Säker vatten, BKR, GVK?
Någon som vet mer om dessa bolag? Är det privata vinstdrivande bolag eller drivs och finansieras de gemensamt av företag i branschen? Hur mycket inflytande har branschen i hur byggreglerna utformas?
Privata vinstdrivande bolag kan ju lockas att se mellan fingrarna när de certifierar företag för att de så gärna vill få in avgifterna. Jag säger absolut inte att det är så, men risken finns.
Om de är ägda av företag i branschen kan de å andra sidan ge medlemmarna konkurrensfördelar gentemot ej anslutna bolag även om de ej anslutna gör ett lika bra eller till och med bättre jobb än de anslutna.
Jag jobbar i en helt annan bransch där några få stora bolag lyckats få igenom branschregler som ofta åberopas som skallkrav vid offentliga upphandlingar (grattis till dom). Och därför diskvalificerar 90% av bolagen i branschen. Detta utan att kraven i slutändan tillför något mervärde för de flesta köparna. Snarare tvärtom eftersom antalet budgivare minskar drastiskt.
Jag vill understryka att jag inte är kritisk till något av bolagen, Säker vatten, BKR eller GVK. Branschregler generellt tycker jag är bra. Jag vet väldigt lite om detta och törstar bara efter mer kunskap
Privata vinstdrivande bolag kan ju lockas att se mellan fingrarna när de certifierar företag för att de så gärna vill få in avgifterna. Jag säger absolut inte att det är så, men risken finns.
Om de är ägda av företag i branschen kan de å andra sidan ge medlemmarna konkurrensfördelar gentemot ej anslutna bolag även om de ej anslutna gör ett lika bra eller till och med bättre jobb än de anslutna.
Jag jobbar i en helt annan bransch där några få stora bolag lyckats få igenom branschregler som ofta åberopas som skallkrav vid offentliga upphandlingar (grattis till dom). Och därför diskvalificerar 90% av bolagen i branschen. Detta utan att kraven i slutändan tillför något mervärde för de flesta köparna. Snarare tvärtom eftersom antalet budgivare minskar drastiskt.
Jag vill understryka att jag inte är kritisk till något av bolagen, Säker vatten, BKR eller GVK. Branschregler generellt tycker jag är bra. Jag vet väldigt lite om detta och törstar bara efter mer kunskap
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 705 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 705 inlägg
Från hemsidan:
"VVS-Auktorisation är en förening som äger branschregler Säker Vatteninstallation och servicebolaget Säker Vatten AB till 100%. Auktoriserade VVS-företag blir vid inträdet automatiskt medlemmar i VVS-Auktorisation."
Från nyckeltal:
Säker Vatten AB omsatte 2017 18,2 miljoner och hade nio anställda så det är en ganska liten verksamhet. Dess ägare. föreningen VVS-Auktorisation, tycks främst ta in sina pengar via medlemsavgifter.
"VVS-Auktorisation är en förening som äger branschregler Säker Vatteninstallation och servicebolaget Säker Vatten AB till 100%. Auktoriserade VVS-företag blir vid inträdet automatiskt medlemmar i VVS-Auktorisation."
Från nyckeltal:
Säker Vatten AB omsatte 2017 18,2 miljoner och hade nio anställda så det är en ganska liten verksamhet. Dess ägare. föreningen VVS-Auktorisation, tycks främst ta in sina pengar via medlemsavgifter.
I stort sett så tror jag att de här organisationerna är ”ärliga". Det finns substans i de flesta kraven i branschreglerna. Även om många beställare kräver att firman de anlitar är medlem i organisationen, så finns det väldigt många duktiga hantverkare som följer branschreglerna, utan att vara medlemmar i organisationen. Precis som det finns massor av företag som är anslutna, men som inte följer reglerna.
När det gäller just medlemskap så tycker jag att det verkar finnas väldigt många BKR företag som tillåts fortsätta marknadsföra sig med BKR logga, trots uppenbara regelbrott. Ex. har firman auktorisation, men inte en enda av deras utförare förstår ens något av språken som branschreglerna är skrivet på.
