Jag samlar rätt mycket grejer. Dock inte primärt av ekonomiska skäl utan för att det sparar tid att ha saker till hands och att det är roligt att bygga grejer.
Det här med att det går fortare att handla grejer funkar ju möjligen om man bor i stan. Själv har jag omkring fem mil till närmaste stad. Lokala byggnasaren har både rätt så begränsade öppettider och begränsat sortiment. Allt som jag med säkerhet vet finns där till vettigt pris sparar jag sällan. Men för mig kan ett rejält lager av saker som skruv och beslag vara skillnaden mellan att få något gjort hemma en helg eller att inte få det. Ska jag åka till stan och handla så ryker lätt en halv dag. Då kan det vara värt att lägga en timme på att rota fram grejer på vinden.
Jag har dessutom ett gammalt hus och även om jag inte är någon direkt byggnadsvårdstaliban så använder jag exempelvis gärna en kullerförsänkt spårskruv istället för en plan torxskruv om jag ska sätta upp något som ska se snyggt ut.
Lite samma sak vad gäller tid passar på bilenmeckande också. Jag hatar att mecka bil. Men det går fortare att beställa delar på nätet, cykla ner till ICA och hämta dom ett par dagar senare och laga bilen hemma än att försöka få iväg bilen till en verkstad i stan, ta mig hem själv igen och sedan den omvända proceduren några dagar senare för att hämta bilen. Till bilen samlar jag dock inte reservdelar. Jag behöver den ytterst sällan med kort varsel, så där kan jag vänta på delar.
Det jag i princip alltid sparar är stålprofiler och rör. Jag tycker det är väldigt roligt att bygga och laga grejer av stål. Nu har jag ju inte så mycket praktisk nytta av det själv, och för att inte fylla trädgården med allsköns hemsvetsade bra att ha grejer så hjälper jag istället andra. Ibland vänner och bekanta, ibland några ideella föreningar i närheten. Även om det ibland blir att jag köper nytt material till större projekt så behövs ju alltid de där plåtbitarna och vinkeljärnstumparna för fästen, förstyvningar osv. Då är ett rejält förråd av stumpar ovärderligt. Men största tillfredsställelsen är ju att helt kunna skrota ner något gammalt skräp och bygga något nytt och fungerande av det med bara svetspinnarna som nytt material.
För att hålla reda på grejerna så har jag gjort ett rätt omfattande städ och sorteringsjobb. Jag sätter upp gränser i utrymme för de olika råmaterial och bra att ha saker jag samlar på mig. Blir utrymmet fullt så slänger jag det sämsta. Annars skulle jag varken hitta något eller ha plats för det.
Värst var det en period när frun och jag åkte mycket på auktioner. Det känns som att vad man köper på en auktion kommer med en låda blandad skruv och gamla verktyg. Nu när systemet sitter så är det snabbt gjort att sortera upp innehållet i sådant som ska sparas och sådant som ska slängas. Men när jag började riva i några års samlad skit så var det nära att allt åkte i skrotbingen. Det hade varit synd, för nu har jag snygga skruvar för resten av livet.
Det här med att det går fortare att handla grejer funkar ju möjligen om man bor i stan. Själv har jag omkring fem mil till närmaste stad. Lokala byggnasaren har både rätt så begränsade öppettider och begränsat sortiment. Allt som jag med säkerhet vet finns där till vettigt pris sparar jag sällan. Men för mig kan ett rejält lager av saker som skruv och beslag vara skillnaden mellan att få något gjort hemma en helg eller att inte få det. Ska jag åka till stan och handla så ryker lätt en halv dag. Då kan det vara värt att lägga en timme på att rota fram grejer på vinden.
Jag har dessutom ett gammalt hus och även om jag inte är någon direkt byggnadsvårdstaliban så använder jag exempelvis gärna en kullerförsänkt spårskruv istället för en plan torxskruv om jag ska sätta upp något som ska se snyggt ut.
Lite samma sak vad gäller tid passar på bilenmeckande också. Jag hatar att mecka bil. Men det går fortare att beställa delar på nätet, cykla ner till ICA och hämta dom ett par dagar senare och laga bilen hemma än att försöka få iväg bilen till en verkstad i stan, ta mig hem själv igen och sedan den omvända proceduren några dagar senare för att hämta bilen. Till bilen samlar jag dock inte reservdelar. Jag behöver den ytterst sällan med kort varsel, så där kan jag vänta på delar.
