Tror att du sätter fingret precis rätt. För oss med relativt mycket pengar så spelar egentligen inte den där 100 lappen någon roll, men vinsten spelar heller ingen roll så hela lotteriet känns poänglöst.H hempularen skrev:
Därför behöver de förmodligen dra till med sådana här sjuka vinster för att locka alla de med pengar men som tycket att lotteri är poänglösa. Jag måste personligen erkänna att jag blev lite lockad att spela när jag läste nyheten. 4-5 miljoner skulle räcka för att jag skulle kunna sluta arbeta, men jag skulle inte vilja det.. En miljard däremot, då skulle man kunna sysselsätta sig som filantrop på riktigt!
Trist med norr om 60% marginalskatt dockT tompaah7503 skrev:
Under 10 miljoner skulle jag inte ens överväga att sluta jobba. Tror inte jag skulle sluta jobba om jag vann 100miljoner heller, men troligen ta lite längre semestrar och göra andra saker.
Vinner jag 25 miljoner eller mer så skulle jag ta tjänstledigt 2 år och bygga mitt egna drömhus, till allra största delen själv.
För övrigt kommer jag aldrig vinna något eftersom jag inte köpt en enda lott av något slag sen jag var tonåring och blev tvingad att sälja bingolotter som jag av lättja köpte själv.
Vinner jag 25 miljoner eller mer så skulle jag ta tjänstledigt 2 år och bygga mitt egna drömhus, till allra största delen själv.
För övrigt kommer jag aldrig vinna något eftersom jag inte köpt en enda lott av något slag sen jag var tonåring och blev tvingad att sälja bingolotter som jag av lättja köpte själv.
Hade jag vunnit 10000 i månaden hade jag slutat jobba på direkten. Det är ca 4 miljoner. Fast och andra sidan hade jag vunnit 1,2 miljoner hade jag nog slutat då med. Det är 10 år med ungefär samma lön jag har nu..
Förhoppningsvis har jag dock slutat löneslava inom tio år ändå. Då vill jag kunna gå runt på gården och vad den har att ge.
Förhoppningsvis har jag dock slutat löneslava inom tio år ändå. Då vill jag kunna gå runt på gården och vad den har att ge.
En annan fråga är väl om man blir lyckligare av att sluta jobba?!
Oavsett om jag vinner en eller flera hundra miljoner hade jag fortsatt att jobba. Kanske inte heltid men nog hade jag jobbat.
500 miljoner innebär en hel del investeringar, så då hade jag jobbat med det också!
Oavsett om jag vinner en eller flera hundra miljoner hade jag fortsatt att jobba. Kanske inte heltid men nog hade jag jobbat.
500 miljoner innebär en hel del investeringar, så då hade jag jobbat med det också!
Jag är ju också en sån där som aldrig spelar, köper lotter osv.
Jag är lite för haj på matematik och statistik för att känna mig lockad.
Men ibland får jag ju någon lott som present, så det är väl då det skulle kunna smälla till.
Jag tror inte att jag skulle sluta jobba hur mycket jag än tjänade, men jag skulle nog kunna tänka mig att ändra på hur mycket, eller med vad.
Med nästan obegränsat med pengar kan man ju börja jobba med vad man känner för. Man kan prova starta biltillverkning av elbilar och satsa på rymdfärder, t.ex.
Jag skulle kanske köpa mig en gitarr, köpa ett band och ta gitarr- och sång-lektioner, och satsa på att bli rockstjärna. Då jag är helt saknar sångröst och inte fattar det minsta över vare sig noter eller musikinstrument så är det troligen inte något lönsamt projekt, men har jag obegränsat med pengar spelar just det ingen roll.
Men ska jag försöka haspla fram någon summa, som svar på sniglas fråga i första posten så är det nog så att jag kan nog hanka mig fram resten av livet på 3 mille, om det är färdigskattat och jag klarar att hålla det inflationssäkrat.
Då har jag förbrukat den sista kronan vid livet slut och har levt någorlunda OK, men inte med något över till några direkt roliga grejer.
Dvs, med 3 mille i fickan behöver jag inte vrida mig av oro att förlora jobbet osv. Men det är å andra sidan så lite att jag skulle absolut inte sluta jobba, utan fortsätta för att kunna unna sig lite guldkant här och var.
Med någonstans runt 5-10 mille kommer det i nästa läge.
Nu skulle jag kunna sluta jobba, och ändå ha en del över för att utveckla något annat som jag funderat över, förverkliga en dröm. Starta en fiskrestaurang i höga kusten eller något annat ej lönsamt, men roligt, arbete/projekt.
Över 10 mille, då skulle jag dessutom kunna börja tänka mig lite vansinnig lyxkonsumtion, tjacka en ferrari + lite andra fordon eller ta flygcert och köpa en cessna och sånt. Inte säkert att jag skulle bränna pengarna så, men då fanns det möjlighet i alla fall.
Börjar jag tänka i banorna 20-30 mille, eller ännu mer, då är det så mycket att pengarna tappar värdet i mina ögon, dvs pengar är bara siffror, utan betydelse.
Med flera hundra mille får man nog lov att bekosta ett vaccinationsprogram på en kontinent eller något sådant för att det ska kännas som att pengarna räknas.
Jag är lite för haj på matematik och statistik för att känna mig lockad.
Men ibland får jag ju någon lott som present, så det är väl då det skulle kunna smälla till.
Jag tror inte att jag skulle sluta jobba hur mycket jag än tjänade, men jag skulle nog kunna tänka mig att ändra på hur mycket, eller med vad.
Med nästan obegränsat med pengar kan man ju börja jobba med vad man känner för. Man kan prova starta biltillverkning av elbilar och satsa på rymdfärder, t.ex.
Jag skulle kanske köpa mig en gitarr, köpa ett band och ta gitarr- och sång-lektioner, och satsa på att bli rockstjärna. Då jag är helt saknar sångröst och inte fattar det minsta över vare sig noter eller musikinstrument så är det troligen inte något lönsamt projekt, men har jag obegränsat med pengar spelar just det ingen roll.
Men ska jag försöka haspla fram någon summa, som svar på sniglas fråga i första posten så är det nog så att jag kan nog hanka mig fram resten av livet på 3 mille, om det är färdigskattat och jag klarar att hålla det inflationssäkrat.
Då har jag förbrukat den sista kronan vid livet slut och har levt någorlunda OK, men inte med något över till några direkt roliga grejer.
Dvs, med 3 mille i fickan behöver jag inte vrida mig av oro att förlora jobbet osv. Men det är å andra sidan så lite att jag skulle absolut inte sluta jobba, utan fortsätta för att kunna unna sig lite guldkant här och var.
Med någonstans runt 5-10 mille kommer det i nästa läge.
Nu skulle jag kunna sluta jobba, och ändå ha en del över för att utveckla något annat som jag funderat över, förverkliga en dröm. Starta en fiskrestaurang i höga kusten eller något annat ej lönsamt, men roligt, arbete/projekt.
Över 10 mille, då skulle jag dessutom kunna börja tänka mig lite vansinnig lyxkonsumtion, tjacka en ferrari + lite andra fordon eller ta flygcert och köpa en cessna och sånt. Inte säkert att jag skulle bränna pengarna så, men då fanns det möjlighet i alla fall.
Börjar jag tänka i banorna 20-30 mille, eller ännu mer, då är det så mycket att pengarna tappar värdet i mina ögon, dvs pengar är bara siffror, utan betydelse.
Med flera hundra mille får man nog lov att bekosta ett vaccinationsprogram på en kontinent eller något sådant för att det ska kännas som att pengarna räknas.
Betydligt drägligare än att inte kunna läsa och inte ha tillgång till sjukvård eller rättssamhälle och arbeta för en lön som knappt räcker till så mycket mat att man överlever från dag till dag.AndersMalmgren skrev:
Det hänger ihop........... man får ta det onda med det goda.
Dessutom väldigt väldigt få som når inkomstgränsen för att få 60% marginalskatt, och då har de redan fått någon miljon om året i lägre beskattad inkomst.
Om man skattar efter tabell 33 som exempel så har man en lön 136.400:- i månaden innan man når 50% skatt på hela inkomsten. Och 60% nås inte i tabellen, den slutar på 58% vid en månadsinkomst på 2,3 miljoner (ja, i månaden).
https://www.skatteverket.se/download/18.309a41aa1672ad0c83758ba/tabell-33-manad-2019.pdf
Dessutom skatteplanerar nästan alla, allt ifrån enmans egenföretagare till börshajar, när man nått en bit över brytgränsen för statlig skatt (455.000:- / år), dvs man driver verksamheten i AB, och tar ut lön till brytgränsen och resten som lågskattat utdelning (20%), men som skattats med bolagsskatt på 22% före.
Detta jämfört med att ta ut lön:
Ingen bolagsskatt, men sociala avgifter (ca 23%), kommunal skatt (ca 31-34%) och sen ev statlig skatt om man kommer över brytgräns.
Jag tvivlar på Anders känner någon där på Östermalm som betalar ens i närheten av 50% skatt, totalt, på sin inkomst.
Om man skattar efter tabell 33 som exempel så har man en lön 136.400:- i månaden innan man når 50% skatt på hela inkomsten. Och 60% nås inte i tabellen, den slutar på 58% vid en månadsinkomst på 2,3 miljoner (ja, i månaden).
https://www.skatteverket.se/download/18.309a41aa1672ad0c83758ba/tabell-33-manad-2019.pdf
Dessutom skatteplanerar nästan alla, allt ifrån enmans egenföretagare till börshajar, när man nått en bit över brytgränsen för statlig skatt (455.000:- / år), dvs man driver verksamheten i AB, och tar ut lön till brytgränsen och resten som lågskattat utdelning (20%), men som skattats med bolagsskatt på 22% före.
