Lösvirkesbyggare
· HELSINGBORG
· 516 inlägg
Tack för utförligt svar! Egentligen var tidspressen er största fiende. PUR-isolering är överlägset, men tågordningen är ju viktig. Nu är det klart och njut av livet, det är ni värda. Och börja nu inte tänka på nästa bygge, vilket är vanligt bland oss hemmabyggareT TheSwedishHerringHouse skrev:10 000kr frågan!
Här kommer ett längre utlägg kring isoleringen. Det är den första frågan samtliga ställer: hur isolerar ni? Hur funkar det? Vad gick fel?
Luftspalt/luftfickor/köldbryggor:
Vi har efterforskat och undersökt flertalet isoleringslösningar och det finns exempel i norden där det gjorts på olika sätt. De som lyckats är de som använt sprutisolering, sluten cell, (berättar mer nedan) och de som misslyckats har använt lösningar där det bildats luftfickor. Det går att spruta utvändigt eller invändigt. Vi valde invändigt för att behålla stålets utsida och få ett underhållsfritt yttre (på så sätt är vi lata). Sprutar man utvändigt så krävs ett ytterligare lager fasad ex panel. Då kan man välja att behålla stålet på insidan för industriell stil, något vi tycker är coolt men det är inte vår kopp te.
Sandwich-paneler som Villa Bergskuben använde fungerar på samma sätt. Stål-tät isolering utan luftfickor- stål.
På stålet bildad kondens i samma stund stålet värms och kyls. Det går därför inte att ha en enda luftficka. Likaså med köldbryggor, stål leder kyla men med isoleringen minskar de köldbryggor som är svåra att bygga bort i traditionella hus. Vi har i efterhand gått igenom hela huset med värmekamera för att garantera ett tätt skal mot stålet och en jämn isolering.
Containern är räfflad och därför är det svårt att använda andra isoleringsmaterial än skum som fäster på stålet.
Tjockleken:
Frågan ovan ställdes om varför vi inte sprutar ett tunt lager och isolerar med annat material. Svaret är att det är överflödigt. Vi ville ha en effektiv isolering som håller lågt u-värde, inte är skrymmande och är tät. För att uppnå detta krävs mellan 12-15cm skum i väggar och på golvet. Containrarna har fasta mått och vi vill inte behöva ta yta i onödan. Det motsvarar ungefär 40cm stålull. Stålullen har visat sig släppa sporer som inte är hälsosamma. Skummet har inte visat några negativa hälsoeffekter (ännu kanske ska tilläggas för vem kan vara helt säker över tid).
Så utomlands används den där centimetern för att stoppa kondens men de behöver inte (troligen kostnadsskäl) spruta mer och istället kan billigare isolering fungera i deras klimat.
Problemen vi fick:
Vi kontaktade en företagare. Han inspekterade och godkände förutsättningarna.
Det visade sig att han saknade rätt utrustning, mindre munstycken, för att spraya vårat redan reglade tak. Han gjorde ett försök. Vi hade tidspress. Tidspressen var SVTs deadline och inte egentligen barnets ankomst men det är mindre viktigt.
Det var för varmt och då blev konsekvensen beskriven ovan i en annan kommentar att skummet inte betedde sig förväntat. Dessa två i kombination blev ett problem.
Vi skulle ha sprutat ett tunt lager först. Reglat, dragit kablar etc. sedan sprutat resten med rätt verktyg under rätt förhållanden.
Vi kontaktade en oberoende besiktningsman (samma företag som vi använde för färsigställandeskyddet). Tillsammans med besiktningsman och företagaren gjordes en åtgärdsplan och företagaren kompletterade i omgångar. Den stora frågan som kvarstår: varför gjorde inte han det svintunga jobbet att skrapa rent? Han skrapade väggarna och vi taket i omgångar. Han hade inte möjlighet att skrapa allt. Om han hade gjort det så hade vi inte varit klara med isoleringen än idag och bygget hade blivit ytterligare försenat. Det dröjde över 10v (något som skulle tagit 2v totalt) för honom att färdigställa och komplettera. Vi hade bokat in honom innan midsommar och blev klara i september.
Allt var beroende av att isoleringen var på plats. Ex fönster, VVS, innerväggar etc, Att låta ett bygge stå helt stilla kostar också pengar: byggställningar och vi behövde således skjuta upp andra hantverkare som skulle utföra sina arbeten.
