En rejäl bula i betonggolvet i vardagsrummet
Hej,
Vi håller på att köpa ett äldre (1958) radhus, som har byggts av Borohus i suterräng.
I suterrängvåningen har det under de senate 10 åren (enligt säljarna, ett äldre par) bildats en rejäl upphöjning/bula i mitten av vardagsrumsgolvet. Bulan mäter ca 3m i längd, 1m i bredd och 70mm i höjd.
Varken IF eller AntiCimex besiktningsman hade "aldrig sett lilknande" så vi anlitade en byggare för att öppna upp bulan vid besiktningen. Fiskbensparketten togs bort, och golvbetongen, ca 30mm tjock, bilades bort. Därunder fanns en luftficka, ca 30-40mm ovanför grundbetongplattan och golvbetongen. Luftfickan var helt torr och utan någon som helst lukt.
Vad tror ni kan ha orsakat denna bula? En teori är att väggarna, också utav betong, har tryckts ihop/mot varandra en aning och därför har det skapats spänningar som lyft upp det övre betonglagret.
Är det någon som varit med om liknande "konstruktionsfel?"
Tack på förhand!
Vi håller på att köpa ett äldre (1958) radhus, som har byggts av Borohus i suterräng.
I suterrängvåningen har det under de senate 10 åren (enligt säljarna, ett äldre par) bildats en rejäl upphöjning/bula i mitten av vardagsrumsgolvet. Bulan mäter ca 3m i längd, 1m i bredd och 70mm i höjd.
Varken IF eller AntiCimex besiktningsman hade "aldrig sett lilknande" så vi anlitade en byggare för att öppna upp bulan vid besiktningen. Fiskbensparketten togs bort, och golvbetongen, ca 30mm tjock, bilades bort. Därunder fanns en luftficka, ca 30-40mm ovanför grundbetongplattan och golvbetongen. Luftfickan var helt torr och utan någon som helst lukt.
Vad tror ni kan ha orsakat denna bula? En teori är att väggarna, också utav betong, har tryckts ihop/mot varandra en aning och därför har det skapats spänningar som lyft upp det övre betonglagret.
Är det någon som varit med om liknande "konstruktionsfel?"
Tack på förhand!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
I mina öron så låter det som ett fuktrelaterat problem. Om suterrängvåningen har en oisolerad platta längst ner kan mycket hända. Ytterväggarna i suterängvåningen är troligen av betonghålsten, dvs murade. Att de skulle ha tryckts inåt på grund av omgivande jordtryck låter lite långsökt. Särskilt som antagligen även mellanbjälklaget är av betong. Detta kan inte vara någon svårighet att fastställa. Jag är dock rätt skeptisk till kompetensen hos Anticimex besiktningsmän.
Tack Justus,
Helt rätt, ytterväggarna är av betonghålsten. Fuktmätararen har använts vid två tillfällen utan att ge några indikationer.
Sedan tänker vi också hur vi ska göra om golvet. Vi bilar bort den upphöjda betongen och ersätter den med nytt - dvs bredspackling alternativt gjuta en ny golv på ca30mm, rekommenderas det då någon slags fuktspärr mellan dessa två skikt av betong?
Tacksam för alla råd.
Helt rätt, ytterväggarna är av betonghålsten. Fuktmätararen har använts vid två tillfällen utan att ge några indikationer.
Sedan tänker vi också hur vi ska göra om golvet. Vi bilar bort den upphöjda betongen och ersätter den med nytt - dvs bredspackling alternativt gjuta en ny golv på ca30mm, rekommenderas det då någon slags fuktspärr mellan dessa två skikt av betong?
Tacksam för alla råd.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tror att du måste vänta in tillträdet så att du får tillgång till alla ritningar. Helt avgörande för hur problemet ska hanteras är vad som finns under bottenplattan. Finns det isolering under plattan behövs inga fuktspärrar. Saknas isolering under plattan måste ev fuktspärrar ligga ovanpå annan isolering annars kommer materialen att vada i fukt. Ett alternativ är ventilerade golvkonstruktioner. Innan man vet hur det ser ut blir det dock bara spekulationer.
Tack för utförliga svar, Justus!
Vi har fått tillgång till originalritningar från 1957 redan (finns digitalt hos stadsarkivet) och där står det att
"Markföhållanden" är "Berg, Pinnmo. Grus, Lera"
och att
"Grundläggningssätt" är "Avjämning av berg. Utbredda plattor på frostfritt djup. H=25cm, B avpassad efter markens bärighet. Armering 3 ø 12. Betong i blandn. 1:3:3"
Brukar det specifieras på något sätt ifall det finns särskild isolering även under plattan?
Vi har fått tillgång till originalritningar från 1957 redan (finns digitalt hos stadsarkivet) och där står det att
"Markföhållanden" är "Berg, Pinnmo. Grus, Lera"
och att
"Grundläggningssätt" är "Avjämning av berg. Utbredda plattor på frostfritt djup. H=25cm, B avpassad efter markens bärighet. Armering 3 ø 12. Betong i blandn. 1:3:3"
Brukar det specifieras på något sätt ifall det finns särskild isolering även under plattan?
Tack Thomas,
Mycket bra info, då skall vi inte följa det spåret mera
Däremot skall vi se till att just dränering fungerar exemplarisk framöver. Bra tips!
