Jag gör gränsvisningar i en annan kommun. Du ringer Lantmäteriet i Ljungby och de hjälper dig. I den kommun jag är verksam har vi ett kommunalt lantmäterikontor och det är bl.a. jag som gör gränsvisningar. Gränsvisning timdebiteras 1100+moms. Det borde finnas moderna koordinater på din fastighet och då tar det i regel inte mycket mer än 1-2 timmar för hela jobbet. Om det bara är lokala koordinater blir det krångligare. Metalldetektor och leta själv är ett alternativ.
Hur och "hur mycket" tycks variera per kommun.
Vår tomt är omgiven av "gata" på tre sidor och en sida används som offentlig parkeing.
Efter lite nätsnokande visade det sig att man kunde beställa olika nivåer på "tomtuppmätning".
Dyrast (runt 10-12k) var "fullständig uppmätning av tomt" inkl plac av nya rör. (samtlioga)
För 4500 fick jag en sida uppmätt och rörrplac sprayad på marken..Dvs ca 5 cm noggrannhet.
Tog runt en timme för en man med "pinne inkl supernoggrann GPS" Inga gamla rör hittades..
Tomten utstakad 1937 och den låg inte riktigt där jag trodde, så var beredd på överraskningar!
Vår tomt är omgiven av "gata" på tre sidor och en sida används som offentlig parkeing.
Efter lite nätsnokande visade det sig att man kunde beställa olika nivåer på "tomtuppmätning".
Dyrast (runt 10-12k) var "fullständig uppmätning av tomt" inkl plac av nya rör. (samtlioga)
För 4500 fick jag en sida uppmätt och rörrplac sprayad på marken..Dvs ca 5 cm noggrannhet.
Tog runt en timme för en man med "pinne inkl supernoggrann GPS" Inga gamla rör hittades..
Tomten utstakad 1937 och den låg inte riktigt där jag trodde, så var beredd på överraskningar!
Hur ser det större skifte som din tomt är avstyckad ifrån ut? Delar du någon gräns med dessa kan du kanske hitta markeringar för den längre bort och hitta en eller två sidor.
Våran sommarstugetomt korsar tre sådana gamla och dessa är utmarkerade med jämna mellanrum i skogen.
Våran sommarstugetomt korsar tre sådana gamla och dessa är utmarkerade med jämna mellanrum i skogen.
Nya rör får man inte slå ner! Vi återutstakar bara med träpålar, stakkäppar, spik eller målar. Det är också skillnad på "gränsvisning" och "utredning av gränser". Det sistnämnda kan bli väldigt dyrt. Om du har en tomt utstakad 1937 kan den sakna moderna koordinater, då blir det en kostsam utredning och den kan bara göras av Lantmäteriet. En väldigt stor del av gamla gränser är bara inritade på kartan, de har inget läge som är bestämt med dagens metoder. Om man plockar koordinaterna från kartan har de ingen juridisk giltighet. Det här är ju ett myndighetsarbete och vem som helst får alltså inte göra dessa mätningar.W WilleR skrev:Hur och "hur mycket" tycks variera per kommun.
Vår tomt är omgiven av "gata" på tre sidor och en sida används som offentlig parkeing.
Efter lite nätsnokande visade det sig att man kunde beställa olika nivåer på "tomtuppmätning".
Dyrast (runt 10-12k) var "fullständig uppmätning av tomt" inkl plac av nya rör. (samtlioga)
För 4500 fick jag en sida uppmätt och rörrplac sprayad på marken..Dvs ca 5 cm noggrannhet.
Tog runt en timme för en man med "pinne inkl supernoggrann GPS" Inga gamla rör hittades..
Tomten utstakad 1937 och den låg inte riktigt där jag trodde, så var beredd på överraskningar!
Om du har bra mobiltäckning kan du använda appen Hitta och mobilens GPS för att ta ut tomtgränsen.
Har testat på vår tomt där jag vet gränserna och de visas ganska exakt.
Man kan få vänta en stund tills den har kalibrerat sig.
Har testat på vår tomt där jag vet gränserna och de visas ganska exakt.
Man kan få vänta en stund tills den har kalibrerat sig.
Ang rör mindes jag tydl fel. Ska läsa på betr detta. Skrev bara som jag mindes det..R Roger_Gustavsson skrev:
"Pinnar" har tyvärr inte samma respekt, två av tre har blivit nerkörda!
