Vad händer med min ved?
Hej folket!
I höstas höggs jag ner två träd på tomten, en tall och en björk (som börjat bli sjuk, hade en hålighet på ca 1/4 av stammen längst ner).
Mycket av detta kapade jag och la i min källare. Tiden som gick från ner huggning till kapning var 1-2 veckor och det hann regna en del. En annan del av träden ligger kvar på tomten över vintern men det har inte med detta att göra.
Veden i källaren möglar allt eftersom. Tror det är mögel i alla fall. Se bilderna.
Måste detta ut ur huset omgående eller kan jag göra nått? Varför blir det såhär? Klimatet i källaren är halvvarmt med en dåligt isolerad halvtaskig port.
Vad kan jag göra?
I höstas höggs jag ner två träd på tomten, en tall och en björk (som börjat bli sjuk, hade en hålighet på ca 1/4 av stammen längst ner).
Mycket av detta kapade jag och la i min källare. Tiden som gick från ner huggning till kapning var 1-2 veckor och det hann regna en del. En annan del av träden ligger kvar på tomten över vintern men det har inte med detta att göra.
Veden i källaren möglar allt eftersom. Tror det är mögel i alla fall. Se bilderna.
Måste detta ut ur huset omgående eller kan jag göra nått? Varför blir det såhär? Klimatet i källaren är halvvarmt med en dåligt isolerad halvtaskig port.
Vad kan jag göra?
Du har ju slängt in rå ved..
Klyven ved skall tvättas av regn och torkas av sol och vind.
Klyven ved skall tvättas av regn och torkas av sol och vind.
Bästa svaret
"Torr ved är en förutsättning för ett bra eldningsresultat
Förutsättningarna för bra torkning av veden är störst under vår och sommar. Resultatet blir bäst om veden är kluven och travad före långfredagen (enligt tidigare generationers erfarenheter). Torkningen bör till en början ske ute i det fria och platsen för detta bör vara noga utvald, helst bör man välja en torr och upphöjd plats där veden kan exponeras för såväl sol som vind.
Veden bör inte läggas direkt på marken eftersom det då finns risk för att vatten ”kryper upp” i veden. Någon form av luftgenomsläppligt underlag som bryter kapilärkrafterna är att föredra, t.ex. EU-pallar, slanor eller liknande. Det är viktigt att luften tillåts att cirkulera mellan de olika vedtravarna, varför man inte bör lägga dem alltför tätt. Samma sak gäller den enskilda vedtraven, en ”slarvigt” upplagd vedtrave med mycket luft i torkar fortare än en trave med tätt packad ved.
Om veden läggs, eller kastas i stack bör den inte vara tätare än att en mus kan passera genom den! Takad eller otakad trave är en smaksak. Om traven takas är det viktigt att man lämnar en luftspalt mellan veden och taket. Försök har dock visat att veden under vår och sommar torkar lika bra utan tak. Däremot skall veden bäras in i vedboden (eller takas) i god tid innan höstregnen börjar falla. Att lägga en presenning över veden är förkastligt, eftersom man då hindrar avdunstningen!
En fråga som ofta återkommer är om barken skall vändas uppåt eller neråt i en vedtrave? Försök visar att det egentligen inte spelar någon större roll, veden blir ungefär lika torr oavsett hur barken vänds.
Torkningen av veden sker till en början mycket snabbt under gynnsamma omständigheter. På sensommaren avtar torkningshastigheten och i samband med att höstregnen börjar kan fukthalten åter öka. Försök har visat att vedens fukthalt sjunker från ca 50 % (rå ved) till ca 15-20% från april till början av augusti.
Under torkningen bör man även vara medveten om att veden krymper (vältans höjd kan sjunka ihop ca 7-10 %), vilket kan försämra stabiliteten i vältan. Ett sätt att få bättre stabilitet i vältan, och förhindra att den faller samman, är att korslägga veden i ytterkanterna och med jämna mellanrum inuti vältan. Dessutom kan man förstärka vältan med hjälp av virke, järntråd, rep eller liknande.
Ved som huggs och travas på våren kan eldas kommande höst-vinter, men helst bör veden lagras två år innan den eldas (varav sista året under tak, helst i vedbod). Semesterhuggen ved, dvs. ved som huggs mitt i sommaren bör inte eldas samma säsong eftersom det visat sig att den inte hinner torka tillräckligt. Veden bör ha en fukthalt under 20 % när den eldas (ju torrare den är desto bättre).