Det jag i princip alltid sparar är stålprofiler och rör. Jag tycker det är väldigt roligt att bygga och laga grejer av stål. Nu har jag ju inte så mycket praktisk nytta av det själv, och för att inte fylla trädgården med allsköns hemsvetsade bra att ha grejer så hjälper jag istället andra. Ibland vänner och bekanta, ibland några ideella föreningar i närheten. Även om det ibland blir att jag köper nytt material till större projekt så behövs ju alltid de där plåtbitarna och vinkeljärnstumparna för fästen, förstyvningar osv. Då är ett rejält förråd av stumpar ovärderligt. Men största tillfredsställelsen är ju att helt kunna skrota ner något gammalt skräp och bygga något nytt och fungerande av det med bara svetspinnarna som nytt material.
För att hålla reda på grejerna så har jag gjort ett rätt omfattande städ och sorteringsjobb. Jag sätter upp gränser i utrymme för de olika råmaterial och bra att ha saker jag samlar på mig. Blir utrymmet fullt så slänger jag det sämsta. Annars skulle jag varken hitta något eller ha plats för det.
Värst var det en period när frun och jag åkte mycket på auktioner. Det känns som att vad man köper på en auktion kommer med en låda blandad skruv och gamla verktyg. Nu när systemet sitter så är det snabbt gjort att sortera upp innehållet i sådant som ska sparas och sådant som ska slängas. Men när jag började riva i några års samlad skit så var det nära att allt åkte i skrotbingen. Det hade varit synd, för nu har jag snygga skruvar för resten av livet.
Med 1000 kvadratmeter under tak på gården har jag oerhört lätt för att trilla dit på samlandet av allsköns "bra att ha"-grejer.H heimlaga skrev:
Har själv kommit fram till att om jag ser ett konkret användningsområde för prylen inom rimlig tidshorisont, ex.vis. 5 år, så kan jag spara den. Alltså ett konkret, uttänkt projekt där den ska komma till nytta. Inte bara "den här rörböjen skulle man kunna använda till att bygga en fräck kandelaber av". Det måste vara mer specifikt, "den här rörböjen kommer passa bra när jag nästa år flyttar på hydroforen".
Är det grejer som jag inte behöver försöker jag skänka bort eller så får det gå till återvinning. Finns det något värde i dem går det naturligtvis att försöka sälja.
Jag tänkte igenom det här innan jag försöker kommentera ditt inlägg.S Strontus skrev:
Om man lever så att man inte kan räkna med att amortera sig helt skuldfri i god tid innan pensionen oberoende av fastighetsmarknadens svängningar då är man sannerligen obekymrad om hög skuldsättning. Det är ett ofrånkomligt faktum. Egendom som man inte kan behålla och ge i arv är ju krasst räknat inte ens egen utan någon annans.
Med två vanliga arbetar/medelklass löner varav åtminstone den ena brukar utebli under några år i något skede antingen beroende på barn eller sjukdom eller arbetslöshet så blir det ett extremt minimalistiskt liv om man skall köpa allting färdigt för fullt pris och anlita yrkesfolk till allt. I ett så minimalistiskt liv finns det i allmänhet inte utrymme för ett eget hus. Det går bra att leva så minimalistiskt om man är så funtad men det innebär ett liv i lägenhet oftast på hyra.
Om man genom har köpt eller ärvt och renoverat eller byggt ett nytt hus närapå skuldfritt för ärvda pengar utan att själv behöva göra någonting åt det då är man att betrakta som rik i min värld. Samma sak om man har så hög lön att man kan anlita yrkesfolk till precis allt och ändå betala sig skuldfri i god tid före pensioneringen. Det är ingenting fult med att vara rik men i dagens samhälle är det få av oss som är rika.
Var och en väljer hur man vill leva men jag tror att vi alla mår bättre av att se sanningen i vitögat.
Mycket bra sätt att dämpa hoardandet. Lite spillbitar är vettigt. För mycket tar över. Lätt hänt att spill tar upp plats som behövs för nytt material eller för att kunna arbeta effektivt.PNO skrev:
Att avgränsa plats för "bra att ha" prylar är ett sätt att hitta en medelväg. Gör man det vettigt går det att spara genom att samla utan att bli ägd av sina skatter.
Mvh Findus
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 788 inlägg
Sund Minimalism handlar om att inte skaffa en massa saker och beroenden som man inte har nytta/glädje av. Ett normalt jobb och en minimalistisk livsstil leder oftast till större ekonomisk frihet. Om en person startar från noll är det inte lönt att samla på sig maskiner och annat utifall världen skulle gå under.
Vad blir genomsnitts medellönen per nerlagd timme om man jämför att fixa själv mot att ta ett betalt jobb?
Vad blir genomsnitts medellönen per nerlagd timme om man jämför att fixa själv mot att ta ett betalt jobb?
