Här har du en till gammal solarisadmin på ett annat universitet. ;-)GlennB skrev:
Vi körde mycket med SunRay-terminaler de sista åren med Sun. Från början körde vi mot Solaris-servrar, men det gick även att köra dessa mot en Linuxserver, vilket vi gjorde några år. Fungerade riktigt bra! Och det var billigt också. Men när Oracle tog över så blev det plötsligt ohemult dyrt. Minns inte hur prismodellen fungerade, men det var tydligt att dom ville avveckla. Oracle är ju kända för att ha knepiga pris, t.ex. deras databas, där man betalar per core, oavsett om alla core är tillgängliga eller inte. Om man virtualiserar en sådan maskin måste man betala licens för alla core i vmwareklustret, trots att bara ett fåtal är tilldelade VMen. För att komma runt detta kan man använda Oracles egen virtualisering. Men det är inte alltid det man vill.
Om alla bara kunde sluta anlita hantverkare som tar 300:- för ett vägguttag eller 1800:- för en vattenutkastare.
Själv har jag priser som ligger i nivå med vad kunden själv kan köpa materialet för. För kundens del blir det nästan precis samma kostnad som om denne själv skulle köpt grejerna. För egen del så ger det mig ett incitament till att pressa mina inköpspriser hos grossisten. Om jag bara skulle ha 10% påslag på inköpspris så skulle jag ju gynnas av att ha dyra inköpspriser.
Jag får nästan aldrig frågan om vad materialet kostar, däremot är det väldigt många som frågar efter timpriset och istället ryggar tillbaka när jag berättar att det kostar 650:- i timmen med en framkörningsavgift på 200:- och minsta debitering är två timmar. Att jag däremot är snabb, kunnig, och har det mesta i materialväg med mig när jag knackar på dörren är det ingen som frågar om. Jämför det med en dyr hantverkare som tar 500:- i timmen men som kommer och tittar på jobbet, åker iväg och hämtar grejer och sedan är relativt långsam på att utföra jobbet, och dessutom har hiskeliga materialpriser.
Själv har jag priser som ligger i nivå med vad kunden själv kan köpa materialet för. För kundens del blir det nästan precis samma kostnad som om denne själv skulle köpt grejerna. För egen del så ger det mig ett incitament till att pressa mina inköpspriser hos grossisten. Om jag bara skulle ha 10% påslag på inköpspris så skulle jag ju gynnas av att ha dyra inköpspriser.
Jag får nästan aldrig frågan om vad materialet kostar, däremot är det väldigt många som frågar efter timpriset och istället ryggar tillbaka när jag berättar att det kostar 650:- i timmen med en framkörningsavgift på 200:- och minsta debitering är två timmar. Att jag däremot är snabb, kunnig, och har det mesta i materialväg med mig när jag knackar på dörren är det ingen som frågar om. Jämför det med en dyr hantverkare som tar 500:- i timmen men som kommer och tittar på jobbet, åker iväg och hämtar grejer och sedan är relativt långsam på att utföra jobbet, och dessutom har hiskeliga materialpriser.
Problemet är inte samma som i exemplett ovan. Problemet är att det utlovas ungefär samma priser eller vi har jättebra priser du får 30% rabatt. När fakturan sedan kommer så kostar vägguttaget 395 spänn, med 30% rabatt. Om kunderna hade betalat rimliga priser så hade denna diskussionen inte funnits...E Emil_K skrev:
/N
Jag försvarar inte på något sätt grossisternas bruttopriser, grundnettopriser, eller vad de kan tänkas heta hos de olika aktörerna.
Det här leder dock bara till att det blir en fokusförflyttning från den ohederliga hantverkaren till hantverkarens leverantör av material. Förmodligen för att det då finns en konkret aktör att skuldbelägga istället för ett rötet beteende bland en mängd olika, ohederliga aktörer.
Begär att få veta priset på ett par olika artiklar som ni vet kommer ingå i arbetet. Jämför på ett par minuter dessa priser mot näthandlare/byggladorna. På så sätt får man ganska snabbt en bild över hur prissättningen ser ut från hantverkaren.
Det här leder dock bara till att det blir en fokusförflyttning från den ohederliga hantverkaren till hantverkarens leverantör av material. Förmodligen för att det då finns en konkret aktör att skuldbelägga istället för ett rötet beteende bland en mängd olika, ohederliga aktörer.
