Isakare har ju en bra början i nr 15. Först när man vet att det är ett önskemål från medlemmarna, är det dags att att fördjupa utredningen med prisförslag, resonemang med lantmäteriet, elbolag m.fl. Därefter är det dags för beslut om stadgeändring och genomförande .
Det är väl mer en fråga om till vilken nivå man behöver säkerställa att rätt person använder uttaget.
Det är rätt svårt att i nuläget göra "rätt" investering för elbilsladdning. Just nu ser det ju ut som elbilar i olika former är ett solklart framtidsalternativ. Men om vi ser bakåt lite, så var etanolbilen minst lika självklar för typ 10 år sedan, något som tvingade fram höga investeringar för bensinmackarna, men resultat att en del mackar i glesbygden fick stänga.
Att nu investera i el-infrastruktur för laddning, är ett jättesvårt beslut. Utvecklingen av hur bilar skall drivas har varit lite fladdrigt i många år. Och vi vet inte om eldrift är här för att stanna. Men det kan lika gärna vara så att det iofs. är elbilar som gäller även om 15 år, men att man då förutsätter att alla skall ha snabbladdare som kan leverera 1 Mw till varje laddplats.
Oavsett så är risken att dagens teknik är ett blindspår, åt båda håll, och att investeringen är bortkastad om några få år.
Lägger man i en samfällighet 2- 300 000 på detta idag, så tror jag att risken är överhängande att det antingen inte allas används, eller måste göras om för att det är för klent, om 10 - 15 år. Och 2 - 300 000, är troligen bara för att förbereda, en komplett installation med laddplatser för alla kostar avsevärt mer.
Att nu investera i el-infrastruktur för laddning, är ett jättesvårt beslut. Utvecklingen av hur bilar skall drivas har varit lite fladdrigt i många år. Och vi vet inte om eldrift är här för att stanna. Men det kan lika gärna vara så att det iofs. är elbilar som gäller även om 15 år, men att man då förutsätter att alla skall ha snabbladdare som kan leverera 1 Mw till varje laddplats.
Oavsett så är risken att dagens teknik är ett blindspår, åt båda håll, och att investeringen är bortkastad om några få år.
Lägger man i en samfällighet 2- 300 000 på detta idag, så tror jag att risken är överhängande att det antingen inte allas används, eller måste göras om för att det är för klent, om 10 - 15 år. Och 2 - 300 000, är troligen bara för att förbereda, en komplett installation med laddplatser för alla kostar avsevärt mer.
Jag tycker att purres svar är bra. Det går inte att överlåta åt ebskilda medlemmar att installera laddbox. Det måste finnas en cental effektvakt/lastfördelning för att det ska gå att ha ett större antal laddstationer.
Jag gissar att det är en produkttyp som kommer att bli vanlig på marknaden. Men än så länge verkar det vara glest.
Jag gissar att det är en produkttyp som kommer att bli vanlig på marknaden. Men än så länge verkar det vara glest.
Man kan väl iofs. tänka sig att själva investeringen i laddbox får gå på den enskilde, men att den då måste vara av en given typ som fungerar mot den centrala lastfördelningen.
Ja, det skulle man kunna tänka sig. Men det måste på något vis till ett centralt lastfördelningssystem för att en större mängd laddare ska funka. Det finns ju även system för debitering som möjliggör offentliga laddboxar.
Om man kan omfördela i garagelängorna, kan ni installera laddboxar i en länga. Alla som vill hyra en plats med laddbox, får en plats där (mot högre hyra) och resten får en av de andra platser. När det blir ond om laddplatser kan ni uppgradera nästa länga.
Kolla med typ https://bee.se/paverka-din-fastighetsagare/ (Hette fram till nyligen Clever).
De har laddboxar lite överallt i offentlig miljö men också vid företag etc. som är låsta mot specifika personer så de ej kan ockuperas av icke-behöriga.
De har laddboxar lite överallt i offentlig miljö men också vid företag etc. som är låsta mot specifika personer så de ej kan ockuperas av icke-behöriga.
