Jag tycker filmen (även om den nu var bra, och bra som tankeväckare) verkar kunskapsmässig grund och jag tror att det även finns en del faktafel och generaliseringar som kanske inte är relevanta.
Men nu är jag inte så superhaj på allt detta, så detta är mina tankar/funderingar, inte sanning.
* Varför ska man anse att solcellsanläggningar och elbilsladdare skickar ut DC på nätsidan?
(Nu har GK skrivit lite om detta redan).
* Varför är det just 6mA DC som är den magiska gränsen för att en typ A JFB ska ofunka.
* Inte stoppar väl en AC-trafo likström. Den går väl genom lindningen bara, och följer ohms lag, dvs resistansen i transformatorlindningen och DC-spänning, DC-strömmen har ett linjärt samband enligt ohms lag.
* Om dessa DC-komponenter får JFB att ofunka, så ofunkar väl även dess testknapp?
Men nu är jag inte så superhaj på allt detta, så detta är mina tankar/funderingar, inte sanning.
* Varför ska man anse att solcellsanläggningar och elbilsladdare skickar ut DC på nätsidan?
(Nu har GK skrivit lite om detta redan).
* Varför är det just 6mA DC som är den magiska gränsen för att en typ A JFB ska ofunka.
* Inte stoppar väl en AC-trafo likström. Den går väl genom lindningen bara, och följer ohms lag, dvs resistansen i transformatorlindningen och DC-spänning, DC-strömmen har ett linjärt samband enligt ohms lag.
* Om dessa DC-komponenter får JFB att ofunka, så ofunkar väl även dess testknapp?
Nja, Jag vet att på 70-talet när man håll på med HiFi slutsteg och gick över från trafo med E kärna till toridtrafo så fick man ett knarrande mekaniskt ljud som ibland uppstod, det var väldigt irriterande det lät som 50 Hz fyrkantsvåg ock den pågick i några sekunder. Det visades vara en likströmskomponent på nätet, torid-trafo blev helt enkelt mättad i ena halvperioden. Till slut kom Bang-Olovson i Danmark upp med en lösning som man tog patent på.(vi kopierade) Dem bestod av 2 dioder i serie + 2 dioder i motsatt rikning och en bopolär kondensator typ 2,7 Volt men 63 mFarad.Mikael_L skrev:
Problemet var att effektinnehållet i halvperioderna var inte lika så toridtrafon fick mer effekt i en halvperiod blev fullmagnetiserad och därav oljudet.
Det är sedan länge känt att vi bör undvika DC-komponenter (i ström och spänning) i våra kraftnät. Problemet gäller utrustning som innehåller ”transformatorplåt” som krafttransformatorer, strömtransformatorer, jordfelsbrytare etc.
Transformatorns järnkärna fungerar dåligt för DC spänningar. Transformatorn kan inte ”transformera” likspänning mellan primär och sekundärsida utan likspänningen skapar istället en försämrad funktion.
Dokumentet ”Effect of dc voltage on ac magnetisation of transformer core steel” visar hur snabbt en DC-spänning ökar förlusterna i transformatorn och figur 5 visar hur magnetiseringskurvan förändras mot mättning av ena halvvågen.
http://iris.elf.stuba.sk/JEEEC/data/pdf/7s_110-34.pdf
Liknande problem uppstår vid DC i jordfelsbrytare. Magnetiseringskurvan förändras fort mot mättning och då kan förmågan att bryta strömmen för jordfelsbrytaren kraftigt försämras
Vad jag känner till så kan man testa detta med testknappen. Det vore ju lämpligt om någon i detta forum kunde testa en jordfelsbrytare typ A belastad enbart med en kupévärmare eller hårfönare på halvfart.
Självklart är det så och som sagt välkänt men i stort inget problem förutom i diverse industriella sammanhang ungefär som med övertonsproblematik. Dvs andelarna är sett till totalen så små att det inte ger olägenheter. Givetvis kan ökad laddning av bilar och solcellsinkopplingar ändra den balansen något men man bör nog inte måla upp det i rött till alarmistiska nivåer. Rimligtvis kommer sig eventuell påverkan pga fel, felfunktioner och inte rent pga ökad utbyggnad, användning.M Martin Lundmark skrev:
Ja inget fel på filmen skadar inte att lite olika aspekter på dessa mer sentida ting tas upp, bara det som sagt inte bygger på FUD och att det kliar i fingrarna hos IN med lite påverkanskampanj.