Det kan vara svårt att avgöra hur torr veden är genom att enbart känna på den. Bästa sättet är att väga en eller några stycken vedklabbar (vikten A) och sedan torka dem i ugn under ett dygn i ca 105 graders värme. Därefter torkar man dem igen (vikten B). Fukthalten kan då beräknas genom formeln: (A-B)/A multiplicerat med 100 för att få fukthalten i %. Ett annat sätt är att slå ihop två vedklabbar som man vet är tillräckligt torra, t.ex. ved som lagrats i vedbod minst 1 år. Därefter kan man slå ihop två vedklabbar som man är mera osäker på beträffande torrheten. Om klangen blir densamma kan man med stor sannolikhet anta att veden är eldningsbar."
Förutsättningarna för bra torkning av veden är störst under vår och sommar. Resultatet blir bäst om veden är kluven och travad före långfredagen (enligt tidigare generationers erfarenheter). Torkningen bör till en början ske ute i det fria och platsen för detta bör vara noga utvald, helst bör man välja en torr och upphöjd plats där veden kan exponeras för såväl sol som vind.
Veden bör inte läggas direkt på marken eftersom det då finns risk för att vatten ”kryper upp” i veden. Någon form av luftgenomsläppligt underlag som bryter kapilärkrafterna är att föredra, t.ex. EU-pallar, slanor eller liknande. Det är viktigt att luften tillåts att cirkulera mellan de olika vedtravarna, varför man inte bör lägga dem alltför tätt. Samma sak gäller den enskilda vedtraven, en ”slarvigt” upplagd vedtrave med mycket luft i torkar fortare än en trave med tätt packad ved.
Om veden läggs, eller kastas i stack bör den inte vara tätare än att en mus kan passera genom den! Takad eller otakad trave är en smaksak. Om traven takas är det viktigt att man lämnar en luftspalt mellan veden och taket. Försök har dock visat att veden under vår och sommar torkar lika bra utan tak. Däremot skall veden bäras in i vedboden (eller takas) i god tid innan höstregnen börjar falla. Att lägga en presenning över veden är förkastligt, eftersom man då hindrar avdunstningen!
En fråga som ofta återkommer är om barken skall vändas uppåt eller neråt i en vedtrave? Försök visar att det egentligen inte spelar någon större roll, veden blir ungefär lika torr oavsett hur barken vänds.
Torkningen av veden sker till en början mycket snabbt under gynnsamma omständigheter. På sensommaren avtar torkningshastigheten och i samband med att höstregnen börjar kan fukthalten åter öka. Försök har visat att vedens fukthalt sjunker från ca 50 % (rå ved) till ca 15-20% från april till början av augusti.
Under torkningen bör man även vara medveten om att veden krymper (vältans höjd kan sjunka ihop ca 7-10 %), vilket kan försämra stabiliteten i vältan. Ett sätt att få bättre stabilitet i vältan, och förhindra att den faller samman, är att korslägga veden i ytterkanterna och med jämna mellanrum inuti vältan. Dessutom kan man förstärka vältan med hjälp av virke, järntråd, rep eller liknande.
Ved som huggs och travas på våren kan eldas kommande höst-vinter, men helst bör veden lagras två år innan den eldas (varav sista året under tak, helst i vedbod). Semesterhuggen ved, dvs. ved som huggs mitt i sommaren bör inte eldas samma säsong eftersom det visat sig att den inte hinner torka tillräckligt. Veden bör ha en fukthalt under 20 % när den eldas (ju torrare den är desto bättre).
Det kan vara svårt att avgöra hur torr veden är genom att enbart känna på den. Bästa sättet är att väga en eller några stycken vedklabbar (vikten A) och sedan torka dem i ugn under ett dygn i ca 105 graders värme. Därefter torkar man dem igen (vikten B). Fukthalten kan då beräknas genom formeln: (A-B)/A multiplicerat med 100 för att få fukthalten i %. Ett annat sätt är att slå ihop två vedklabbar som man vet är tillräckligt torra, t.ex. ved som lagrats i vedbod minst 1 år. Därefter kan man slå ihop två vedklabbar som man är mera osäker på beträffande torrheten. Om klangen blir densamma kan man med stor sannolikhet anta att veden är eldningsbar."