(Vi ses nog snart igen...men denna gång ska en byggfirma betala!)
Medlem
· Västra götaland
· 488 inlägg
Allt är ju så klart frågan om hur exakt och hur fastställt man behöver ha sina gränser. Själv skulle jag aldrig lita på varken mobilen eller Hitta...T Thommy Lantz skrev:
Min topplista över metoder i stigande ordning...
1. Gissa var gränsen går.
2. Kolla hittas gränser och mobilen.
3. Ta ut förättningsakten och använda sig av måtten.
4. Ta in valfri mätningsfirma eller kommunen och sätt ut gränserna.
5. Ta in lantmäteriet och låta dom FASTSTÄLLA gränsen...
Klart du får slå ned nya rör, bara inte sådana som kan misstolkas för tomtrör. Jag föreslår galvaniserade fyrkantiga rör, sådana som ofta används som staketstolpar. I denna kan man sedan stoppa ned en impregnerad trästolpe som är lätt att ersätta om den skulle bli nedkörd.W WilleR skrev:
Får bara höja ett varningens finger till att använda hitta.se och deras kartor för att staka ut gränser. Hittas karta, och tillika digitala registerkartan, har som tidigare nämnts väldigt olika kvalité. Vissa hörn kan vara nära på korrekt utritade, men majoriteten är det inte. Som någon annan var inne på, den digitala kartan byggdes upp av gamla papperskartor, inte sällan i skala på 1:10 000. En mm (ett pennstreck) innebär alltså 10 meter, ganska lätt att det blir knasigt. Syftet med digitala registerkartan är att ge överblick och redovisa fastighetsindelningen med tillhörande rättigheter schematiskt. Det är ingen juridisk bindande källa.
När jag ändå skriver kan jag passa på att reda ut begreppen kring gränser. Det finns tre metoder för att utröna hur en gräns går med tillhörande krav och beytdelse:
- Gränsutvisning, man visar ut var gränsen bör ska gå med träpinnar eller liknande. Är inte juridiskt gällande och kan bara göras ordentligt om man har ett vettigt underlag att utgå ifrån (minst två befintliga rör, fasadmått, koordinater i förrättningsakt m.m.). Den billigaste åtgärden samt är inte någon myndighetsutövning.
- Särskilt gränsutmärkning. Är när man genom lantmäterimyndighet markerar nytt gränsrör. Blir juridiskt gällande och är en förrättning, dvs myndighetsutövning. Kan endast göras om underlaget är så tydligt att man med säkerhet kan säga att man slår ner röret på rätt plats, t.ex. kan det bara göras för lagligen bestämda gränser. Den som ansöker om åtgärden betalar.
- Fastighetsbestämning, "sista utvägen". En lantmäteriförrättning där man utreder och stakar ut gränsen för att bestämma hur den går. En nödvändighet om det handlar om ej lagligen bestämda gränser. Dyrare än särskild gränsutmärkning, kräver oftast sammanträde. Kostnaderna för detta fördelas efter den nytta fastigheterna har av att få gränsen bestämd. Ofta är denna 50/50, men inte givet.
I Sverige har vi inte koordinatsatta fastighetsgränser på det viset att koordinaten är gällande som gränsmarkering. Koordinaterna är enbart en hjälp för att hitta gränsmarkeringen ute i fält. Kristin Andreasson (numera Land) skrev en avhandling om just detta, om möjligheter att införa koordinatbestämda gränsmarkeringar. Nu vet jag att Lantmäteriet har en på senare tid fått en förkärlek att göra nya gränsmarkeringar som OM (omarkerade) och bara ha en koordinat. Ett otyg enligt mig (så länge vi inte har möjlighet enligt tidigare sagda), då jordabalken tydligt anger att gränsen har den sträckning som markerats i fält.
Blev kanske lite långt det här. Men tänkte ta tillfället i akt att reda ut begreppen lite
När jag ändå skriver kan jag passa på att reda ut begreppen kring gränser. Det finns tre metoder för att utröna hur en gräns går med tillhörande krav och beytdelse:
- Gränsutvisning, man visar ut var gränsen bör ska gå med träpinnar eller liknande. Är inte juridiskt gällande och kan bara göras ordentligt om man har ett vettigt underlag att utgå ifrån (minst två befintliga rör, fasadmått, koordinater i förrättningsakt m.m.). Den billigaste åtgärden samt är inte någon myndighetsutövning.