Nå...... i mitt specifika fall har alla vanliga arbeten som jag har erbjudits och som inte har krävt egen utrustning varit på en sådan lönenivå att jag skulle ha varit berättigad till och tvungen att söka socialbidrag för att ha råd med mat och pendling och nödvändiga kläder och en varm sovplats. För att få socialbidrag i Finland måste man först vara egendomslös men det hade jag snabbt blivit eftersom utgifterna skulle ha överstigit inkomsterna varje månad hur minimalistiskt jag än hade levt.
Fast om vi säger att man har turen att få ett vanligt hyggligt avlönat arbete inom bekvämt pendligsavstånd:
Nu räknar jag med finländska siffror. I Sverige är siffrorna litet annorlunda men proportionerna är ungefär de samma.
Om man tjänar 14 euro i timmen före skatt blir det 112,00 euro om dagen. Gissar vi att 16% går i skatter blir dagslönen efter skatt 94,08 euro.
Pendlingskostnaden blir ungefär 42 cent kilometern gånger låt oss säga 30 km enkel resa det vill säga 60 km om dagen totalt 25,20 om dagen men man får litet skatteavdrag på dem så låt oss säga 23,00 euro om dagen.
94,08 - 23.00= 71,08 euro om dagen efter skatt och pendlingskostnad.
71,08 euro dividerat med 8 timmars arbete och gissningsvis 1,5 timmars pendling om dagen totalt 9,5 timmar ger 7,48 euro i timmen netto för den tid man säljer åt arbetsgivaren.
När man anlitar ett byggföretag med en anställd som skall få samma 14 euro i timmen blir kostnaden för kunden omkring 32,00 euro i timmen plus 24%moms. Det innebär 39,68 euro i timmen.
Om vi vill ha en direkt jämförelse kan vi dividera 39,68 med 7,48 = 5,3.
Man måste alltså sälja 5,3 timmar av sin tid för att anlita en byggfirma en timme. Månste man dessutom ta lån och betala ränta för att anlita företaget blir skillnaden ännu en aning större.
Naturligtvis finns det många arbetsskeden när de 5,3 arbetstimmarna är ett lågt pris för att få dra nytta av företagets kunnande och arbetseffektivitet och maskinpark men det finns också arbetsskeden där man själv arbetar lika snabbt som proffsen med ganska små verktygsinvesteringar och då blir det enormt lönsamt att bygga och reparera åt sig själv.
Var och en kan själv fundera ut var den optimala gränsen går beroende på vad man förtjänar och vad det kostar att anlita byggare och hur duktig man är på just det arbetet som man behöver få gjort och hur livsstuationen ser ut just då.
Fast om vi säger att man har turen att få ett vanligt hyggligt avlönat arbete inom bekvämt pendligsavstånd:
Nu räknar jag med finländska siffror. I Sverige är siffrorna litet annorlunda men proportionerna är ungefär de samma.
Om man tjänar 14 euro i timmen före skatt blir det 112,00 euro om dagen. Gissar vi att 16% går i skatter blir dagslönen efter skatt 94,08 euro.
Pendlingskostnaden blir ungefär 42 cent kilometern gånger låt oss säga 30 km enkel resa det vill säga 60 km om dagen totalt 25,20 om dagen men man får litet skatteavdrag på dem så låt oss säga 23,00 euro om dagen.
94,08 - 23.00= 71,08 euro om dagen efter skatt och pendlingskostnad.
71,08 euro dividerat med 8 timmars arbete och gissningsvis 1,5 timmars pendling om dagen totalt 9,5 timmar ger 7,48 euro i timmen netto för den tid man säljer åt arbetsgivaren.
När man anlitar ett byggföretag med en anställd som skall få samma 14 euro i timmen blir kostnaden för kunden omkring 32,00 euro i timmen plus 24%moms. Det innebär 39,68 euro i timmen.
Om vi vill ha en direkt jämförelse kan vi dividera 39,68 med 7,48 = 5,3.
Man måste alltså sälja 5,3 timmar av sin tid för att anlita en byggfirma en timme. Månste man dessutom ta lån och betala ränta för att anlita företaget blir skillnaden ännu en aning större.
Naturligtvis finns det många arbetsskeden när de 5,3 arbetstimmarna är ett lågt pris för att få dra nytta av företagets kunnande och arbetseffektivitet och maskinpark men det finns också arbetsskeden där man själv arbetar lika snabbt som proffsen med ganska små verktygsinvesteringar och då blir det enormt lönsamt att bygga och reparera åt sig själv.
Var och en kan själv fundera ut var den optimala gränsen går beroende på vad man förtjänar och vad det kostar att anlita byggare och hur duktig man är på just det arbetet som man behöver få gjort och hur livsstuationen ser ut just då.