Detta jämfört med att ta ut lön:
Ingen bolagsskatt, men sociala avgifter (ca 23%), kommunal skatt (ca 31-34%) och sen ev statlig skatt om man kommer över brytgräns.
Jag tvivlar på Anders känner någon där på Östermalm som betalar ens i närheten av 50% skatt, totalt, på sin inkomst.
Jag håller med dig i sak @Mikael_L, men Anders skrev faktiskt 60% marginalskatt inte total skatt, och även om det är få förunnat att ha så bra lön att man kommer upp i det (i min kommun går det inte ens) är det ändå en del personer som gör det.
Men detta ska inte vara en skattetråd, till ämnet så finns det ingen summa som skulle få mig att sluta arbeta, har inte så mycket sug att ”förverkliga” mig själv så det skulle bara bli jobbigt att få loss så mycket tid. Men någonstans kring 10 mSEK skulle jag nog byta fokus på mitt jobb iaf...
/U - en glad skattebetalare (eftersom jag tänker på allt jag fått och får för det)
Men detta ska inte vara en skattetråd, till ämnet så finns det ingen summa som skulle få mig att sluta arbeta, har inte så mycket sug att ”förverkliga” mig själv så det skulle bara bli jobbigt att få loss så mycket tid. Men någonstans kring 10 mSEK skulle jag nog byta fokus på mitt jobb iaf...
/U - en glad skattebetalare (eftersom jag tänker på allt jag fått och får för det)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 019 inlägg
Du missar lite löneskatter @Mikael_L. Först 11 procentenheter allmän löneavgift som är en ren inkomstskatt som göms i arbetsgivaravgifterna, sen de övriga 21 procentenheterna arbetsgivaravgifter som successivt blir skatt allt eftersom man passerar brytpunkterna, alltså mellan typ 28 och 38 tkr/månad, och man inte längre har någon uppsida i dessa s.k. försäkringar. Det gör det ännu mindre förmånligt att vara lönearbetare jämfört med att kunna ta ut sin ersättning på annat vis.
Men lotteri... Jag skulle vilja göra något även om jag hade mycket pengar, och hellre då något produktivt än något ”snällt”. Då måste man kunna misslyckas, helst utan att skuldsätta sig, men kanske inte utan att behöva börja jobba för andra igen. 5 Mkr. Då skulle jag säga upp mig och tro mig ha några år på mig att driva upp något eget utan nämnvärd risk.
Men lotteri... Jag skulle vilja göra något även om jag hade mycket pengar, och hellre då något produktivt än något ”snällt”. Då måste man kunna misslyckas, helst utan att skuldsätta sig, men kanske inte utan att behöva börja jobba för andra igen. 5 Mkr. Då skulle jag säga upp mig och tro mig ha några år på mig att driva upp något eget utan nämnvärd risk.
En annan fråga är, skulle man sluta att arbeta?
Allt bottnar förstås i hur givande ens arbete är i förhållande till hur man värderar fritid och annat.
Med en "mindre" vinst skulle jag kanske tänka mig att gå ned till 50% i arbetstid om arbetet är givande. Men få en större frihet.
Eller om vinsten är lite bättre, kanske rent av säga upp mig men pyssla med någon form av arbete på deltid som kanske rent av är oavlönat eller bara ger en liten lön. För att man kanske vill ha ngt givande och roligt att göra? Ett intresse eller något riktigt roligt att göra?
Vad tycker ni?
Allt bottnar förstås i hur givande ens arbete är i förhållande till hur man värderar fritid och annat.
Med en "mindre" vinst skulle jag kanske tänka mig att gå ned till 50% i arbetstid om arbetet är givande. Men få en större frihet.
Eller om vinsten är lite bättre, kanske rent av säga upp mig men pyssla med någon form av arbete på deltid som kanske rent av är oavlönat eller bara ger en liten lön. För att man kanske vill ha ngt givande och roligt att göra? Ett intresse eller något riktigt roligt att göra?
Vad tycker ni?
Eftersom jag är 55 och börjar närma mig pension så skulle väl 20 Mkr vara rätt lagom. Då kan jag gå ned i tid på jobbet en smula, lösa huslån och bättra på pensionen lite grann. Förresten, gällande pension så skulle jag putta in pengar i mitt företag och börja ta ut max tjänstepension bums samt betala ut lön/utdelning till mig själv livet ut. Skulle däremot skjuta på den officiella pensionen ett antal år. På det sättet så fortsätter jag att generera pensionspengar samtidigt som skatten på arbete sjunker rejält efter 65. Genom att investera i företaget istället för att pensionsspara så har jag full frihet att disponera pengarna helt fritt, slippa onödiga avgifter samt hela tiden kunna välja hur pengarna ska plockas ut beroende på hur staten behagar beskatta pengarna vid varje tillfälle. Dessutom så kan jag säkerställa att mina efterlevande får ut maximalt med pengar om jag skulle trilla av pinn. 