När det gäller just medlemskap så tycker jag att det verkar finnas väldigt många BKR företag som tillåts fortsätta marknadsföra sig med BKR logga, trots uppenbara regelbrott. Ex. har firman auktorisation, men inte en enda av deras utförare förstår ens något av språken som branschreglerna är skrivet på.
Redigerat:
Det ligger ju i de här auktoriserande företagens egenintresse att ta ifrån företag som inte följer reglerna deras auktorisation.
Det sker nog i viss utsträckning, dock inte så mycket som skulle behövas, skulle behöva rensas rejält.janwide skrev:
Och självklart spelar ekonomin in i det hela.
Lite som Hempularen är inne på så finns det bra och dåliga företag som är anslutna, jag personligen som varit i badrumsbranchen i många kan tycka att det är på tok för enkelt att bli "auktoriserad", en 2dgr kurs sen är det klart! i princip....
Skulle behövas högre krav på att bli auktoriserad, samt uppföljning av att företagen sköter sig, men så ser inte verkligheten ut tyvärr. Jag blir inte imponerad av dom som kommer o viftar med ett id fr GVK el BKR, det garantera inte ett smack!
Jag har varit med själv i många år, men gick ur när man bara blev mjölkad på pengar utan att ha några som helst fördelar, var alltid fullbokad iaf.
Det är nog där det blir lite "korrupt". De tjänar pengar på att företagen är anslutna, organisationen vinner anseende på att ha många medlermmar. Men de förlorar anseende om de har medlemmar som inte sköter sig.
Det blir en balansgång för dem.
När det gäller just BKR och GVK, Så finns det ju ett olyckligt överlapp mellan deras regler. Egentligen skall BKR certifiera kakelsättare, dessa monterar även tätskiktet. Och egentligen skall GVK certifiera mattläggare.
Men eftersom tillverkare av plastmattor började tillverka speciella mattor som var avsedda att användas som tätskikt unde kakel/klinkers, så kom även GVK in på regler som hade med att görsa hur dessa mattor skulle monteras av plattsättare. Och av bara farten började de också med egna regler om hur vanliga tätskikt skulle monteras.
GVK kopierade i stort sett BKR reglerna och integrerade dem med sina regler för plastmattor som tätskikt. Då uppstod situationen att man hade två konkurrerande organisationer med nästan samma regleverk.
Då uppgraderade BKR sina regler, skärpte dem. De agerade mot att vattenskador ofta väldigt snabbt förstör en vanlig gipsskiva med papper/kartong som yta. Och man förbjöd först alla former av träskivor (OSB, spånskivor plywood) i väggarna, de fick alltså inte finnas ens bakom gipsskivan, eller där de skulle kunna utsättas för vatten om tätskiktet läcker. Sedan i nästa utgåva av reglerna förbjöds även gipsskivor, bara våtrumsskivor var nu tillåtna. Ex. gipsskivor med glasfiberyta istället för papper.
De regelskärpningarna följde GVK inte med på. Och det blev med dessa regler svårare och dyrare att bygga badrum. Man blev tvungen att sätta träreglar i väggen överallt där något sedan skulle skruvas upp, även för toapappershållaren. Och våtrumsskivorna kostar 5 - 10 ggr mer än vanliga gipsskivor, snickarna ville inte arbeta med glasfiberskivorna, det kilade i händerna, ett arbetsmiljöproblem.
Då började massor med hantverkare att istället hävda att de följde GVK reglerna. GVK höll på att konkurrera ut BKR, och BKR backade och tillät först träskivor bakom gipset, och sedan backade de mer och tillåter även vanlig gips i väggarna, men rekommenderar fortfarande att man skall använda våtrumsskivor.
