Såga virke till garage, vilka dimensioner?
Planerar för ett enkelgaragebygge på ca. 35-40 m2 och där tanken är att jag ska kunna köra in bilen på vintern. Tänkte hålla en så låg temperatur som är möjligt och sen värma upp mer när jag ska meka eller dylikt.
Men jag måste börja med att fälla ett par tallar för att få plats och dessa tallar tänkte jag använda till virke då jag känner en person med ett sågverk.
Vet inte hur mycket virke det blir men om vi börjar med regelvirket, vilken dimension ska jag välja för att få en isoleringstjocklek som ok för ovan nämnda behov?
Men jag måste börja med att fälla ett par tallar för att få plats och dessa tallar tänkte jag använda till virke då jag känner en person med ett sågverk.
Vet inte hur mycket virke det blir men om vi börjar med regelvirket, vilken dimension ska jag välja för att få en isoleringstjocklek som ok för ovan nämnda behov?
Självbyggare
· Stockholm
· 9 648 inlägg
När tänkte du bygga? Virket kommer att behöva torkas innan du kan bygga med det.T Tomas J skrev:
Jag skulle ha använt träden till panel, länkt och tunna, icke bärande reglar och köpt klassat virke till stomme och konstruktion.
Tallar lämpar sig mycket dåligt för att såga regelvirke eller panel. Det är gran du vill ha till det. Tall består antingen av kvistrent virke eller är kvaliteten så dålig att det knappt duger till att tryckas.
Kvistarna är helt enkelt för stora för att kunna såga regeldimensioner av tall.
Kvistarna är helt enkelt för stora för att kunna såga regeldimensioner av tall.
Eh?C cem77 skrev:
Ok att det finns argument kring granens mindre fuktupptagning men att såga tallen så här vill jag protestera mot.
Jag gillar tall och det fungerar bra. För dimensioner för sågning ta standarddimensioner så du kan köpa virke om ditt sågade inte räcker.
/ATW
Bygget ligger något år framåt så det är ingen fara.R Robert-san01 skrev:
Sen hade jag fått för mig att man använde Gran till panel och dyl. och Tall till regelvirke, det var ju tråkigt att det var tvärs om...
För panelen jag ska använda är falsad spårpanel och den är väl hyvlad efter sågningen och det tror jag inte min "sågare" fixar tyvär.
Så länge den inte sågas vid fotknölarna blir nog allt bra.G Gabbe1 skrev:Om inte tallen ska sågas, hur ska den då bli virke?
För att klargöra. (min åsikt)
Tall är det bästa trädet.
Tall är det bästa trädslaget för regelvirke.
Tall fungerar bra till panel.
Gran är också ett bra träd och blir utmärkt panel mm.
Tror det finns lite lokala variationer till åsikter om olika trädslag... Sydliga tallar har ju inte så mycket att komma med i jämförelse med de nordliga....
/ATW
Tråkigt svar kanske, men det är mycket jobb och mycket tveksamt värt besväret. Speciellt om det bara ska bli byggvirke. Köp virke färdigt istället. Men kanske tallarna är så pass fina att de kan bli lite snickerivirke?
Främsta argumenten:
- Längderna styrs av stammens krökar. Måste man ha vissa längder blir det mycket spill och virke med sneda fibrer. Möjligen vettigt att såga panel av allt eftersom det är så korta stockar att krökarna inte påverkar så mycket.
- Två-tre träd blir bara en skvätt virke trots allt jobb
- Kvaliteten varierar mycket inom ett träd, det blir ofta rätt mycket av sämre virke man egentligen inte vill ha. Blir mycket sidfläsk men bara två fileer på en gris liksom.
- Hela hanteringen är ineffektiv på riktigt, blir bara lite virke per timme och liter diesel.
Främsta argumenten:
- Längderna styrs av stammens krökar. Måste man ha vissa längder blir det mycket spill och virke med sneda fibrer. Möjligen vettigt att såga panel av allt eftersom det är så korta stockar att krökarna inte påverkar så mycket.
- Två-tre träd blir bara en skvätt virke trots allt jobb
- Kvaliteten varierar mycket inom ett träd, det blir ofta rätt mycket av sämre virke man egentligen inte vill ha. Blir mycket sidfläsk men bara två fileer på en gris liksom.