Begär att få veta priset på ett par olika artiklar som ni vet kommer ingå i arbetet. Jämför på ett par minuter dessa priser mot näthandlare/byggladorna. På så sätt får man ganska snabbt en bild över hur prissättningen ser ut från hantverkaren.
Indirekt så försvarar du grossisternas sätt att agera då du skyller på hantverkaren i stället för grossisten. Jag tycker bägge två är lika goda kålsupare, grossisten tillhandahåller ett system som är som gjort för att lura konsumenten, och hantverkaren utnyttjar systemet/konsumenten.E Emil_K skrev:
Det har varit massor med trådar och artiklar om hantverkarens priser så jag tycker det är bra med en artikel om grossisten som gör mycket av detta möjligt.
Visst är det så att man skall fråga om priser innan man börjar ett jobb, men många är inte vana vid att köpa av hantverkare och när hantverkaren säger, det behövs inte offert på det, du får 30% rabatt, så är det många som faller för det.
/N
Kan själv!
· Trelleborg
· 14 111 inlägg
Problemet med leverantören är att denne har system som tillåter och uppmuntrar detta beteende hos mindre nogräknade hantverkare, att systemet finns får också nya hantverkare att tro att detta är en acceptabel metod.
Jag har fortfarande inte förstått anledningen till påslag på material som hantverkaren köper ut, under arbetstid som kund betalar.
Det rimliga är väl att hantverkaren fakturerar det som den betalt för varan - och då exakt vad den betalt.
För att täcka administrativ tid som hantverkaren har - så ska den väl ligga i timpriset - utslaget på varje kund?
För att täcka ev garantiärenden/reklamationer - samma där, ligga i timpris utslaget på varje kund?
Osv, osv...
Det rimliga är väl att hantverkaren fakturerar det som den betalt för varan - och då exakt vad den betalt.
För att täcka administrativ tid som hantverkaren har - så ska den väl ligga i timpriset - utslaget på varje kund?
För att täcka ev garantiärenden/reklamationer - samma där, ligga i timpris utslaget på varje kund?
Osv, osv...
Kan trösta dig med att det finns kunder som uppskattar ditt sätt att prissätta. Jag betalar gärna lite mer i timmen om jag får någon som gör ett bra jobb utan strul. Jag jobbar i en helt annan bransch men har ungefär samma sits med timpriser och påslag på utlägg (vårt verifierade självkostnadspris). Flera av mina kunder har provat med mindre,billigare företag men brukar bli stamkunder hos oss. Man provar gärna billigt först men i längden blir det ibland dyrare med den till synes billiga lösningen.E Emil_K skrev:
Varför ska just hantverkare bedriva välgörenhetsarbete?O OTTO_75 skrev:
Skulle jag inte ha en enda krona i vinst på materialet så skulle det bli på två sätt:
a) kunden skulle få stå för allt material helt själv, jag tar ju ändå bara betalt för utfört arbete, för kunskapen.
Eller
b) jag skulle köpa allt material men skulle ge blanka fan i vad det kostar, det är ju ändå kunden som betalar för det.
Systemet med bestämda priser på material, där priserna ligger i nivå med vad man som privatperson kan köpa samma grejer för, är det som gynnar alla på bästa sätt.
”Hon säger att det inom distributions- och grossisthandel är vedertaget att arbeta med bruttoprislista. Detta eftersom man vill uppnå fungerande rabattstrukturer vid volymaffärer.”
Det jag inte förstår är varför man då, om man försöker köper ett (1) sånt där PVC-rör (alltså minsta möjliga volym), ändå får 85% rabatt. Var finns då kunden som betalar nära bruttopriset?
Det jag inte förstår är varför man då, om man försöker köper ett (1) sånt där PVC-rör (alltså minsta möjliga volym), ändå får 85% rabatt. Var finns då kunden som betalar nära bruttopriset?
Det är ingen som sagt att hantverkarna inte skall tjäna pengar, vi vill att det skall vara rimligt. Dvs inte 695 spänn för ett vägguttag som kostar 123 på Bauhaus eller 2590 för ett rör som kostar 299.E Emil_K skrev:
Om Ahsell (i detta fallet) hade haft en bruttoprislista som varit rimlig så hade diskussionen inte funnits. Deras prislista är ju bara något hittepå som inte har någon som helst relevans på marknaden. Ditt påstående stämmer inte i Ahsells fall, dvs att priserna ligger på samma nivå som en privat person han kan köpa de för.
/N
.
Och jag gissar att en hantverkare ska leva på sitt hantverk och inte på nån form av handelsrörelse?