Så här har BKR marknadsanpassat sig. De anser sig ha substans för att kräva våtrumsskivor, men av konkurrensskäl backade de från det kravet. När det gäller träskivorna, så är det mer balanserat. Å ena sidan så är det olämpligt med träskivor ur fuktsynpunkt, men det ger stora nackdelar att få stora begränsningar i var man kan skruva upp saker under badrummets livslängd. Köpte du en ny toapappershållare, så fick du i princip riva hela badrummet för att kunna skruva upp den. Det gör att mycket monterades i strid med reglerna med ex. mollyplugg eller andra skivpluggar som inte fungerar med tätskikt.
Det blir en balansgång för dem.
När det gäller just BKR och GVK, Så finns det ju ett olyckligt överlapp mellan deras regler. Egentligen skall BKR certifiera kakelsättare, dessa monterar även tätskiktet. Och egentligen skall GVK certifiera mattläggare.
Men eftersom tillverkare av plastmattor började tillverka speciella mattor som var avsedda att användas som tätskikt unde kakel/klinkers, så kom även GVK in på regler som hade med att görsa hur dessa mattor skulle monteras av plattsättare. Och av bara farten började de också med egna regler om hur vanliga tätskikt skulle monteras.
GVK kopierade i stort sett BKR reglerna och integrerade dem med sina regler för plastmattor som tätskikt. Då uppstod situationen att man hade två konkurrerande organisationer med nästan samma regleverk.
Då uppgraderade BKR sina regler, skärpte dem. De agerade mot att vattenskador ofta väldigt snabbt förstör en vanlig gipsskiva med papper/kartong som yta. Och man förbjöd först alla former av träskivor (OSB, spånskivor plywood) i väggarna, de fick alltså inte finnas ens bakom gipsskivan, eller där de skulle kunna utsättas för vatten om tätskiktet läcker. Sedan i nästa utgåva av reglerna förbjöds även gipsskivor, bara våtrumsskivor var nu tillåtna. Ex. gipsskivor med glasfiberyta istället för papper.
De regelskärpningarna följde GVK inte med på. Och det blev med dessa regler svårare och dyrare att bygga badrum. Man blev tvungen att sätta träreglar i väggen överallt där något sedan skulle skruvas upp, även för toapappershållaren. Och våtrumsskivorna kostar 5 - 10 ggr mer än vanliga gipsskivor, snickarna ville inte arbeta med glasfiberskivorna, det kilade i händerna, ett arbetsmiljöproblem.
Då började massor med hantverkare att istället hävda att de följde GVK reglerna. GVK höll på att konkurrera ut BKR, och BKR backade och tillät först träskivor bakom gipset, och sedan backade de mer och tillåter även vanlig gips i väggarna, men rekommenderar fortfarande att man skall använda våtrumsskivor.
Så här har BKR marknadsanpassat sig. De anser sig ha substans för att kräva våtrumsskivor, men av konkurrensskäl backade de från det kravet. När det gäller träskivorna, så är det mer balanserat. Å ena sidan så är det olämpligt med träskivor ur fuktsynpunkt, men det ger stora nackdelar att få stora begränsningar i var man kan skruva upp saker under badrummets livslängd. Köpte du en ny toapappershållare, så fick du i princip riva hela badrummet för att kunna skruva upp den. Det gör att mycket monterades i strid med reglerna med ex. mollyplugg eller andra skivpluggar som inte fungerar med tätskikt.
Så uppfattar jag villkoren i vår villaförsäkring. Ingen eller sänkt ersättning om det är felaktigt utfört även om firman är auktoriserad. Samtidigt är det OK att göra våtrum själv bara man följer reglerna och dokumenterar detta.J Jörgen Ö skrev:
Om dom skulle kräva att den som utför jobbet är medlem i någon branschorganisation så skulle ju alla hemmapulare stå utan försäkringsskydd oavsett hur bra arbetet är utfört. Det är ett så orimligt krav att endast elsäkerhetsverket skulle kunna komma på det...J Jörgen Ö skrev:
Exakt!useless skrev:
Det var det som blev så tokigt, men det gällde ju i första hand om du skulle leja bort arbetet till en firma, då var kravet att du skulle anlita ett "behörigt" företag, men du kunde lika gärna göra det själv, så länge du följde rekommendationerna!