*Värdet 6 mA kommer från normernas värld, det belystes lite i tråden där en typ B plockades isär och diskuterades lite allmänt ihop med tex det kära temat hur N kopplas relativt faserna osv.
*Det som menades med stoppar likström var nog sett till att den stoppas mellan upp/ned, primär/sekundär-sida. På den sida den förekommer stör den givetvis genom att förskjuta karakteristiken B/H ungefär som i en transduktor och som Martin Lundmark skrev ökade förluster eller i svåra fall haverier.
*Om den är påverkad av DC-komponenter till sån grad att den ofunkar tyst ofunkar den också om man går på med testknappen.
Övertoner och likströmmar vandrar i elnätet dit där impedansen är lägst. En överton i motfas eller en likström av motsatt polaritet är extra attraktiv. Det kan vara förklaringen till att det ibland är svårt att förstå (eller förutsäga) vart likströmmarna ”vandrar ” i elnätet.L Leif i Skåne skrev:
Det som videon försöker beskriva är nog det komplexa att kunna förutsäga konsekvenser om vi får en ökad mängd kraftelektronik i elnäten.
Leif i Skåne, Martin Lundmark, GK100 ...L Leif i Skåne skrev:
Visst kan det gå likström genom transformatorlindningen, dock kommer det ju inte ut något på primärsidan (eller tvärtom om likströmmen är på primären).
Men genom sekundärlindningen går strömmen, att det samtidigt förstör något i magnetiseringen är förstås en bieffekt, men det bryr sig inte strömmen om, den slutar inte gå för det.
Det är väl lite oklart vad Fredrik menade med att strömmen inte kan gå mot trafon, om han menade uppströms till högspänningsnätet, eller menade att vid trafon blir strömmen stoppad, och den tvingas till grannarnas hus istället.
Det senare är fel, ja mycket fel.
Man har ju som regel en låg förimpedans mot transformatorsidan i det lokala nätet, det betyder att troligen går den mesta likströmmen till distributionstrafon, inte till grannarnas elcentraler.
Ja över den lindning ev DC ligger kommer den driva en ström helt enligt Ohms lag inga konstigheter där. Inga konstigheter heller naturligtvis att den inte tar sig till andra sidan trafon.
Ja det senare är fel inget stoppas som sagt av trafon där.
När det återgår till AC är den strax i balans såna kärnor är gjorda i material med liten koercitivkraft. Du kanske blandar ihop det med PMR-utlösaren i JFB som har en liten permanentmagnet den kan tex störas efter en asymmetri pga kortslutningsströmmar och då tar det en stund innan den kan återställas igen. Det har inget med DC-mättning av strömtrafon att göra att göra.
Strömmen slutar inte att gå, men DC-strömmen påverkar AC-strömmen och transformatorns förluster samt remanensen kan vara ett bekymmer.
I England uppstod ett problem när TV-apparaterna kom runt 1960 talet, med konsekvens att krafttransformatorer i elnätet havererade.
I TV-apparaterna då, (det vi idag kallar tjock-TV) fanns ett katodstrålerör (CRT) som behövde ca 15 kV accelerationsspänning. Detta åstadkoms med en enkel ”kondensatorstege” (Voltage multiplier) av ett utförande som drog likström från elnätet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Voltage_multiplier
Genom att England hade ”polariserade” kontakter i elnätet så vändes alla kontakter lika på identiskt konstruerade TV-apparater och likströmmen som då uppstod orsakade havererade krafttransformatorer i elnätet.
Vi tillåter anslutning av apparater som innehåller en diod parallellkopplad med en strömbrytare (t.ex. hårfönare och kupévärmare) eftersom våra nätkontakter slumpvis kan hamna 180 grader olika vid anslutning, och då ”byter fas och nolla plats”. Fast anslutning är inte tillåten
Men skulle någon göra en konstruktion där likström i större mängd skulle tas från elnätet då kan vi få problem. Likaså om t.ex. flertalet kupévärmare av någon anledning körs på halvfart anslutna med vinklade kontaktdon som sätts åt samma håll.
Det kan kvarstå remanens i transformatorn om den utsatts för en DC-komponent i strömmen som sedan försvinner.
“Demagnetization of Power Transformers Following DC Resistance Testing”
http://www.dv-power.com/wp-content/uploads/published-articles/Demagnetization of Power Transformers Following a DC Resistance Testin3.pdf
”The Effect of DC Current on Power Transformers”
https://eprints.usq.edu.au/75/1/AshleyKarlZEIMER_-_2004.pdf
"Leif i Skåne" talade om en likströmskomponent på nätet, som orsakade mättad i ena halvperioden på en torid-trafo i ett HiFi slutsteg, du verkar tala om transformatorlindningen i kraftnätet.
DC-strömmen vandrar dit resistansen är lägst och det är inte möjligt att en toroidtransformatorer i ett slutsteg på 1–2 kVA erbjuder lika låg DC-resistans som kraftleverantörens transformator, detta beroende var DC-källan finns och resistanser i alla ledningar.
Fortfarande kan man undra hur det menas kunna komma upp i så stor andel att det stör. Vi får väl anta att andelen utrustning som kan drivas med oupptäckta fel är liten.M Martin Lundmark skrev:
Ett praktikfall jag varit med om där trafon var på väg skadas rörde en större äldre frekvensomformare (500 kW) utan kontroll eller styrning av mellanledet. En felaktighet i bryggan för likriktare gav DC komponent. Matades i princip ensamt via trafo 800 kVA så det var en relativt stor andel av lasten på den. Trots allt en odramatisk händelse som pågick länge med ganska stor andel DC.
Frågeställningen ” Har ni koll på era jordfelsbrytare?” handlar om ganska små DC-strömmar i en jordfelsbrytare typ A för att blockera jordfelsbrytaren. Det komplexa är nog att veta var ”DC-strömmen” har sin väg.GK100 skrev:
Det är en starkt förenklad beskrivning som Fredrik Sjödin, här gör av hur strömmar kan röra sig. Det är inte självklart att det går att beskriva på ett enkelt sätt. Det beror en hel del på i vilken mån elapparater har DC- komponenter i strömmen, dess amplitud, vilken polaritet och var de placeras i anläggningen.
Tänk er att ni har två identiska kupévärmare på halvfart anslutna efter var sin jordfelsbrytare typ A i anläggningen Fredrik Sjödin beskriver, med stickkontakten vänd åt var sitt håll.
Likströmmen som då genereras har samma amplitud men olika ”polaritet” och strömmen borde rimligen gå mellan dessa två kupévärmare på halvfart och inte så mycket upp till matande transformator.
Det blir samma sak som om man alstrar övertoner i en elapparat med samma amplitud men med 180 grader olika fasläge på samma plats där jag antog att de två kupévärmarna anslöts. Då vandrar dessa övertonerna inte upp till matande transformator utan mellan elapparaterna.
Jag hoppas att någon med jordfelsbrytare typ A kan testa om dessa kan blockeras med hårfönare och kupévärmare på halvfart.
Hej
Jag ser nu att sista meningen i mitt inlägg 11:07 idag saknar en viktig bokstav, en negation (ett o före möjligt) det skall stå;
DC-strömmen vandrar dit resistansen är lägst och det är inte omöjligt att en toroidtransformatorer i ett slutsteg på 1–2 kVA erbjuder lika låg DC-resistans som kraftleverantörens transformator, detta beroende var DC-källan finns och resistanser i alla ledningar.
Jag ser nu att sista meningen i mitt inlägg 11:07 idag saknar en viktig bokstav, en negation (ett o före möjligt) det skall stå;
DC-strömmen vandrar dit resistansen är lägst och det är inte omöjligt att en toroidtransformatorer i ett slutsteg på 1–2 kVA erbjuder lika låg DC-resistans som kraftleverantörens transformator, detta beroende var DC-källan finns och resistanser i alla ledningar.
Och en "riktig elbilsladdare" är en plastlåda med en kabel ansluten och en annan typ av kontakt i änden. Visst lite kraftigare utformad. Men inget hockus pockus.E EyEr0n skrev:
Lika illa med ett 16a elelement med stickpropp. Och sen glömma fönstret öppet så att elementet går kontinuerligt i 6 timmar tex.
