Håller på med 2 stolar tillsammans med min pappa. Kombination av trä och metall. Han gör det han är bäst på och jag gör det jag tror jag kan. Skillnaden är att han är proffs på smide och jag bara leker finsnickare.
Men iaf så har jag idag fanerat sitsen till den första stolen som blir i Wenge. Det funkade bra trots avsaknaden av fanerpress!
Men iaf så har jag idag fanerat sitsen till den första stolen som blir i Wenge. Det funkade bra trots avsaknaden av fanerpress!
Elektroniktokig
· 2 436 inlägg
Snickrat väggfast våningssäng.
Material enligt principen "gratis är gott". Hade lite dåligt med furuvirke hemma och tänkte mig att förfalla till att köpa en bit planhyvlad furu på bygghandeln för detta projekt. Men planhyvlad furu av lite dimension brukar kosta. Hittade då ett knippe ohyvlade furubrädor med mycket vankant och skador i ett stick. Jag frågade vad de skulle ha för dom. Ta dom, blev svaret. Det var visst något som blivit över när de klyvt åt någon kund och ingen hade idats kapa ner skräpet och slänga det. Tack, säger jag.
Började kapa upp de bitar jag behöver på ett ungefär. Resten såg betydligt sämre ut, men ska nog inte vara något problem att få ut korta bitar ur framöver i alla fall.
Rikt och planhyveln kan göra underverk.
Jigg för invändiga, halvcirkelformiga ändar.
Sidan limmad. Blev bra så vitt jag kan se.
Material enligt principen "gratis är gott". Hade lite dåligt med furuvirke hemma och tänkte mig att förfalla till att köpa en bit planhyvlad furu på bygghandeln för detta projekt. Men planhyvlad furu av lite dimension brukar kosta. Hittade då ett knippe ohyvlade furubrädor med mycket vankant och skador i ett stick. Jag frågade vad de skulle ha för dom. Ta dom, blev svaret. Det var visst något som blivit över när de klyvt åt någon kund och ingen hade idats kapa ner skräpet och slänga det. Tack, säger jag.
Började kapa upp de bitar jag behöver på ett ungefär. Resten såg betydligt sämre ut, men ska nog inte vara något problem att få ut korta bitar ur framöver i alla fall.
Rikt och planhyveln kan göra underverk.
Jigg för invändiga, halvcirkelformiga ändar.
Sidan limmad. Blev bra så vitt jag kan se.
Ett projekt som (som alltid) tog längre tid än jag trodde...
Goda vänner frågade för en tid sedan vad för slags slipmaskin de skulle köpa för att kunna slipa sina skärbrädor. Eftersom bägge två är ohändiga och han extremt ointresserad av hemmafix så skulle maskinen bli stående när det var klara, så jag erbjöd mig att hjälpa dem.
Nästa dag kom de med två stora skärbrädor i det här skicket:
Skärbrädorna var använda på bägge sidor och hade djupa märken efter knivar och annat, en hade en stor svart cirkel efter en het stekpanna. Tyvärr tog jag ingen bild på den sidan före, jag bara plockade fram excenterslipen, satte på ett 40 papper och satte igång.
Tio sekunder senare såg papperet ut så här:
På skärbrädan syntes ingenting... Det skulle gå mycket papper om jag inte bytte metod.
Så, fram med sicklarna!
Körde först aggressivt tvärs fibrerna och sedan med dem. Skärbrädorna är sjutton år gamla och har oljats in regelbundet men aldrig slipats. Det var ett tjockt lager med oxiderad olja och träfibrer som skulle bort. I början var spånorna som en kompositmassa av härdad olja och träfibrer så det var bara att jobba på tills man var nere på friskt trä. Först därefter kunde jag börja använda slipen. Gick från 40 till 180 korn, det blev mycket slipande.
Det som var roligt var att se vilket effektivt verktyg sickeln är, beroende på vinkel och kraft avverkade den fantastiskt bra utan att skada ytan.
Problemet var kanalen för köttsaft på den ena sidan samt rundningarna vid kortändorna på brädorna. Har en svanhals men den passade dåligt i radierna. Lösningen blev att använda brickor i olika storlekar, när de stansas skapas det en kant på ena sidan som faktiskt funkade riktigt bra.
Så här såg det ut efter skrapning med brickor och handslipning:
Nu återstod rundningen av kanten under "uppviket" att återställa; den kraftiga avverkningen hade reducerat radien till en ful fas.
Det problemet fixades med en omgång med ett avrundningsstål i kantfräsen och lite handslipning.
När jag kände att "nu får det räcka" såg skärbrädan ut så här:
Inför inoljningen gjorde jag ett par distanser eller vad man nu vill kalla dem för att lyfta det som ska oljas eller målas från bänkskivan. På bilden har bara den ena fått ett skyddande lager med packtejp men givetvis fick den andra det också. Skyddar mycket bra mot lim, färg och annat. Öglorna är för att de ska kunna hängas på en krok.