Om man tittar på den yta/lokal man har tillgänglig så finns det oftast endast ett par möjliga sätt att realisera en lösning. Till en punkt kommer huvudmatningen, därifrån behöver man dra vidare ett antal kablar till laddboxarna. Dagens laddboxar har oftast skruvplintar som max klarar 16mm2. Ju mindre platser som delar på samma kabel desstå bättre. Kablarna bör vara 10mm2 eller 16mm2 för att man skall kunna maxa ut en laddbox som klarar 22kW. Till varje laddbox bör en nätverkskabel dras för att få en stabil anläggning. Var nätet ansluts beror på var man kan sätta en lämplig kopplingspunkt.
När det gäller köp av laddboxar bör de stödja OCPP och man köper 5-10 st i taget för att minimera antalet olika modeller som man har i bruk. Detta för att man skall kunna effektbalansera mot matningen man har.
Gällande fakturering så är schablonfakturering mest ekonomiskt för tillfället. Laddboxar med elmätare samt administration för detta kostar betydligt mer än en schablon. Detta kommer att förändras med tiden så man bör välja boxar med mätare men man kanske inte nyttjar dessa i ett första skede.
När det gäller matning från elstationen så till en början (väldigt länge?) så skulle man nog klara sig med ett säkringsabonnemang (upp till 63A), för närvarande så är de kostnadsdrivande komponenterna i dessa abonnemang förbrukade kWh oberoende när det sker. När behovet blir mer än vad säkringsabonnemanget klarar eller abonnemangsmodellen ändras så får man gå över till effektabonnemang. Kostnadsdrivarna får nu en tidsaspekt. Det blir mer fördelaktigt att konsumera större delen av el under låglastperioder (dvs under natten). Så om man måste dra en ny matning så bör man dra en kabel som har kapacitet nog att leverera större delen av den behövda effekten under natten då det ger bättre ekonomi samt att lasten på elnätet i stort blir jämnare. En 240mm2 alu kabel klarar ca 200-250A vilket nog skulle täcka behovet av laddning för alla 40 platser. 200m av den kabeln kostar 75kkr vilket troligtvis är en liten del av kostnaden för att gräva fram en ny matning.
När det gäller beslutsordning så är det mycket lättare om man kan genomföra förändringen i etapper. Kanske räcker nuvarande matning hjälpligt till 5 bilar? Gissningsvis klarar matningen mer än de 10A som den är avsäkrad med nu. Går det att dra kabel så att man kan dela av matande segment allt eftersom behovet uppstår? Det är alltid enklare att få igenom saker om man inte behöver ta hela kostnaden på en gång. Dock så ska man projektera för en komplett anläggning så man inte behöver göra om installationen utan endast utökningarna. Finns det delar av jobbet som medelemmarna själva kan tänka sig att göra?
Iaf om man sammanställer allt till ett detaljerat förslag så tror jag en majoritet skulle vara för en förändring men man skulle nog ställa sig tveksam om man på direkten drar på sig relativt stora kostnader för uppgradering av servisen utan att det finns en enda brukare.
När det gäller köp av laddboxar bör de stödja OCPP och man köper 5-10 st i taget för att minimera antalet olika modeller som man har i bruk. Detta för att man skall kunna effektbalansera mot matningen man har.
Gällande fakturering så är schablonfakturering mest ekonomiskt för tillfället. Laddboxar med elmätare samt administration för detta kostar betydligt mer än en schablon. Detta kommer att förändras med tiden så man bör välja boxar med mätare men man kanske inte nyttjar dessa i ett första skede.
När det gäller matning från elstationen så till en början (väldigt länge?) så skulle man nog klara sig med ett säkringsabonnemang (upp till 63A), för närvarande så är de kostnadsdrivande komponenterna i dessa abonnemang förbrukade kWh oberoende när det sker. När behovet blir mer än vad säkringsabonnemanget klarar eller abonnemangsmodellen ändras så får man gå över till effektabonnemang. Kostnadsdrivarna får nu en tidsaspekt. Det blir mer fördelaktigt att konsumera större delen av el under låglastperioder (dvs under natten). Så om man måste dra en ny matning så bör man dra en kabel som har kapacitet nog att leverera större delen av den behövda effekten under natten då det ger bättre ekonomi samt att lasten på elnätet i stort blir jämnare. En 240mm2 alu kabel klarar ca 200-250A vilket nog skulle täcka behovet av laddning för alla 40 platser. 200m av den kabeln kostar 75kkr vilket troligtvis är en liten del av kostnaden för att gräva fram en ny matning.
