Kontrollera lysrör med relä
Hej,
Jag har ett 30-tal lysrör i en lokal, totalt cirka 1500 W. Dessa är inkopplade på en fas, 230V. Sedan tidigare styrs de av en mekanisk brytare, en rejäl pjäs från ABB. Nu har jag även kopplat in ett relä i serie med denna. Detta relä styrs från en rörelsesensor. Reläet är ett OMRON som ska klara 230VAC, 16A och totalt 4kW. Efter att ha kört med denna koppling får jag för mig att 1-2 lysrör har slocknat samt ett tar längre tid på sig att tända. Har ingen bra statistik ännu men känslan är att det kanske inte funkar som tänkt. Är det någon som har erfarenhet av problem med liknande kopplingar? Är det spolarna till lysrören som kanske tar stryk vid tillslag? Tycker att det helt mekaniska reläet inte borde ställa till med mer än mekaniska brytaren redan gör.
Är medveten om att det finns kontaktorer som väl är bättre lämpade för ändamålet. Frågan är vilket problem en sådan i så fall löser. Någon som har någon ide'?
Jag har ett 30-tal lysrör i en lokal, totalt cirka 1500 W. Dessa är inkopplade på en fas, 230V. Sedan tidigare styrs de av en mekanisk brytare, en rejäl pjäs från ABB. Nu har jag även kopplat in ett relä i serie med denna. Detta relä styrs från en rörelsesensor. Reläet är ett OMRON som ska klara 230VAC, 16A och totalt 4kW. Efter att ha kört med denna koppling får jag för mig att 1-2 lysrör har slocknat samt ett tar längre tid på sig att tända. Har ingen bra statistik ännu men känslan är att det kanske inte funkar som tänkt. Är det någon som har erfarenhet av problem med liknande kopplingar? Är det spolarna till lysrören som kanske tar stryk vid tillslag? Tycker att det helt mekaniska reläet inte borde ställa till med mer än mekaniska brytaren redan gör.
Är medveten om att det finns kontaktorer som väl är bättre lämpade för ändamålet. Frågan är vilket problem en sådan i så fall löser. Någon som har någon ide'?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 504 inlägg
Jag gissar på att det är en slump då det är en liten andel lysrör som börjat krångla. Men visst, ingen gillar kontaktstudsar och glapp, så kvalitén på kontaktorn är av värde. Då lysrör är en jobbig last bör den vara klassad för användningskategorin AC3. Jag tycker du kan avvakta och se.
Det är också bra många lysrör på en och samma fas. Finns det möjlighet att dela upp dem på flera faser så ställs ju lägre krav på brytarna, förutom att lastfördelningen blir bättre.
Det är också bra många lysrör på en och samma fas. Finns det möjlighet att dela upp dem på flera faser så ställs ju lägre krav på brytarna, förutom att lastfördelningen blir bättre.
Tack för svaret! Verkar som du nog har rätt, verkar inte ha eskalerat så att säga. Jag tror jag får leva med att ha alla rören på samma fas, blir lite för mycket jobb att fixa det. Om det skulle spåra ur får jag väl överväga en mer seriös kontaktor till det hela.
Fortsättning följer nu. Som konstaterat så verkar lysrören inte ta skada av reläkopplingen. MEN efter någon vecka började reläet att vara konstant påslaget. Kontrollerade att spänningen till 'styrspolen' var noll volt men lyset var fortfarande påslaget. Mätte också noll volt över reläkontakterna, det vill säga full kontakt där. Måste vara att reläkontakterna svetsats samman eller så. Bytte till en kontaktor som ska klara 1.2kW AC3 per 'kanal' (kontaktorn har två 'kanaler'). Kopplade dessa två parallellt, total last från lysrör lär vara runt 1.5 kW. Parallellkopplingen kanske inte är optimal men tänkte att det borde funka. Fungerade klockrent i en vecka, sedan samma sak igen: full kontakt i kontaktorn trots noll manöverspänning. Skulle kunna testa att koppla en del av lysrören på en 'kanalen' och resten på den andra, är ju en bättre koppling. Men är dessa kontaktorer så orobusta? Är en Malmberg från Kjell o Company. Alternativet är väl att dra på med en ännu värre kontaktor, men vet inte om det kommer lösa problemet.
Nope, sorry det funkar inte. En av kontakterna är alltid lite långsammare än den andra, (det räcker med mS). Vilket tar bort all nytta av att du parallellkopplade kontakternaE ebjowei skrev:
Lysrör är en väldigt besvärlig last om det inte är HF-don, speciellt vid så stort antal som i ditt fall. Är de kompenserade så är det kortis när den slår till, är de okompenserade så är det ljusbåge när den slår ifrån.
Tips: Prova att använda Hagers kalkylator så hittar du en passande kontaktor.
https://www.hager.se/hjaelpmedel-ladda-ner/beraekningsprogram/kontaktorer/23285.htm#
Förutom lysrörstyp måste du mata in huruvida de är kompenserade eller ej. Det ser du i armaturen om det sitter en konding där. Har du HF-don så matar du in det i stället.
Tips: Prova att använda Hagers kalkylator så hittar du en passande kontaktor.
https://www.hager.se/hjaelpmedel-ladda-ner/beraekningsprogram/kontaktorer/23285.htm#
Förutom lysrörstyp måste du mata in huruvida de är kompenserade eller ej. Det ser du i armaturen om det sitter en konding där. Har du HF-don så matar du in det i stället.
