Bor idag i Villa byggd -74 där taket ha läckt in. Troligen via venthuv + takstege (mont med skruvar utan packning). Taket har undertak av masonit enkom, läkt mellan plåt och masonit.
Det bör ha varit betongpannor en gång i tiden. Enl. säljaren byttes taket för ca 20 år sedan (tror det är lågt höftat), och antagligen bara betong mot plåt rakt av. Dvs befintlig konstruktion med masonit under behölls.
Först frågar jag mig huruvida jag behöver byta tak alls, om man tätar/byter huv+takstege. Men vid ett byte vore ju råspont vara att föredra.
Det kluriga är att om man ska ha bandtäckt tak så läggs ju det på råsponten utan läkt. Så för att få till ventilation under taket funderar jag på att ha en duk ovan takstolar och regel (45 x45 ) på denna att sätta råsponten.
Huset har katt-/gavelvindar och knockvind. Isoleringen mellan dessa vindar verkar ligga ända upp mellan takstolar upp till masoniten idag.
Har fått in en offert på bandtäckt plåt (dubbelfalsad + allt annat, dvs undertak, duk, stuprör, en fotränna, genomföringar 2st, ställning, bortforsling etc.) till ett pris på strax under 200 000:- inkl moms, med rot avdragen. Är det rimligt?
Taket är ca 150kvm och förutom en skorsten samt avluftning avlopp så är det inga krusiduller (inga fönster eller liknande).
Svårt att veta OM man behöver byta tak alls just nu... Alla vill ju såklart sälja tak när man får tag i en fackman som tittar på skicket. Det kanske är så, men ingen har ännu sagt att det är superakut heller.... laga eller byta... svårt... dyra grejer detta.
Nej.
Fixa det lokala som orsakar läckaget så är det nog lugnt istället för att spendera 200 000.
Ja jag funderar också på det. Huven är dock lite bucklig, samt den och stegen behölls när plåten lades på för över 20 år sedan.
Kanske annars finns budgetalternativ, lägga ny plåt på gamla.
En annan tanke som slagit mig. OM man byter tak ( idag eller om några år ) är huruvida man ska ha råspont eller duk. Tänker råspont borde göra taket tätare jmf. med masoniten ( masoniten är lite vikt om lott och ventilerar ju ut ev. fukt från bostaden). Med råspont riskerar taket bli tätare = högre risk för fukt/påväxt.
Det är viktigt att tänka i termer av årskostnader när det gäller takomläggningar, dvs investering/praktisk livslängd. Dåliga tak sänker husvärdet vid en försäljning. 1000 kr/kvm tror jag är ett bra pris om det finns ett färdigt tak med underlagspapp, så 200 tkr verkar inte orimligt i ditt fall. Det finns detaljer som är viktiga som t.ex. plåtkvalitet och plåtslagarens kompetens. Där måste man få se referensobjekt. Ett bandtäckt tak blir diffusionstätt oberoende av typ av underlagsduk, så råsponten måste luftas på undersidan, i synnerhet om den är nylagd.
Det är viktigt att tänka i termer av årskostnader när det gäller takomläggningar, dvs investering/praktisk livslängd. Dåliga tak sänker husvärdet vid en försäljning. 1000 kr/kvm tror jag är ett bra pris om det finns ett färdigt tak med underlagspapp, så 200 tkr verkar inte orimligt i ditt fall. Det finns detaljer som är viktiga som t.ex. plåtkvalitet och plåtslagarens kompetens. Där måste man få se referensobjekt. Ett bandtäckt tak blir diffusionstätt oberoende av typ av underlagsduk, så råsponten måste luftas på undersidan, i synnerhet om den är nylagd.
Ja det är väl så vi tänker. Att det kan vara en investering, för oss. Då vi tänkt bo här förhoppningsvis väldigt länge.
Det är ju det med ventilationen av vinden och byte av konstruktion man blir orolig för. Det blir ju en bättre/stabilare konstruktion med råspont och bandtäckt plåt. MEN tätare som sagt... förhoppningsvis löses ventilationen genom att skapa luftspalten mellan vindarna och kanske sätta ventiler även i ändarna av kattvindarna ( bara nockvinden har dessa idag).
Ev. blir det någon medelväg. Täta stege + huv. Ev byta all skruv med nya tätningar. Så byte av tak om något år. Vi har precis flyttat in, så det finns annat att göra för att trivas att bo s.a.s.
Hus från -74 brukar utmärkas av frikostigt experimenterande med då oprövade byggmetoder. Det är klokt att bo in sig lite först så att alla behov klarnar och kan prioriteras rätt. Satsar ni rätt kan ni säkert bo där länge.
Masoniten i den gamla konstruktionen ersatte både ströläkten samtidigt som den skapade en luftningszon under pannorna. Masonit är dock inget idealiskt material ovanpå isolering eftersom den är ganska ångtät (i synnerhet om den är oljehärdad). En luftspalt under råsponten på högst 25 mm följt av en vindduk ovanpå isoleringen är en bättre och mer fuktsäker lösning. Jag utgår då från att det är mineralullsisolering och att det finns en diffusionsspärr under denna. Detta under förutsättning att isoleringen följer yttertaket. Har ni en kallvind behövs inte luftspalten. Då räcker det med ventiler på gavlarna.
Har varit upp på kattvinden och inspekterat igen. Inget vatten verkar ha trängt in sedan snön försvunnit, och sedan jag temporärt tätat med tätningsmassa.
Gick upp med inspektionskamera från kattvind och uppåt. Inte lätt att se, bäst såg man läkten mellan plåt och masonit. Masoniten var svår att se, och var en del damm på.. (inte bästa upplösningen på kameran heller). Men masoniten som syns på kattvinden i övrigt ser bra ut.
Här ser man både svart- och vitmögel (tror jag) på läkten närmast läckaget.
Hus från -74 brukar utmärkas av frikostigt experimenterande med då oprövade byggmetoder. Det är klokt att bo in sig lite först så att alla behov klarnar och kan prioriteras rätt. Satsar ni rätt kan ni säkert bo där länge.
Masoniten i den gamla konstruktionen ersatte både ströläkten samtidigt som den skapade en luftningszon under pannorna. Masonit är dock inget idealiskt material ovanpå isolering eftersom den är ganska ångtät (i synnerhet om den är oljehärdad). En luftspalt under råsponten på högst 25 mm följt av en vindduk ovanpå isoleringen är en bättre och mer fuktsäker lösning. Jag utgår då från att det är mineralullsisolering och att det finns en diffusionsspärr under denna. Detta under förutsättning att isoleringen följer yttertaket. Har ni en kallvind behövs inte luftspalten. Då räcker det med ventiler på gavlarna.
Varför högst 25 mm? En offert jag fått från en erfaren takfirma föreslog 45x45 mellan duk och råspont för att skapa luftspalt mellan vindarna.
Vi har kallvind. Förvisso inte tilläggsisolerad så en del värme ( ej varmluft ) bör vandra upp.