Ok, slutresultatet då? Jo, så här:
Ett par omgångar med parafinolja så ser skärbrädan betydligt trevligare ut. Kanske inte i skick som ny men funkar nog sjutton år till, särskilt om de slipar lite då och då i samband med inoljningarna.
Inte världens mest spännande projekt att rapportera om men ändå väldigt tillfredställande att kunna "rädda" och i viss mån återställa de här skärbrädorna som var väldigt tjusiga och dyra när de en gång köptes.
Som vanligt ett stort tack till dig som läst ända hit!
//Ronnie
PS som du säkert förstått är inte den undre skärbrädan på "efter-bilden" renoverad. DS
Goda vänner frågade för en tid sedan vad för slags slipmaskin de skulle köpa för att kunna slipa sina skärbrädor. Eftersom bägge två är ohändiga och han extremt ointresserad av hemmafix så skulle maskinen bli stående när det var klara, så jag erbjöd mig att hjälpa dem.
Nästa dag kom de med två stora skärbrädor i det här skicket:
Skärbrädorna var använda på bägge sidor och hade djupa märken efter knivar och annat, en hade en stor svart cirkel efter en het stekpanna. Tyvärr tog jag ingen bild på den sidan före, jag bara plockade fram excenterslipen, satte på ett 40 papper och satte igång.
Tio sekunder senare såg papperet ut så här:
På skärbrädan syntes ingenting... Det skulle gå mycket papper om jag inte bytte metod.
Så, fram med sicklarna!
Körde först aggressivt tvärs fibrerna och sedan med dem. Skärbrädorna är sjutton år gamla och har oljats in regelbundet men aldrig slipats. Det var ett tjockt lager med oxiderad olja och träfibrer som skulle bort. I början var spånorna som en kompositmassa av härdad olja och träfibrer så det var bara att jobba på tills man var nere på friskt trä. Först därefter kunde jag börja använda slipen. Gick från 40 till 180 korn, det blev mycket slipande.
Det som var roligt var att se vilket effektivt verktyg sickeln är, beroende på vinkel och kraft avverkade den fantastiskt bra utan att skada ytan.
Problemet var kanalen för köttsaft på den ena sidan samt rundningarna vid kortändorna på brädorna. Har en svanhals men den passade dåligt i radierna. Lösningen blev att använda brickor i olika storlekar, när de stansas skapas det en kant på ena sidan som faktiskt funkade riktigt bra.
Så här såg det ut efter skrapning med brickor och handslipning:
Nu återstod rundningen av kanten under "uppviket" att återställa; den kraftiga avverkningen hade reducerat radien till en ful fas.
Det problemet fixades med en omgång med ett avrundningsstål i kantfräsen och lite handslipning.
När jag kände att "nu får det räcka" såg skärbrädan ut så här:
Inför inoljningen gjorde jag ett par distanser eller vad man nu vill kalla dem för att lyfta det som ska oljas eller målas från bänkskivan. På bilden har bara den ena fått ett skyddande lager med packtejp men givetvis fick den andra det också. Skyddar mycket bra mot lim, färg och annat. Öglorna är för att de ska kunna hängas på en krok.
Ok, slutresultatet då? Jo, så här:
Ett par omgångar med parafinolja så ser skärbrädan betydligt trevligare ut. Kanske inte i skick som ny men funkar nog sjutton år till, särskilt om de slipar lite då och då i samband med inoljningarna.
Inte världens mest spännande projekt att rapportera om men ändå väldigt tillfredställande att kunna "rädda" och i viss mån återställa de här skärbrädorna som var väldigt tjusiga och dyra när de en gång köptes.
Som vanligt ett stort tack till dig som läst ända hit!
//Ronnie
PS som du säkert förstått är inte den undre skärbrädan på "efter-bilden" renoverad.
DS
Redigerat:
Verktygstokig
· Halland
· 7 234 inlägg
Kollat lite på morfars gamla motorsåg.
Vad tror ni om det här, något man kan fixa smidigt?
Den blanka metallbit en är alltså kastskyddet. Och s r ut som kopplingen till själva motorn har gått sönder..
Vad tror ni om det här, något man kan fixa smidigt?
Den blanka metallbit en är alltså kastskyddet. Och s r ut som kopplingen till själva motorn har gått sönder..
Inte världens största projekt kanske, men definitivt spännande att läsa om, speciellt med en så fin pedagogisk beskrivning!P Pysslarn skrev:
Inte minst så kan kanske en och annan bli inspirerad att rädda en gammal skärbräda istället för att köpa en ny.