Redigerat:
Förr i tiden när det var mycket reläteknik användes ofta dubbla tungor i relä eller parallellkoppling för att hantera laster bättre. Dubbel tungan funktion var att vid slutning tog den ena tungan gnistan och fick en skada medan den andra var ren och tog lasten, alla kontaktytor var gnidande så brännskadan ”reparerade” sig själv och efter en tid bytade tungorna funktion av sig själv. En kontaktor gnider alltid kontaktytan efter slutning och före brytning för att upprätthålla god kontakt. Så paralellkoppling är bra, så har det alltid varit. Däremot ett VDR- motstånd över reläet hjälper.E ebjowei skrev:
Men då borde väl var tunga för sig klara hela lasten, i alla fall. Inte att det krävs båda tungornas kapacitet för att inte överlasta?
Ja, men lysrör är en knepig last.Mikael_L skrev:
Det är inte att en tynga klarar laste men en tunga ”vilar” medan en tar lasten efter en tid blir det oxider och då leder den andra hela lasten och den obelastade gnids ren. Det fixar sig själv.
Redigerat:
Som sagt tidigare, om det är "vanliga" lysrör med drossel och glimtändare;
det bör (skall) finnas en kondensator, en rund burk med 2 trådar, märkt kanske 2 uF/400V, i varje lysrör. Den är kopplad direkt mellan fas och nolla på inkommande i armaturen.
Om det är gamla armaturer finns en risk att dessa blivit gamla och dåliga, ibland rinner det till och med kladd ur dem... Dags för byte om armaturerna i övrigt är i gott skick.
Om kondensatorer saknas eller är kass drar armaturen betydligt mer ström än 230/(36 eller 58 eller vad Du nu har) pekar på med miniräknaren... Jobbigare för kontaktorn att hantera, och i värsta fall även för säkringen.
Men sedan, om Du nu har ett 30-tal lysrör så är det väl någon form av *"verksamhetslokal"? Om rören börjar bli till åren så minskar ljuset ut från dem, men ström drar de ändå.
Jag skulle föreslå att fundera på att byta rör till nya, LED-rör. Då får Du plötsligt "elektronisk belastning" utan att byta armaturerna eller ledningar (varje LED-rör har ett eget elektroniskt drivdon inbyggt).
LED-rör kan verka lite dyrare än vanliga i inköp, men drar dels mindre el och med rätt val kommer de att hålla längre. De bästa upp till 5 gånger så länge som lysrör, men det beror lite på hur armaturerna ser ut - LED-rören vinner på bra kylning, så med väldigt täta armaturer blir det inte fullt lika bra.
Själv gillar jag dessa skarpt: https://valtavalo.fi/?lang=sv
Med sådana rör skall man INTE ha kondensatorer inkopplade! (För enstaka armaturer kvittar det, men för en större installation bör man åtgärda)
det bör (skall) finnas en kondensator, en rund burk med 2 trådar, märkt kanske 2 uF/400V, i varje lysrör. Den är kopplad direkt mellan fas och nolla på inkommande i armaturen.
Om det är gamla armaturer finns en risk att dessa blivit gamla och dåliga, ibland rinner det till och med kladd ur dem... Dags för byte om armaturerna i övrigt är i gott skick.
Om kondensatorer saknas eller är kass drar armaturen betydligt mer ström än 230/(36 eller 58 eller vad Du nu har) pekar på med miniräknaren... Jobbigare för kontaktorn att hantera, och i värsta fall även för säkringen.
Men sedan, om Du nu har ett 30-tal lysrör så är det väl någon form av *"verksamhetslokal"? Om rören börjar bli till åren så minskar ljuset ut från dem, men ström drar de ändå.
Jag skulle föreslå att fundera på att byta rör till nya, LED-rör. Då får Du plötsligt "elektronisk belastning" utan att byta armaturerna eller ledningar (varje LED-rör har ett eget elektroniskt drivdon inbyggt).
LED-rör kan verka lite dyrare än vanliga i inköp, men drar dels mindre el och med rätt val kommer de att hålla längre. De bästa upp till 5 gånger så länge som lysrör, men det beror lite på hur armaturerna ser ut - LED-rören vinner på bra kylning, så med väldigt täta armaturer blir det inte fullt lika bra.
Själv gillar jag dessa skarpt: https://valtavalo.fi/?lang=sv
Med sådana rör skall man INTE ha kondensatorer inkopplade! (För enstaka armaturer kvittar det, men för en större installation bör man åtgärda)
Precis så.S Soltorp40 skrev:
Är det okompenserade lysrörsarmaturer så blir det väldigt dåligt då det gäller så många armaturer.
Det säljs mycket lågpriskrafs som är okompenserat, men just att det inte är kompenserat spelar i praktiken inte så stor roll om det gäller ett par, tre fyra armaturer, typ.
Men i ditt fall spelar det verkligen roll.
Strömmen i ledningarna och över kontaktorn blir troligen mer än dubbelt så hög.
Jag har gjort lite mätningar en gång, resultatet presenteras i denna tråden:
https://www.byggahus.se/forum/threads/maetningar-och-omdoeme-om-lysroersarmaturer.210207/