- Särskilt gränsutmärkning. Är när man genom lantmäterimyndighet markerar nytt gränsrör. Blir juridiskt gällande och är en förrättning, dvs myndighetsutövning. Kan endast göras om underlaget är så tydligt att man med säkerhet kan säga att man slår ner röret på rätt plats, t.ex. kan det bara göras för lagligen bestämda gränser. Den som ansöker om åtgärden betalar.
- Fastighetsbestämning, "sista utvägen". En lantmäteriförrättning där man utreder och stakar ut gränsen för att bestämma hur den går. En nödvändighet om det handlar om ej lagligen bestämda gränser. Dyrare än särskild gränsutmärkning, kräver oftast sammanträde. Kostnaderna för detta fördelas efter den nytta fastigheterna har av att få gränsen bestämd. Ofta är denna 50/50, men inte givet.
I Sverige har vi inte koordinatsatta fastighetsgränser på det viset att koordinaten är gällande som gränsmarkering. Koordinaterna är enbart en hjälp för att hitta gränsmarkeringen ute i fält. Kristin Andreasson (numera Land) skrev en avhandling om just detta, om möjligheter att införa koordinatbestämda gränsmarkeringar. Nu vet jag att Lantmäteriet har en på senare tid fått en förkärlek att göra nya gränsmarkeringar som OM (omarkerade) och bara ha en koordinat. Ett otyg enligt mig (så länge vi inte har möjlighet enligt tidigare sagda), då jordabalken tydligt anger att gränsen har den sträckning som markerats i fält.
Blev kanske lite långt det här. Men tänkte ta tillfället i akt att reda ut begreppen lite
Fast numera görs ofta inga gränsmarkeringar i centrala stadskärnor oavsett, det blir OM där. Det är också ett evigt dividerande om när gränsmarkeringarna ska göras. Före byggnation, under byggnation eller efter byggnation. Det är bara en gång man vill göra det. I praktiken är sällan de nya gränserna ens fastställda vid byggnation utan man utgår från detaljplanens tolkade gränser. Allt ska gå väldigt fort nu för tiden. Det är också lite beroende på om kommunen har egen lantmäterimyndighet eller om det är det statliga lantmäteriet som är utförare. Hur som helst, det är Lantmäteriet på orten man kontaktar om man vill var veta något om gränserna. Kartor som Hitta eller Google kan man glömma.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 018 inlägg
Nu är vi väl närmast inne på mer filosofiska spörsmål och en bit från TS fråga, men visst vore det bättre om vi successivt kunde gå över till att fastställda koordinater snarare än utmärkta punkter i marken var gällande gränspunkter.
Jag tänker lite som med pantbrev (fast än viktigare), de som finns redan gäller, men nya punkter åsätts i första hand koordinater som man kan välja att märka ut om man vill, men koordinaterna är det som i första hand gäller. Och gamla punkter kan man frivilligt rapportera in vid exempelvis gränsbestämning, fast då gäller märkena i terrängen i första hand tills förrättning av ena eller andra skälet sker.
Det är möjligt att dagens OM-punkter redan funkar så i praktiken, jag förespråkar bara att man gör det systematiskt och med målet att fastighetsgränserna med tiden görs helt oberoende av märkningen i terrängen.
Som en gammal militär skulle ha sagt: Stämmer inte kartan med terrängen är det kartan som gäller.
Jag tänker lite som med pantbrev (fast än viktigare), de som finns redan gäller, men nya punkter åsätts i första hand koordinater som man kan välja att märka ut om man vill, men koordinaterna är det som i första hand gäller. Och gamla punkter kan man frivilligt rapportera in vid exempelvis gränsbestämning, fast då gäller märkena i terrängen i första hand tills förrättning av ena eller andra skälet sker.
Det är möjligt att dagens OM-punkter redan funkar så i praktiken, jag förespråkar bara att man gör det systematiskt och med målet att fastighetsgränserna med tiden görs helt oberoende av märkningen i terrängen.
Som en gammal militär skulle ha sagt: Stämmer inte kartan med terrängen är det kartan som gäller.