- Hela hanteringen är ineffektiv på riktigt, blir bara lite virke per timme och liter diesel.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Själva träslaget tycker jag man ska benämna fur, inte tall. På 50-talet var det mesta regelvirket av fur. Gran användes framför allt till fasadpanel pga sin större täthet. I mitt gamla plankhus från 1929 (som jag inte äger längre) var det mesta virket fur. Historiskt sett misstänker jag att det mesta av byggnadsvirket var fur, men det vill jag inte gå ed på. Jag kan tänka mig att det fanns regionala skillnader.
För ca 40 år sedan fick jag lov att såga ner ett antal höga och raka 100 år gamla furor som växte på mina föräldrars tomt. Virket sågades i 1 tums brädor och 2 tums plank. Inslaget av kärnved var stort. Det blev ett antal kubikmeter som jag under årens lopp främst har använt till inredningssnickeri. En hel del kärnvirke har jag använt till utsatta utomhusdetaljer. Jag har fortfarande kvar en hel del. Att jag inte byggt så mycket med det beror främst på snålhet, jag har tyckt att det var alltför värdefullt för det.
Till ett garagebygge tycker jag att 45x95 duger bra till regelstomme. Sedan är det bra med ett antal 45x220 till takstolar, avväxlingar mm.
För ca 40 år sedan fick jag lov att såga ner ett antal höga och raka 100 år gamla furor som växte på mina föräldrars tomt. Virket sågades i 1 tums brädor och 2 tums plank. Inslaget av kärnved var stort. Det blev ett antal kubikmeter som jag under årens lopp främst har använt till inredningssnickeri. En hel del kärnvirke har jag använt till utsatta utomhusdetaljer. Jag har fortfarande kvar en hel del. Att jag inte byggt så mycket med det beror främst på snålhet, jag har tyckt att det var alltför värdefullt för det.
Till ett garagebygge tycker jag att 45x95 duger bra till regelstomme. Sedan är det bra med ett antal 45x220 till takstolar, avväxlingar mm.
Jag kommer inte göra något själv utan han som ska såga virket kommer också ta ner och transportera bort och lägga det på tork vid sågen. Detta kommer jag få betala för och när jag får reda på vad det kostar så får jag ju fundera på om det är värt det eller inte.
Men om kvliteten i princip inte går att bedömma förrän man sågat upp det så blir det ju en rejäl chansning, har jag otur får jag betala för något som sen inte går att använda.
Hellst skulle jag låta träden stå kvar då de är väldigt fina och gamla träd men det måste göras om det ska bli något garage. Hade först tänkt göra ved av allt men det skulle kännas bättre om man kunde använda dom i själva bygget, på så vis får de ju leva kvar men i annan form så att säga.
Men om kvliteten i princip inte går att bedömma förrän man sågat upp det så blir det ju en rejäl chansning, har jag otur får jag betala för något som sen inte går att använda.
Hellst skulle jag låta träden stå kvar då de är väldigt fina och gamla träd men det måste göras om det ska bli något garage. Hade först tänkt göra ved av allt men det skulle kännas bättre om man kunde använda dom i själva bygget, på så vis får de ju leva kvar men i annan form så att säga.
Själv skulle jag nog (om jag inte var luspank) vara beredd att betala lite extra för att kunna skryta med att ha ett garage byggt av ultranärproducerat (härproducerat?) virke.
Jag ser inget problem med att bygga stommen av egensågat virke. Har varit med på åtskilliga sådana byggen och har varit ansvarig arbetsledare och konstruktör på två maskinhallar av sådant virke.
Det finns ett entydigt undantag i CE-märkningskraven som säger att virke sågat speciellt för bygget får användas utan märkning. Om man kasserar de sämsta bitarna som är tjuriga eller väldigt kvistiga eller väldigt snedfibriga eller vridna och helt enkelt inte ser lastbärande ut då får man bra stomvirke som minst motsvarar hållfasthetsklass T24 (eller C24)
Inga problem....... utom fackverkstaktolar som måste byggas av stämplat virke.
Man får alltid en del skräpvirke som biprodukt. Ibland har jag faktiskt låtit någon blånad andrastock ur en innanrutten gran följa med till sågen för att få mer skräpvirke när stockarna annars var god kvalitet. Då målade jag skräpstocken röd i båda ändorna i god tid före sågningen som varning så virket inte skulle hamna i någon stomme.
Skräpvirket brukar gå åt till betongformar och tillfälliga stöttor och stag under byggtiden. Man behöver inte ha fullgott byggnadsvirke till sådant.
Tall är fullgott stomvirke. Alla andra påståenden är fullkomligt grundlösa.
Fast eftersom gran är aningen segare brukar det löna sig att välja gran till takåsar och till bjälkar med mycket lång fri spännvidd.