Det var det man blev grinig på, jag var tvungen att vara "behörig" medans kunden själv fick göra det utan behörighet.
Detta med behörigheter är falsk marknadsföring enl mig, eftersom det garanterar inte ett smack!
Som jag skrev innan så ska det krävas mer att bli behörig än vad det gör idag, då först kan det bli lite mening med behörigheter!
I en annons för många år sen i DN, så var en halvsida från just BKR, där det i halva annonsen stod att ska du renovera badrummet så ska du anlita ett "behörigt" företag, i den andra halvan stod att om du ska göra det själv så kunde man beställa broschyrer för gör det självare! Dagen efter avslutade jag mitt medlemskap..
Min uppfattning är att det i grunden är försäkringsbolagen som tryckt på branschen om att utveckla byggandet till att komma tillrätta med problemen med vattenskador. Det i sig är ju ett jättebra initiativ.
Men det sätt som försäkringsbolagen lutar sig mot branschrekommendationer och inte Sveriges bygglagar är i min värld totalt fel.
Att gemene man ska förstå att om man inte ställer krav på att branschrekommendationerna ska gälla för ett utförande utöver Sveriges bygglagar kan försäkringsbolaget vägra att betala ut pengar för en skada som uppstått trots att utrymmet är byggt enligt Sveriges alla bygglagar.
Branschrekommendationerna är "lag" i försäkringsärenden men inte entreprenadjuridiskt, då ett utförande utanför branschrekommendationerna inte per automatik innebär att det inte är utfört fackmannamässigt.
Försäkringsbolagen ger jag inte mycket för, jag förstår att deras syn på det hela inte kommer att förändras. Men att Boverket och branschen inte gör något åt detta är helt åt skogen.
Men det sätt som försäkringsbolagen lutar sig mot branschrekommendationer och inte Sveriges bygglagar är i min värld totalt fel.
Att gemene man ska förstå att om man inte ställer krav på att branschrekommendationerna ska gälla för ett utförande utöver Sveriges bygglagar kan försäkringsbolaget vägra att betala ut pengar för en skada som uppstått trots att utrymmet är byggt enligt Sveriges alla bygglagar.
Branschrekommendationerna är "lag" i försäkringsärenden men inte entreprenadjuridiskt, då ett utförande utanför branschrekommendationerna inte per automatik innebär att det inte är utfört fackmannamässigt.
Försäkringsbolagen ger jag inte mycket för, jag förstår att deras syn på det hela inte kommer att förändras. Men att Boverket och branschen inte gör något åt detta är helt åt skogen.
Kanske räcker det med att man bygger in branschrekommendationerna i AMA eftersom de brukar ligga som grund som "lägsta-nivå" även om ingen AMA-beskrivning upprättats som jag förstått det, jag vet inte.
Att försäkringsbolagen fritt får definiera fackmannamässighet anser jag vara helt fel.
I dagsläget har branschrekommendationerna ingen juridisk bärning om man inte avtalat om att de ska gälla mellan beställare och entreprenör. Men mellan försäkringstagare och försäkringsbolag gäller dem.
Det menar jag är skevt och det bör man ändra på. Jag tycker inte att gemene man ska behöva läsa in sig så pass att de skyddar sig från denna problematik.
Att försäkringsbolagen fritt får definiera fackmannamässighet anser jag vara helt fel.
I dagsläget har branschrekommendationerna ingen juridisk bärning om man inte avtalat om att de ska gälla mellan beställare och entreprenör. Men mellan försäkringstagare och försäkringsbolag gäller dem.
Det menar jag är skevt och det bör man ändra på. Jag tycker inte att gemene man ska behöva läsa in sig så pass att de skyddar sig från denna problematik.