När det gäller beslutsordning så är det mycket lättare om man kan genomföra förändringen i etapper. Kanske räcker nuvarande matning hjälpligt till 5 bilar? Gissningsvis klarar matningen mer än de 10A som den är avsäkrad med nu. Går det att dra kabel så att man kan dela av matande segment allt eftersom behovet uppstår? Det är alltid enklare att få igenom saker om man inte behöver ta hela kostnaden på en gång. Dock så ska man projektera för en komplett anläggning så man inte behöver göra om installationen utan endast utökningarna. Finns det delar av jobbet som medelemmarna själva kan tänka sig att göra?
Iaf om man sammanställer allt till ett detaljerat förslag så tror jag en majoritet skulle vara för en förändring men man skulle nog ställa sig tveksam om man på direkten drar på sig relativt stora kostnader för uppgradering av servisen utan att det finns en enda brukare.
När det gäller samfällighet räcker det inte med 2/3 majoritet om det kan anses vara ändring eller utökning av föreningens syfte. Det krävs tyvärr ett explicit JA från varje medlem. Uteblivet svar räknas som nej.
Beroende på hur stadgarna är formulerade KAN det utöver detta krävas stadgeändring, eventuellt på två på varandra följande årsmöten, där man på det första föreslår stadgeändring, och på det andra fastställer den. Kolla med länsstyrelsen!!!
Beroende på hur stadgarna är formulerade KAN det utöver detta krävas stadgeändring, eventuellt på två på varandra följande årsmöten, där man på det första föreslår stadgeändring, och på det andra fastställer den. Kolla med länsstyrelsen!!!
Gäller det utökning av föreningens syfte, så räcker det inte med stämmobeslut oavsett hur stor majoritet du har. Då krävs det en ny förrättning (Lantmäteriet).
Jag tror att ett sådant här beslut är en utökning, men det kan nog gå att argumentera att det inte är det också. Så lite av gråzon.
Jag tror att ett sådant här beslut är en utökning, men det kan nog gå att argumentera att det inte är det också. Så lite av gråzon.
Syftet borde vara att tillhandahålla parkeringsplatser i närheten av den egna bostaden, och jag tror att det är/kommer att bli självklart att man har elanslutning där. Redan idag finns behovet för belysning, motorvärme, kupevärmare, dammsugare, osv. Laddning av bilens batterier passar bra in där.
Skillnaden är bara att behovet blir mycket större och uppgraderingskostnader stora. Lite samma som när man har en grusväg till ett sommarstugeområde. Stugorna börjar användas på vintern och samfälligheten ordnar vinterväghållning. Sedan ökar användningen mer, och folk vill inte längre köra på en gropig grusväg, så man bestämmer sig att asfaltera, och därefter blir det gatubelysning.
Allt passar inom ramarna för anläggningsbeslutet, men eftersom kostnaderna är stora krävs det ett stämmobeslut.
Skillnaden är bara att behovet blir mycket större och uppgraderingskostnader stora. Lite samma som när man har en grusväg till ett sommarstugeområde. Stugorna börjar användas på vintern och samfälligheten ordnar vinterväghållning. Sedan ökar användningen mer, och folk vill inte längre köra på en gropig grusväg, så man bestämmer sig att asfaltera, och därefter blir det gatubelysning.
Allt passar inom ramarna för anläggningsbeslutet, men eftersom kostnaderna är stora krävs det ett stämmobeslut.
Det ställer olika krav på uppkoppling och vilket betalsystem som används. Kör man uppkopplat system mot InCharge kostar tjänsten för privatplats 50/månad och offentlig plats 100/månad.M miks62gbg skrev:
På privatplats får föreningen sköta debiteringen, på offentlig plats sköts det via InCharge direkt mot användaren.
Kostnadsbilden totalt
Duoladdbox och installationen av den
ca 35 000
Jag skulle skriva av den på 5 år, ingen vet något om vilken teknik som används om fem år.
Tjänst (uppkoppling, debitering osv exempelvis InCharge)
50-100 SEK/plats/månad
Infrastruktur
Helt individuellt beroende på förutsättningar
Läggs på kanske 40 år
Summering
Månadskost per plats, två platser per box (292 för boxen + 50 för tjänsten + infrastruktur? + service och underhåll + ränta på lån)
Detta bör summera upp till runt 400 SEK/plats/månad + el