Om man ska generallisera torkar veden knappt efter midsommar, det är våren som är den absolut bästa torkperioden. Källare tenderar att vara rätt fuktiga från mitten och sommaren fram till vintern. Dessutom står luften stilla. Då torkar veden alldeles för sakta och hinner mögla.
Veden kan torka om den är i pannrummet, dvs man får ha en vedpanna som man eldar i varje dag och som tar luften ifrån pannrummet.D Daniel 109 skrev:
Källare är ingen bra plats för ved. När jag köpte mitt nuvarande hus hade gubben innan lagt upp en massa vedförråd i källaren som blivet en enda biotop. Jag slängde ut veden till ett halvdåligt upplag ute, och både veden och källaren mådde mycket bättre av det. Källaren är nu fin, ljus, torr och användbar till en mängd annat.
Ved mår bäst utomhus under tak.
Ved mår bäst utomhus under tak.
Ved mår bäst av att eldas upp.T Thomas_Blekinge skrev:
Om man nu inte röstar på mp(miljöpimparna).
Redigerat:
Nu ska vi inte börja diskussionen om vedeldningens avvigsidor.
Det var så enkelt att min inkompetens förstörde det. Så ut med veden och trava slarvigt under halvtak. Den ved som redan är angripen, är den förstörd eller löser det sig själv ute mån tro?
På bild 2 ser vi mörkare partier, även prickar. Så ser även mycket av det som ligger kvar ute ut. Vad är det? Är det bara för det kapades upp på höst med höstregn som följd?
På bild 2 ser vi mörkare partier, även prickar. Så ser även mycket av det som ligger kvar ute ut. Vad är det? Är det bara för det kapades upp på höst med höstregn som följd?
En fuktmätare behöver inte kosta många kronor, och känns lite enklare att använda:R RapidSledge skrev:
https://www.trotec24.se/matdon/mult...unner&utm_medium=cpc&utm_campaign=pricerunner
En dålig björk som du tagit ned är också extra besvärlig då den redan har börjat med röta/mögel och nedbrytning vilket kräver extra torkning, vissa dåliga delar brukar jag "återföra" till skogen igen som får bli gödning istället.
Du känner direkt om veden är tillräckligt torr för att ta in, både vikt och klang om du slår två bitar mot varandra. Tunga med dovt ljud tyder på fukt, inte att det finns mera energi i dem utifrån vikt.
Du känner direkt om veden är tillräckligt torr för att ta in, både vikt och klang om du slår två bitar mot varandra. Tunga med dovt ljud tyder på fukt, inte att det finns mera energi i dem utifrån vikt.
Vi brukar kapa veden till en meters längder och pena upp den ute. En meter är tillräckligt lång ved för att penorna skall bli stabila. Eftersom det bara är ett vedträ på bredden i dem blir det bra luftcirkulation.
Vi täcker dem med plast ovanpå och där står sig veden bra mellan 2 och 10 år tills det är dags att elda upp den.
Varefter vi behöver så kapar vi metersveden till kortved och finklyver litet vid behov och tar in. Vi brukar kapa några månaders behov i gången.
Kapar man kortved direkt blir det ofta problem med torkningen. Den är för arbetsdryg att pena och lägger man den bara i en hög torkar den inte. Enda vettiga lösningen som jag har sett är att göra vedhäckar av metallnät som rymmer en kubikmeter kastad kortved. Då kan veden torka någorlunda.
Vi täcker dem med plast ovanpå och där står sig veden bra mellan 2 och 10 år tills det är dags att elda upp den.
Varefter vi behöver så kapar vi metersveden till kortved och finklyver litet vid behov och tar in. Vi brukar kapa några månaders behov i gången.
Kapar man kortved direkt blir det ofta problem med torkningen. Den är för arbetsdryg att pena och lägger man den bara i en hög torkar den inte. Enda vettiga lösningen som jag har sett är att göra vedhäckar av metallnät som rymmer en kubikmeter kastad kortved. Då kan veden torka någorlunda.
Söderläge, sol, vind och vårregn tar bort möglet.Magnus Sigurdsson skrev:
