Kattvindskonstruktion, hus byggt 1910
Hej! Håller som bäst på att riva ut ytskikt på vinden i vårat nyköpta fritidshus. Planen är att bygga upp nya kattvindar med luftspalt till ett hanbjälklag, samt isolera med linfiberisolering. Huset är sannolikt byggt 1910 och har en timmrad stomme, taket består idag av (utifrån-in) plåt-takpapp-gammalt spåntak.
Takkonstruktionen är så vitt jag förstår av ryggåsmodel. Sannolikt är det tilläggsisolerat på 70-talet. Väggar till kattvindar och tak var tidigare klätt med board och bakom den låg mineralullsisolering i dåligt skick, bakom isoleringen sitter vindpapp.
Jag har nu rivit ner all board och isolering, och hade nu tänkt ta ner de gamla plank som boarden var spikad i.
Men blir lite osäker på vad som är bärande i denna konstruktion?
Vågar jag ta ner allt i kattvindsväggen förutom de reglar som går lodrätt ner från högbenen? Dessa förutsätter jag är bärande.
Kan brädorna som löper vågrätt över dessa reglar fylla någon annan funktion än som fäste för board?
Tacksam för all input!
Takkonstruktionen är så vitt jag förstår av ryggåsmodel. Sannolikt är det tilläggsisolerat på 70-talet. Väggar till kattvindar och tak var tidigare klätt med board och bakom den låg mineralullsisolering i dåligt skick, bakom isoleringen sitter vindpapp.
Jag har nu rivit ner all board och isolering, och hade nu tänkt ta ner de gamla plank som boarden var spikad i.
Men blir lite osäker på vad som är bärande i denna konstruktion?
Vågar jag ta ner allt i kattvindsväggen förutom de reglar som går lodrätt ner från högbenen? Dessa förutsätter jag är bärande.
Kan brädorna som löper vågrätt över dessa reglar fylla någon annan funktion än som fäste för board?
Tacksam för all input!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tycker det är svårt att få en bra överblick. De gamla okantade längsgående brädorna i taket talar för någon form av takstolar i alla fall. Vilka är byggnadens huvudmått?
Huset är ca 7500 långt och 4500 brett. Sadeltak. På vinden är höjden från vindsgolv till nock 177 cm. I vindsbjälklaget ligger kutterspån så antar att det är en gammal kallvind som byggts om. Högbenen ser ut att vara hela stockar med en ca diameter på 120 mm. De står med ungefär cc 100 cm. Reglarna som går lodrätt från varje högben och bildar delar av kattvindsvägen har måtten 100x50 mm. De vilar i sin tur på en längsgående träbalk med måtten 175x60mm.J justusandersson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Måtten talar för att takstolar är bättre än åsar. Högben med måtten 120x120 motsvarar ca 45x170 mm, vilket säkert kräver stödben. Vilken snözon ligger huset i?
Huset ligger i södra Dalsland, zon 2 enligt boverket.J justusandersson skrev:
Håller med Justus om att det är svårt att se på bilderna vad det är.
Tycker att virket på insidan är i klenaste laget för att fungera som takstolar. Verkar mera var reglar som satts upp efteråt för att kunna isolera.
Torp med timmerstomme och ryggåstak kan vara omgjorda flera gånger så det är inte säkert att något orginal är kvar.
De riktigt gamla tak jag sett har haft den här uppbyggnaden. En stock som nock. Ytterligare stockar ligger havvägs ner mot takfoten. På timmerväggen/arna som delar huset på längden (om det är en enkelstuga eller dubbelstuga) står en bock som stöttar åsarna.
Från nocken ner till takfoten ligger först ett lager sågade eller kluvna bräder med kärnsidan uppåt och rotändan nedåt med vankant kvar. Barkad förstås. På ovansidan är ett spår urskuret någon/några cm från kanten. Bräderna ligger med mellanrum. Ovanpå det ligger ett lager bräder med rotändan uppe vid nocken som täcker mellanrummen. Samma slags spår som på den undre brädan men nedåt. Har ett svagt minne av att övre lagret hade kärnan nedåt. @heimlaga kanske kan säga hur det brukade vara.
Teoretiskt är ett sådant tak tätt. Möjligen när det är nylagt.
Ovanpå det näver i bästa fall, samt läkt och enkupigt tegel. Eller bara läkt och tegel. Eller näver och torv. Eller vad fan som helst som de kunde ha råd med.
De hus som står kvar i dag hade oftast tegel. Därför är det det troligaste alternativet för TS.
Det ts kan göra är att undersöka om taket under teglet har brädorna från nocken och ner. Då är det mycket troligt att det är ett ryggåstak. Då finns det längsgående stock/ås på fler ställen än i nock. Hur bockarna som håller upp stockarna ser ut behöver inte ha något med den ursprungliga konstruktionen att göra. Har de inrett vinden är det troligt att de löst det på något annat sätt för att slippa huka sig under bocken.
Har sett bra varianter och katastrofala. De dåliga brukar leda till att man på långt håll ser att taket sjunkit ner mellan gavlarna (tegelrader är avslöjande). Är sedan timmerväggarna genomsågade så är det mycket jobb att få ordning på det, men inte hopplöst.
Ligger det längsgående råspont på taket kan det fortfarande vara ryggås. Kan vara omgjort.
Undersök vidare. Är det rakt fortfarande kan det vara en vettig människa som gjort det tidigare jobbet.
Mvh Findus
Tycker att virket på insidan är i klenaste laget för att fungera som takstolar. Verkar mera var reglar som satts upp efteråt för att kunna isolera.
Torp med timmerstomme och ryggåstak kan vara omgjorda flera gånger så det är inte säkert att något orginal är kvar.
De riktigt gamla tak jag sett har haft den här uppbyggnaden. En stock som nock. Ytterligare stockar ligger havvägs ner mot takfoten. På timmerväggen/arna som delar huset på längden (om det är en enkelstuga eller dubbelstuga) står en bock som stöttar åsarna.
Från nocken ner till takfoten ligger först ett lager sågade eller kluvna bräder med kärnsidan uppåt och rotändan nedåt med vankant kvar. Barkad förstås. På ovansidan är ett spår urskuret någon/några cm från kanten. Bräderna ligger med mellanrum. Ovanpå det ligger ett lager bräder med rotändan uppe vid nocken som täcker mellanrummen. Samma slags spår som på den undre brädan men nedåt. Har ett svagt minne av att övre lagret hade kärnan nedåt. @heimlaga kanske kan säga hur det brukade vara.
Teoretiskt är ett sådant tak tätt. Möjligen när det är nylagt.
Ovanpå det näver i bästa fall, samt läkt och enkupigt tegel. Eller bara läkt och tegel. Eller näver och torv. Eller vad fan som helst som de kunde ha råd med.
De hus som står kvar i dag hade oftast tegel. Därför är det det troligaste alternativet för TS.
Det ts kan göra är att undersöka om taket under teglet har brädorna från nocken och ner. Då är det mycket troligt att det är ett ryggåstak. Då finns det längsgående stock/ås på fler ställen än i nock. Hur bockarna som håller upp stockarna ser ut behöver inte ha något med den ursprungliga konstruktionen att göra. Har de inrett vinden är det troligt att de löst det på något annat sätt för att slippa huka sig under bocken.
Har sett bra varianter och katastrofala. De dåliga brukar leda till att man på långt håll ser att taket sjunkit ner mellan gavlarna (tegelrader är avslöjande). Är sedan timmerväggarna genomsågade så är det mycket jobb att få ordning på det, men inte hopplöst.
Ligger det längsgående råspont på taket kan det fortfarande vara ryggås. Kan vara omgjort.
Undersök vidare. Är det rakt fortfarande kan det vara en vettig människa som gjort det tidigare jobbet.
Mvh Findus
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Vad märkligt, Dalsland var precis det jag hade i tankarna. Vad som är rätt är inte så enkelt att reda ut. Däremot kan man konstatera att den begränsade bredden plus den ordentliga taklutningen gör att man kan göra takstolar med utgångspunkt från 45x220 virke som inte behöver stödben.
Tack för snabba svar! Min tanke är att behålla takstolar och stödben som dom är, frågan är om den beklädnad som är liggande mellan stödbenen kan fylla någon slags bärande funktion? För sidolaster t.exJ justusandersson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Ja, takstolarna måste vara låsta i sidled.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Om det finns ett råspontstak räcker det. Min tolkning av bilderna och övrig info är att ett sådant saknas och att det är de längsgående okantade brädorna som är underlag för spåntaket. Men det kan vara fel.
Din tolkning är rätt, det finns ingen råspont. Plåttaket ligger på det gamla spåntaket där spånen(spånet?) är spikat i okantade brädor som ligger relativt glest. Tänker mig att jag river bort de längsgående brädorna som är fästa i stödbenen för att kunna städa ur ordentligt och få in isolering, för att sedan sätta nya brädor av motsvarande mått på ungefär samma ställe Måste ändå ha något att spika innerpanelen i kom jag på.J justusandersson skrev:
