat något annat.
OK, trodde det var kostnaden för detta som hamnar under posten "Servicebil" på fakturan?Mikael_L skrev:
Annars tycker jag det är rätt stor skillnad på att lagerhålla material och det material som man åker och handlar på debiterad tid. Att lagerhållningen kostar en slant tror jag alla förstår.
Jag håller med.Alfredo skrev:
Problemet kommer väl när detta i KTjL skall tolkas:
"skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt."
Vad betyder allt detta när vi/domstolen ska granska en hantverkarfaktura?
Ska gängse pris vara elbutik.se eller vad andra hantverkare brukar fakturera, eller Ahlsells hittepå-prislista?
Vad betyder "omständigheterna i övrigt"?
Och en annan skrivning i KTjL, att hantverkaren ska agera i kundens intresse (exakt formulering kommer jag inte ihåg), vad betyder det? Hur mycket kan man klämma åt en utförare?
Det behövs nog helt enkelt lite mer vägledande domar, domar som ser att skydda den svage i dessa slags affärsrelationer.
Det är väl kanske här problemet uppstår? Konsumenten hävdar att skäligt pris är i nivå med andra butiker där man som privatperson kan hitta och jämföra priser. Hantverkaren visar sin 'prislista' från Ahlsell och hävdar att ca 3000:- för ett markavloppsrör är 'gängse pris'.
Så länge Ahlsell bibehåller sina fantasipriser så kommer det att fortgå... Det skulle behövas ett tydligt rättsfall där man fastställer vad som är 'gängse pris'.
