Renoverare
· Hammarbyhöjden
· 124 inlägg
Tack en än gång för ett bra och uttömmande svar (nu från Soltorp)!
Vad som exakt hände (eller om jag misstagit mig) lär vi inte få reda på. Jag lutar åt teorin om att säkringen hann gå före jfb.
Oavsett fungerar jordfelsbrytaren som den
ska nu.
Vad som exakt hände (eller om jag misstagit mig) lär vi inte få reda på. Jag lutar åt teorin om att säkringen hann gå före jfb.
Oavsett fungerar jordfelsbrytaren som den
ska nu.
Vårat namn är helt ok för det fel som "reläet" skyddar emot är just jordfel. Jordfel heter det (och har alltid hetat) när ström tar fel väg och går till jord i stället för till nollan. "Problemet" är att lekmän; som vanligt, kan ha svårt att förstå etablerade facktermer. Men det innebär knappast att man ska använda "hittepåord" i stället för att lekmän ska lära sig den korrekta benämningen.
Jag vet inte om det finns någon rak översättning av "residual current". Restström är inget ord som jag hört. På svenska kallar vi fenomenet för jordfel i stället. Så jordfelsbrytare är ett högst beskrivande namn. Att det finns elektriker som inte förstår vad jordfelsbrytaren gör är beklagligt. Men jag tror inte att dessa automatiskt får en bättre utbildning av att man byter namn på prylar. Det skapar bara större förvirring.
När du gjorde den testen, kopplade du då mot precis den punkt där du hade kortslutningen mot jord? Är fortfarande ute efter om det kan vara en felkoppling, så att tråden du tror är jord, i själva verket är en nolla.G Gusten_Gnuk skrev:
Renoverare
· Hammarbyhöjden
· 124 inlägg
Ja precis på samma ställe (se bilden hur jag gjorde. Precis utanför bild är träet lite bränt efter kortslutningen.H hempularen skrev:
Ja, detta stämmer ju naturligtvis. Om ingen jord är inkopplad kan heller inget jordfel uppstå och då löser varken säkring eller jordfelsbrytare utan höljet blir spänningsförande vid fel. Jordfelsbrytaren kommer fortfarande skydda ifall tillräcklig felström uppstår exempelvis mot golv eller annan ledande del, men fortfarande inget som ursäktar att man inte ansluter PE vid nyinstallation. Skillnaden blir nu att det krävs strömgenomgång genom kroppen.useless skrev:
Tror vi gått genom detta redan, dessutom var det lite otydligt uttryckt men nämnde elektriker återkom med att han hade förståelse för funktionen, något annat får egentligen inte förekomma då man jobbar med det dagligen. Sen kan det ju alltid finnas undantag, men dessa kan inte bli långvariga med tanke på felens konsekvenser.
Recidual Av ett latinskt ord som betyder finnas kvar,
En JFB har ingen funktion för brytning av kortslutningsström! Normalt är dom stämplade 40A men även högre Ampere förekommer.
Så JFB primärt hinner inte reagera på kortslutningsström även mot jord, men det gör en automatsäkring.
En JFB har ingen funktion för brytning av kortslutningsström! Normalt är dom stämplade 40A men även högre Ampere förekommer.
Så JFB primärt hinner inte reagera på kortslutningsström även mot jord, men det gör en automatsäkring.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 470 inlägg
Det är visserligen sant att en JFB reagerar på "restström", obalans mellan de faser och nolla som löper genom JFBn. Men för att det ska kunna bli en sådan obalans i vårt TN-system så är jord iblandad, inte nödvändigtvis skyddsjord, men jord. Det kan inte bli en felström annars i vårt jordade nät annars.
De 25 eller 40 A som en JFB är stämplad med ("märkströmmen") är den högsta belastningsström som den är klassad för, dvs den maximala ström från förbrukare där JFBn klarar av att urskilja en felström ("märkutlösningsström") på 30 mA. Kontakterna i sig ska klara att bryta en ström på minst 500 A.
Utlösningsmekanismen skiljer sig år mellan JFB och dvärg. I en JFB orsakar felströmmen en obalans i en lätt uppspänd brytarmekanisk som hålls uppe av en svag magnetism. Obalansen "släpper" denna magnet och brytaren faller. I en dvärg driver kortslutningsströmmar en elektromagnet som sätter fart på en hammare som bokstavligen slår isär brytaren. Ju högre ström desto snabbare och hårdare slår hammaren. Jag kan tänka mig att dvärgen därför är snabbare vid höga kortslutningsströmmar, men inte snabbare än en smältsäkring.
De 25 eller 40 A som en JFB är stämplad med ("märkströmmen") är den högsta belastningsström som den är klassad för, dvs den maximala ström från förbrukare där JFBn klarar av att urskilja en felström ("märkutlösningsström") på 30 mA. Kontakterna i sig ska klara att bryta en ström på minst 500 A.
Utlösningsmekanismen skiljer sig år mellan JFB och dvärg. I en JFB orsakar felströmmen en obalans i en lätt uppspänd brytarmekanisk som hålls uppe av en svag magnetism. Obalansen "släpper" denna magnet och brytaren faller. I en dvärg driver kortslutningsströmmar en elektromagnet som sätter fart på en hammare som bokstavligen slår isär brytaren. Ju högre ström desto snabbare och hårdare slår hammaren. Jag kan tänka mig att dvärgen därför är snabbare vid höga kortslutningsströmmar, men inte snabbare än en smältsäkring.
Redigerat:
Håller med, andra möjliga felvägar skulle kunna vara mellan spänningsförande ledare tillhörandes olika JFB-kretsar, i egen central eller skilda, till exempel grannens, även inräknat PSA/PSB som är en form av JFB.
Men säkerligen >99,99% jordfel.
