Kan vara bra för er som beställer kartor att veta att inmätning av fiberförläggning till karta är något som inte alltid görs och först på senare år har tillämpats. Så det finns mängder med förläggning som man behöver sätta ut på plats för att veta var den finns och hålla tummarna för att det finns märkband med nåbar tråd att sätta signal på. Kartor ger i vissa bara en vink var den ligger. Och gräver ni i marken och stöter på märkband som går sönder, se till att få det lagat om metalltråden går av.
Problemet finns även för entreprenörer vid efteranslutning att kartor är felaktiga, där t.ex. avlämnad duct/fiberslang i tomtgräns eller annan plats kan vara svår att hitta och ibland helt saknas trots att de är inritade
Så den här världen är inte helt enkel att hantera.
Problemet finns även för entreprenörer vid efteranslutning att kartor är felaktiga, där t.ex. avlämnad duct/fiberslang i tomtgräns eller annan plats kan vara svår att hitta och ibland helt saknas trots att de är inritade
Så den här världen är inte helt enkel att hantera.
Varför skulle det ligga för lite pengar i efteranslutningar?mexitegel skrev:
Gör ett uppsamlingsheat årsvis med alla eftersläntare och ta betalt vad du behöver då det som du säger ändå inte finns någon konkurrens. Du kan säkert räkna hem affären från dag ett om du vill.
Säg även att dukten är förberedd till tomtgräns eller precis innanför och be kunden gräva själv så behöver du inga maskiner eller verktyg förutom blåsmaskin, fibersvets och spade.
Kan absolut vara lönsamt.
K kungcoopa skrev:
Att dra in fiber i ett nytt område är en investering. Om inte tillräckligt många ansluter sig direkt når man inte "break even" och kommer då alltså ligger alltså ute med pengar på obestämd tid. Det är en risk och det innebär kapitalbindning. Det är först när det trillat in tillräckligt många efteranslutningar för att ha betalt investeringskostnaden som man faktiskt börjar tjäna penar. Det handlar alltså inte så mycket om hur mycket pengar det ligger i efteranslutningar utan om när man får in dem. Prisdifferentieringen är därmed en avvägning mellan att skapa ett incitament i investeringsskeded för folk att ansluta sig direkt, och att få så stora marginaler som möjligt i det senare skeded utan att det avskräcker folk helt från att efteransluta sig. Här finns det troligtvis en skillnad mellan en privat aktör och kommunalt ägda bolag. Min lokal nätägare tar till exempel 20kkr för de som är med från början och 25kkr för de som ansluter till ett befintligt nät. Skillnaden på 5kkr motsvarar gissningsvis den extrakostnad det innebär att skicka ut grävare och fibertekniker för enstaka ärenden så vinstmarginalen är antagligen obefintlig. Jag har inga exakta siffrornmen bekant som har Telias fiber pratade om sin anslutning och som jag minns det hade de betydligt större skillnader mellan direkt- och efteranslutning.A AndersS skrev:
Med tanke på beläggningen antar jag att det är en enskild väg på bilden och diket betjänar vägens avrinning. Det vore då lämpligt att väghållaren kontaktar ledningsägaren och ber dem återställa diket. Man får också hoppas att väghållaren har nödvändig dokumentation för att bevisa att det fanns ett dike där innan påbörjad grävning.A aries skrev:
Vi har nyligen fått fiber ingrävt i området och vår vägförening har dokumenterat med film och bilder alltihopa innan påbörjad grävning, detta för att kunna ställa krav enligt avtalet om garantitider senare om det skulle behövas. Vi har också fört en fortlöpande dialog om alla detaljer kring vägen direkt med grävlaget och det har fungerar jättebra. Grävlaget återställde ett dike som var i stort behov av fördjupning, så det fick vi gratis bara vi förde en dialog med dem under tiden de var här. Även några infarter som de inte riktigt uppfattade som infarter gjorde de som nya igen bara vi sa till om hur det skulle se ut.
Alla glad och nöjda.