Bonusfrågan: det gick helt enkelt inte! Utöver sprutisoleringen så har vi valt cellplast (PIR-isolering) för att skydda våra pelare och grunden (vi har pelare istället för gjuten platta vilket sparade oss mycket pengar och är smartare). Vi har även sådana block mellan containrarna vilket syns men inte nämns i programmet. Dessa brinner lätt. De klarar lopporna från kapskivan som är tillräckligt vassa men när vi svetsade tog det faktiskt eld vid ett tillfälle även att vi hade skydd under. Om vi använt plasmaskärare eller skärbrännare så hade vi eldat upp kåken.
Lösning: Skära ut, stabilisera, frakta och ställ på plats. Alternativt välj annan isolering eller försök isolera i efterhand på något sätt. När vi väl börjat så kunde vi lika gärna köra på. Men det är en klok lärdom för andra.
Hej! Så roligt att du också kikar på samma lösning!Lars Roth skrev:
Vi använde skum med sluten cell.
I Sverige är isoleringen dyrare än vad du beskriver, ca 100tkr mer än i din beräkning. I USA kostar den nästan ingenting och är vanligt förekommande.
Huset väger några ton. Alla innerväggar är reglade i trä. Taket är bland annat hattprofiler i stål.
Vi använder HEA-balkar för att vi har valt att placera containrarna på det sätt vi gjort. Vi ville inte ha pelare där vi har ett uthäng på 4m. Vi ska ha altan under det.
Där vi har kapat så har vi valt att ha kvar stål ovanför fönster för att behålla stabilitet. Nedervåningen står på plintar och ovanvåningen för sig. Panoramafönster sitter där containerns dörrar satt på ovanvåningen.
Det går att köpa färdiga transporterbara containerstugor för ca 250tkr inkl kök och badrum.
Om vi någon gång ska göra en tillbyggnad så är det billigare med lösvirke än att sätta dit en till container.
Ja, jag har verkligen funderat på skum.T TheSwedishHerringHouse skrev:
Enda skälet till att jag skall bygga nytt ,litet och sälja det gamla stora huset är vår dåliga pensionärsekonomi.
Därför tror jag att det blir lösvirke + frigolitplattor istället.
En 50 mm platta kostar 70 sek/m2.
Jag klär hela huset med frigolitplattor och ser till att "gummera" alla skarvar. Då får jag ett vindtätt vattentätt skal.
Efter det luftspalt och fibercement som jag kan spackla så att det liknar puts
Jag har ca 60 m2 väggyta i huset.
Fibercement (200 :-/m2) + luftspalt + polyplattan (70:- + osb3 (70) = ca sek 350 =20,000 för mitt lilla hus.
En skiva på 120 mm kostar 140 :- Vill man efterlikna att spruta kan man sätta plattorna mellan reglar med ett litet litet mellanrum mellan regel o isolering. därefter skumma. Då skulle jag få R 1.5 + R 3.15. vilket i mitt fall är mer än dubbelt mot minikravet här. Jag skriver inte detta för att informera dig. Jag är säker på att du tänkt på vad som är bäst för dig.
Eftersom du haft vänligheten att svara på frågor här i tråden, har den ju kommit att bli nästan din. Mitt svar är allmänt och inte riktat till någon särskild.
Detta handlade inte om att gå för nära en kant det handlar om liv, säkerhet är inget man ska strunta i bara för att spara några kronor.Stl skrev:
Just denna inställning som gör att åtskilliga hantverkare dör varje år, och sen får man hoppas att kamera teamet hade skyddsutrustning eller SVT kanske samma inställning dom du.
Roligt med en annan byggmetod, annars är det nästan bara samma hela tiden.T TheSwedishHerringHouse skrev:
Men hållbart för miljön blev det inte, men det är få som bygger det. Stål balkar och plast som isolering både i grund väggar och tak. Isolering tycker jag ska lagra mer koldioxid än vad de släpper ut i produktionen.
Administrator
· Skåne
· 7 640 inlägg
Vår filmare Ludvig är i Sri Lanka just nu. Gissa vad de bygger hus med där? Contairar! Fick just den här bilden:
Häftigt att få se fler kreativa containerhus!
Hur är sprutisoleringen med avseende på miljön? Är det samma typ som fogskum som inte varit tillåtet på byggarbetsplatser de senaste 10åren?useless skrev:
Det lär det vara med tanke på skyddsutrustningen. I USA där skumisolering tyvärr är vanligt förekommer det isocyanatskadade hus när den kemiska reaktionen i härdningen inte gått riktigt som den ska.Anton4000 skrev:
En annan lika enkel googling. Polyuretan sorterar under härdplaster och bör undvikas om man kan använda en annan produkt. Förekommer inte i kommersiella byggen i princip.T TheSwedishHerringHouse skrev:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhe...arliga-amnen-lakar-och-halsoundersokningar/#7