Mycket bra info, då skall vi inte följa det spåret mera
Däremot skall vi se till att just dränering fungerar exemplarisk framöver. Bra tips!
Nja.thomas33 skrev:
Min platta från 1958 är isolerad, i och för sig räknas det knappt då det är typ 5cm frigolit - snarare en fuktspärr jämfört med dagens isolering.
Men å andra sidan är det också golvvärme i huset, så det ligger före sin tid i allmänhet.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Utbredda plattor betyder sulor av betong under alla bärande väggar, ofta gjutna direkt mot oschaktad mark. Däremellan finns tunna (5-7 cm) oarmerade betonggolv. Under dessa finns ett kapillärbrytande skikt av makadam. Ovanpå grovbetongen finns en avjämning som ofta var ett putsskikt. Betongplattor i dagens mening förekom inte alls.
Det finns två typer av fuktproblem som kan förekomma i en grund. Det ena är en fuktvandring från marken uppåt. Det stoppar man med makadamskiktet och dränering. Det andra är att varm inomhusluft kondenserar i den kalla och oisolerade betongen. När den här typen av grundkonstruktion används i en källare skapar den inga problem eftersom golven oftast är öppna och inomhustemperaturen lägre. I ett suterränghus där "källaren" delvis ska användas som uppvärmt bostadsutrymme uppstår däremot problem om inte kondensriskerna hanteras på något sätt, vilket inte var okänt på 1950-talet. Det finns faktiskt exempel på att man använt isolering under betonggolvet just i sådana sammanhang.
I ert fall finns fler alternativ till lösningar (utan inbördes ordning): 1) Bila upp golven, lägga isolering och gjuta igen, 2) Lägga isolering ovanpå grovbetongen och sedan gjuta en tunn betongskiva, 3) Lägga isolering ovanpå grovbetongen och sedan lägga ett flytande trägolv och 4) Bygga en ventilerad golvkonstruktion med distans till grovbetongen.
Det finns två typer av fuktproblem som kan förekomma i en grund. Det ena är en fuktvandring från marken uppåt. Det stoppar man med makadamskiktet och dränering. Det andra är att varm inomhusluft kondenserar i den kalla och oisolerade betongen. När den här typen av grundkonstruktion används i en källare skapar den inga problem eftersom golven oftast är öppna och inomhustemperaturen lägre. I ett suterränghus där "källaren" delvis ska användas som uppvärmt bostadsutrymme uppstår däremot problem om inte kondensriskerna hanteras på något sätt, vilket inte var okänt på 1950-talet. Det finns faktiskt exempel på att man använt isolering under betonggolvet just i sådana sammanhang.
I ert fall finns fler alternativ till lösningar (utan inbördes ordning): 1) Bila upp golven, lägga isolering och gjuta igen, 2) Lägga isolering ovanpå grovbetongen och sedan gjuta en tunn betongskiva, 3) Lägga isolering ovanpå grovbetongen och sedan lägga ett flytande trägolv och 4) Bygga en ventilerad golvkonstruktion med distans till grovbetongen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
5 cm frigolit räcker för att bryta fuktvandringen uppifrån. Fuktproblem pga avsaknad av kapillärbrytande skikt har inte förekommit i Sverige sedan 1920-talet.
Stort tack för grundligt underlag för beslut! Det hela med kondens mot kalla grundbetongen låter mycket logiskt. Att golvet (puttskiktet) skulle reagera på just det här "bulande" vis, under stora fönsterpartier i söderläge känns helt plötsligt motiverat. Takhöjden i denna suterrängvåning är lägre (210) så kommer nog att försöka hitta den i centimeter mätt "lägsta" lösningen till fuktisolering. Vi konsulterar vår byggare för alternativa lösningar, däribland de som vi finner din fina lista, Justus.
Varmt Tack!
Varmt Tack!
Hejsan Justus,
Min byggkontakt här lokalt - en mycket uppskattad och erfaren byggare som hjälpt oss att bila upp bulan redan - rekommenderar en lösning där vi lägger en ventilerande Platonmatta på grundbetongen, därefter spånskiva och på den parketten.
Skulle den här lösningen också fungerat i att hålla "framtida fuktreaktioner" borta?
Tjockleken på den här lösningen hade också blivit ungefär den samma som man haft tidigare, dvs trösklar, radiatorer klinker framför öppen spis osv hade inte behövts justeras pga nya höjden på golvet.
Tacksam för dina tankar kring detta,
Min byggkontakt här lokalt - en mycket uppskattad och erfaren byggare som hjälpt oss att bila upp bulan redan - rekommenderar en lösning där vi lägger en ventilerande Platonmatta på grundbetongen, därefter spånskiva och på den parketten.
Skulle den här lösningen också fungerat i att hålla "framtida fuktreaktioner" borta?
Tjockleken på den här lösningen hade också blivit ungefär den samma som man haft tidigare, dvs trösklar, radiatorer klinker framför öppen spis osv hade inte behövts justeras pga nya höjden på golvet.
Tacksam för dina tankar kring detta,
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tycker det borde kunna fungera. Helt säker kan man nog inte vara utan att ha provat det under en längre tid på plats, men det är ju inte realistiskt. En erfaren byggare som man känner är alltid en bra ingång i ett projekt.