Redigerat:
Om man försöker hålla diskussionen lite mer generell så gissar jag att för de flesta här på byggahus så handlar inte samlandet om ekonomi utan snarare om oförmågan att göra sig av med saker man kanske kanske har nytta av. Dvs, samlandet är om inte oplanderat så iallafall halvt ofrivilligt och inte drivet av ekonomiska måsten. Man samlar inte för att man måste av ekonomiska skäl och man samlar inte för att man har pengar att göra det.
Ej heller tror jag man generellt samlar för att kunna utföra arbete med egen hand. Däremot gäller antagligen det omvända - den som själv gör mer saker är antagligen mer benägen att samla på sig prylar som kan vara "bra att ha".
Kalkylen för eget arbete vs köpa tjänsten går nog aldrig ihop. De senaste gångerna jag tagit in offert för att få hjälp med något faller det typiskt inte på att jag inte har råd utan på att det inte är värt pengarna det kostar att få hjälp med det (ex: 10m murstensmur ink mindre trappa 100kkr, gräva ur källaren 6000kr/kvm). Bara exempel, går säkert att pressa priset osv, men principen - pengar på banken eller inte styr inte nödvändigtvis.
Ej heller tror jag man generellt samlar för att kunna utföra arbete med egen hand. Däremot gäller antagligen det omvända - den som själv gör mer saker är antagligen mer benägen att samla på sig prylar som kan vara "bra att ha".
Kalkylen för eget arbete vs köpa tjänsten går nog aldrig ihop. De senaste gångerna jag tagit in offert för att få hjälp med något faller det typiskt inte på att jag inte har råd utan på att det inte är värt pengarna det kostar att få hjälp med det (ex: 10m murstensmur ink mindre trappa 100kkr, gräva ur källaren 6000kr/kvm). Bara exempel, går säkert att pressa priset osv, men principen - pengar på banken eller inte styr inte nödvändigtvis.
Någon som följer den danska serien "Hundra procent bonde" "Bonderöven" ? DÄR pratar vi om att samla!
Det som är intressant är att han alltid lyckas finna de mest egendomliga grejor i sitt enorma lager - pinaler som han kan återanvända eller fixa till. Men nog är gården rotig ...
Det som är intressant är att han alltid lyckas finna de mest egendomliga grejor i sitt enorma lager - pinaler som han kan återanvända eller fixa till. Men nog är gården rotig ...
Ja han är otrolig som hittar det han söker. Personligen skulle jag inte klara att hålla reda på vad som finns och var det finns i en så stor samling som han har....... och det är ju bara dumt att samla mer än man kan hålla reda på.
Har man 12m² garage så är det så fullt att man inte får in bilen och har man 120m² så kommer ändå inte bilen in.
Precis lika som om man har en Nissan Micra så anpassar man bagaget likväl som om man kör marknadens största SUV där både tältsängar och skjortor för 14 dagar skall med för en tripp över natten.
Har ni någonsin sett ett tomt förråd trots att det är ett hus som skulle kunna rymma 10 familjer?
Man anpassar sig efter ytan på gott och ont.
Precis lika som om man har en Nissan Micra så anpassar man bagaget likväl som om man kör marknadens största SUV där både tältsängar och skjortor för 14 dagar skall med för en tripp över natten.
Har ni någonsin sett ett tomt förråd trots att det är ett hus som skulle kunna rymma 10 familjer?
Man anpassar sig efter ytan på gott och ont.
Jag var en gång gift med en pedant. Vissa saker i det livet var underlättande. Men mina vuxna barn hävdar, av outgrundlig anledning, att jag i botten är en bohem.
16 kvm förråd; mycket bygger på höjden. Allt packas precis innanför dörren. Hoppas vi inte får snö. Skoveln lär finnas nånstans där bak.
Jag avvundas de som har ordning på sina samlade pryttlar. Jag samlar inte, ändå drunknar jag.
16 kvm förråd; mycket bygger på höjden. Allt packas precis innanför dörren. Hoppas vi inte får snö. Skoveln lär finnas nånstans där bak.
Jag avvundas de som har ordning på sina samlade pryttlar. Jag samlar inte, ändå drunknar jag.
Nej, att samla för framtida behov är snarare en attitydfråga. Man har oftast råd att köpa nytt när behovet uppstår men det är retfullt för en del. Ett överblivit kopparrör lägger jag hellre på hyllan än slänga för att behöva köpa nytt om jag skulle behöva.MathiasS skrev:
Sedan är frågan avgörande, hyr dyrt eller krångligt är det att återanskaffa en vara? Vill jag verkligen behöva åka till bygghandeln en lördagsmorgon för DEN DÄR grejen? Kanske jag har festat kvällen innan? Nej, då vill jag dyka ned i mina samlingar.