Brädslåningsvirke skall vara gran om man har någon tanke på att måla fasaderna. Även omålade fasader verkar hålla bättre med granbräder eftersom granen har slutna porer efter torkningen.
Vi brukar normalt föra virket till sågen själva och sedan hjälpa till vid sågningen och köra hem virket och barka vankanterna och stabba. Eftersom eget arbete är skattefritt och momsfritt lönar det sig mycket väl ekonomiskt även om man skulle tvingas ta någon dag ledigt utan lön från arbetet.
Däremot är jag inte säker hur det blir med lönsamheten om man skall leja på alla skeden och betala skatt och moms på det.
Nu i vår har vi här hemma två och ett halvt traktorlass stockar som väntar på sågning.
Man skall ha tallvirke färdigt sågat och stabbat senast i slutet på maj. Gärna tidigare. Gran skall vara färdigt stabbat före midsommar.
Då torkar virket ordentligt och blånar inte.
Jag skulle såga 2x5 (50x125) eller 2x6 (50x150) till stommen om garaget skall isoleras. Vill man ha tjockare isolering kan man korsskåla. Hållfasthetsmässigt räcker 2x4 (50x100) men det blir svårt att isolera efter dagens krav.
Det är helt meninglöst att hyvla stomvirket om man har eller kan få tag på sågat virke i fulla mått till hela stommen. Man bara hyvlar bort en massa hållfasthet då 50x125 blir 42x117.
Det finns ett entydigt undantag i CE-märkningskraven som säger att virke sågat speciellt för bygget får användas utan märkning. Om man kasserar de sämsta bitarna som är tjuriga eller väldigt kvistiga eller väldigt snedfibriga eller vridna och helt enkelt inte ser lastbärande ut då får man bra stomvirke som minst motsvarar hållfasthetsklass T24 (eller C24)
Inga problem....... utom fackverkstaktolar som måste byggas av stämplat virke.
Man får alltid en del skräpvirke som biprodukt. Ibland har jag faktiskt låtit någon blånad andrastock ur en innanrutten gran följa med till sågen för att få mer skräpvirke när stockarna annars var god kvalitet. Då målade jag skräpstocken röd i båda ändorna i god tid före sågningen som varning så virket inte skulle hamna i någon stomme.
Skräpvirket brukar gå åt till betongformar och tillfälliga stöttor och stag under byggtiden. Man behöver inte ha fullgott byggnadsvirke till sådant.
Tall är fullgott stomvirke. Alla andra påståenden är fullkomligt grundlösa.
Fast eftersom gran är aningen segare brukar det löna sig att välja gran till takåsar och till bjälkar med mycket lång fri spännvidd.
Brädslåningsvirke skall vara gran om man har någon tanke på att måla fasaderna. Även omålade fasader verkar hålla bättre med granbräder eftersom granen har slutna porer efter torkningen.
Vi brukar normalt föra virket till sågen själva och sedan hjälpa till vid sågningen och köra hem virket och barka vankanterna och stabba. Eftersom eget arbete är skattefritt och momsfritt lönar det sig mycket väl ekonomiskt även om man skulle tvingas ta någon dag ledigt utan lön från arbetet.
Däremot är jag inte säker hur det blir med lönsamheten om man skall leja på alla skeden och betala skatt och moms på det.
Nu i vår har vi här hemma två och ett halvt traktorlass stockar som väntar på sågning.
Man skall ha tallvirke färdigt sågat och stabbat senast i slutet på maj. Gärna tidigare. Gran skall vara färdigt stabbat före midsommar.
Då torkar virket ordentligt och blånar inte.
Jag skulle såga 2x5 (50x125) eller 2x6 (50x150) till stommen om garaget skall isoleras. Vill man ha tjockare isolering kan man korsskåla. Hållfasthetsmässigt räcker 2x4 (50x100) men det blir svårt att isolera efter dagens krav.
Det är helt meninglöst att hyvla stomvirket om man har eller kan få tag på sågat virke i fulla mått till hela stommen. Man bara hyvlar bort en massa hållfasthet då 50x125 blir 42x117.
Anledningen till att "alla" bygger med hyvlat idag är främst för att man är rädd att få stickor i fingrarna ...
Anledningen till att hyvla virket är att få dimensionsnoggrannhet. Vore inte möjligt att använda ohyvlat virke i husfabriker.Mikael_L skrev:
Anledningen till att "alla" bygger med hyvlat idag är främst för att man är rädd att få stickor i fingrarna ...
I självbyggeriet är det användbart om man är skicklig snickare.