Om man bara orkar läsa AB, ABT eller det som hette Rörfirmornas riksförbunds (kommer inte ihåg vad de heter idag) avtal så är detta reglerat där. Om kunden tillhandahåller materialet så får man göra ett påslag på ung 8-12% på det. Är det ett avtal med verifierat självkostnadspris så är det samma sak där.E Emil_K skrev:
Och jag gissar att en hantverkare ska leva på sitt hantverk och inte på nån form av handelsrörelse?
Jag är bara en simpel privatperson som hade svårt att hitta fästklor till Elkos strömbrytare. Åkte på chans till en elgrossist som i regel inte säljer till privatpersoner. Efter att ha varit överdrivet trevlig och dragit ett antal snyfthistorier så fick jag köpa fästklorna. Passade då även på att fråga om de inte kunde lösa strömbrytarna också. Lite muttrande senare stod jag i kassan med allt jag behövde. Det intressanta i historien var i samband med betalningen så säger personen i fråga ”det blir 468kr och då har jag inte lurat dig allt för mycket”. Som smålänning blir jag supernöjd och tänker att jag fått lite rabatt och gjort en bra deal. När jag sätter mig i bilen tittar jag på fakturan och ser då att jag fått 75% rabatt! Helt otroligt tänker jag och jämför direkt med Jula och ser att det ändå hade varit billigare om jag köpt strömbrytarna där... Kontentan är att detta verkar vara en utbredd prismodell som kräver en generella regler för att ge effekt. Det räcker inte gå på en grossist utan det måste till samma hårda regler för alla. Att ge sig på ett företag gör bara att dess kunder kommer söka sig vidare till en prismodell som passar bäst för deras plånbok.
Redigerat:
En annan fundering kring dessa höga bruttopriser på hemsidan är om det delvis kan bero på viss stelbenthet i deras affärssystem och artikel data och därigenom visade priser på hemsidan.
Vi hade Ahlsell som leverantör på jobbet av material och vi fick ofta diskussioner kring levererad kvantitet / prissatt enhet (och följande lagervärde) pga olika synsätt vad som såg som levererans enhet och hur de tog betalt. I vårat fall hade vi lagt en order på 500 produkter på 5 meters längder och Ahlsell tyckte att de levererade 2 500 enheter på deras leveransdokument / faktura. Vi hade fått de 500 st levererade enheterna och totalt 2 500 levererade meter. Så medan vi pratade om styck så levererade / plockade Ahlsell meter turligt nog hade vi lagt en order på jämnt delbar kvantitet - och deras pris var satt per meter och inte per förpackad leveransenhet.
Tittar vi på PVC röret och dess bruttopris skulle det kunna vara ett av systemet kalkylerat meter pris för 100m rör av produkten som angetts där. Tror att bruttopriset mer fokuseras på prissättning för större kvantiteter för byggen och kan tänka mig att man kanske där mer räknar med mer x antal 100 meter rör vid prissättning än antal rörlängder a´6 meter som behövs?
Bara en tanke - men felaktigt satta masterdata relaterat till prissättnings enhet vs leveransenhet i affärssystem kan ge väldigt till synes sjuka systemfel i slutändan.
Vi hade Ahlsell som leverantör på jobbet av material och vi fick ofta diskussioner kring levererad kvantitet / prissatt enhet (och följande lagervärde) pga olika synsätt vad som såg som levererans enhet och hur de tog betalt. I vårat fall hade vi lagt en order på 500 produkter på 5 meters längder och Ahlsell tyckte att de levererade 2 500 enheter på deras leveransdokument / faktura. Vi hade fått de 500 st levererade enheterna och totalt 2 500 levererade meter. Så medan vi pratade om styck så levererade / plockade Ahlsell meter turligt nog hade vi lagt en order på jämnt delbar kvantitet - och deras pris var satt per meter och inte per förpackad leveransenhet.
Tittar vi på PVC röret och dess bruttopris skulle det kunna vara ett av systemet kalkylerat meter pris för 100m rör av produkten som angetts där. Tror att bruttopriset mer fokuseras på prissättning för större kvantiteter för byggen och kan tänka mig att man kanske där mer räknar med mer x antal 100 meter rör vid prissättning än antal rörlängder a´6 meter som behövs?
Bara en tanke - men felaktigt satta masterdata relaterat till prissättnings enhet vs leveransenhet i affärssystem kan ge väldigt till synes sjuka systemfel i slutändan.