Tack för den beskrivningen! Nu blir jag fundersam. Om gränsen inte har utsatts och det bara finns koordinater, vad är det som gäller då?H HerrOso skrev:Får bara höja ett varningens finger till att använda hitta.se och deras kartor för att staka ut gränser. Hittas karta, och tillika digitala registerkartan, har som tidigare nämnts väldigt olika kvalité. Vissa hörn kan vara nära på korrekt utritade, men majoriteten är det inte. Som någon annan var inne på, den digitala kartan byggdes upp av gamla papperskartor, inte sällan i skala på 1:10 000. En mm (ett pennstreck) innebär alltså 10 meter, ganska lätt att det blir knasigt. Syftet med digitala registerkartan är att ge överblick och redovisa fastighetsindelningen med tillhörande rättigheter schematiskt. Det är ingen juridisk bindande källa.
När jag ändå skriver kan jag passa på att reda ut begreppen kring gränser. Det finns tre metoder för att utröna hur en gräns går med tillhörande krav och beytdelse:
- Gränsutvisning, man visar ut var gränsen bör ska gå med träpinnar eller liknande. Är inte juridiskt gällande och kan bara göras ordentligt om man har ett vettigt underlag att utgå ifrån (minst två befintliga rör, fasadmått, koordinater i förrättningsakt m.m.). Den billigaste åtgärden samt är inte någon myndighetsutövning.
- Särskilt gränsutmärkning. Är när man genom lantmäterimyndighet markerar nytt gränsrör. Blir juridiskt gällande och är en förrättning, dvs myndighetsutövning. Kan endast göras om underlaget är så tydligt att man med säkerhet kan säga att man slår ner röret på rätt plats, t.ex. kan det bara göras för lagligen bestämda gränser. Den som ansöker om åtgärden betalar.
- Fastighetsbestämning, "sista utvägen". En lantmäteriförrättning där man utreder och stakar ut gränsen för att bestämma hur den går. En nödvändighet om det handlar om ej lagligen bestämda gränser. Dyrare än särskild gränsutmärkning, kräver oftast sammanträde. Kostnaderna för detta fördelas efter den nytta fastigheterna har av att få gränsen bestämd. Ofta är denna 50/50, men inte givet.
I Sverige har vi inte koordinatsatta fastighetsgränser på det viset att koordinaten är gällande som gränsmarkering. Koordinaterna är enbart en hjälp för att hitta gränsmarkeringen ute i fält. Kristin Andreasson (numera Land) skrev en avhandling om just detta, om möjligheter att införa koordinatbestämda gränsmarkeringar. Nu vet jag att Lantmäteriet har en på senare tid fått en förkärlek att göra nya gränsmarkeringar som OM (omarkerade) och bara ha en koordinat. Ett otyg enligt mig (så länge vi inte har möjlighet enligt tidigare sagda), då jordabalken tydligt anger att gränsen har den sträckning som markerats i fält.
Blev kanske lite långt det här. Men tänkte ta tillfället i akt att reda ut begreppen lite
Jag är intresserad av att bygga på en tomt som i så fall ska styckas av. Den senaste lantmäteriförrättningen för tomten gjordes 2009. I dokumenten från förrättningen står det för de olika punkterna: "gammalt rör i mark", "rör i mark" men för de flesta punkterna står det "omarkerad". Alla koordinater finns angivna (men ingen z-koordinat) och koordinatsystemet är SWEREF 99 13 30.
Om jag inte kan lita på egen gps och hitta.se så innebär det alltså att en ny förrättning måste göras för att jag ska veta var tomtgränsen går. Jag trodde hela syftet med lantmäteriförrättningar var att markera gränserna.
Jag vill också veta höjdskillnaderna. Ska jag göra gränsutvisning, gränsutmärkning eller fastighetsbestämning för att få veta det jag behöver innan jag söker bygglov?
Medlem
· Västra götaland
· 488 inlägg
Finns det inte markerade punkter är det förrättningsakten som gäller... Där finns antingen koordinater eller/och längder till markerade punkter så läget på de omarkerade punkterna kan sättas ut....
Så steg 1 är, enligt mig, att via lantmäteriets e-tjänst, hämta hem förättningsakten....
Så steg 1 är, enligt mig, att via lantmäteriets e-tjänst, hämta hem förättningsakten....
Medlem
· Västra götaland
· 488 inlägg
...läste slarvigt - har du koordinaterna från förrättningen på de omarkerade punkterna så är det dom som gäller...
