Jag har läst att det i stor utsträckning handlar om utbildning och jobb till flickor och unga kvinnor. När kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden ligger inte deras självförtroende och stolthet bara i att föda och uppfostra barn. Sen gör tillgång till preventivmedel det möjligt att välja att yrkesarbeta.H heimlaga skrev:
https://www.scb.se/hitta-statistik/...lseland-19702017-samt-framskrivning-20182070/
I USA med dålig offentlig sjukvård och pensionsvillkor föds det inte heller många barn per kvinna utan det ligger på samma nivå som de nordiska länderna. I Japan har man inte någon folkpension utan folk sparar ihop till sin ålderdom själva och de har nu ett födelsetal som ligger en bra bit under Sveriges (1,4 mot 1,9) och där börjar det bli stora problem med att få folk som kan ta hand om de riktigt gamla.
Här är en graf som plottar födelsetal mot BNP per capita: https://sv.wikipedia.org/wiki/Total_fertilitet
Problemet ligger i att staten ska få in pengar för att betala dem som jobbar inom skola, vård och omsorg. Som ett exempel: Om hälften av den befolkningen i den åldersgrupp som kan arbeta ska jobba inom dessa tre kategorier så innebär det att en person som jobbar med något som säljs i princip måste betala in hälften av sin lön i skatt för att det ska bli pengar till att betala ut en nettolön till en som jobbar inom de tre kategorierna.K Karldanaxel skrev:
För att knyta an till forumet så har det ju funnits gott om folk som inte kan svenska på byggena utan bara pratat t.ex. polska, och det är ju inte den enda yrkesgrupp där det inte är viktigt att kunna samtala med bara svensktalande och ha en gymnasieutbildning.K Karldanaxel skrev:
A Abies koreana skrev:
"Och påståendet om Sveriges höga konsumtion kommer härifrån;
WWF anger inga direkta källor på den sidan men en av tabellerna hänvisar till Global footprint Network 2014. Alltså den jag hänvisade till tidigare. Här vill jag påpeka att jag mycket väl kan ha fel och kan du visa på detta så blir jag bara glad och klokare.
Men jag kan inte få ihop dessa siffror.
Från https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_carbon_dioxide_emissions_per_capita
Så är en Svensks utsläpp 4,5 ton CO2 per person och en Tysk har 8,9 ton CO2 per person. Alltså nästan dubbelt så mycket men enligt https://www.footprintnetwork.org/ så genererar det en skillnad på 0,01 ha per person i hur stor yta som behövs för att absorbera respektive CO2 utsläpp.. 3,24 resp 3,25 ha/pers. Visst de kan ha räknat konsumtion och annat lite annorlunda men tillräckligt för att kompensera för en 100% ökning av CO2.
Tycker du att det verkar rimligt? Om så förklara dig gärna.
Men jag kan inte få ihop dessa siffror.
Från https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_carbon_dioxide_emissions_per_capita
Så är en Svensks utsläpp 4,5 ton CO2 per person och en Tysk har 8,9 ton CO2 per person. Alltså nästan dubbelt så mycket men enligt https://www.footprintnetwork.org/ så genererar det en skillnad på 0,01 ha per person i hur stor yta som behövs för att absorbera respektive CO2 utsläpp.. 3,24 resp 3,25 ha/pers. Visst de kan ha räknat konsumtion och annat lite annorlunda men tillräckligt för att kompensera för en 100% ökning av CO2.
Tycker du att det verkar rimligt? Om så förklara dig gärna.
"Tyskland behandlas lite orättvist kan jag tycka, idag läste jag detta. Verkar som de är på god väg."
Här är jag totalt oenig med dig.
Tyskland får helt klart stort A i betyg för sin vilja och ansträngning för att jobba för en minskning av utsläppen av växthusgaser.
Men när det kommer till resultat och det är det som räknas så får de totalt underkänt.
A:
Från https://www.cleanenergywire.org/factsheets/germanys-greenhouse-gas-emissions-and-climate-targets
2010 klubbas "Energiwende" då producerar tyskland 943 miljoner ton CO2, idag (2017) 905 miljoner ton, en reduktion på 4%.
Energisektorn producerade 357 miljoner ton 2010 och idag (2017) 319 miljoner ton, en reduktion på 10,6%
Från 1990 så har man klarat av att reducera mängden från 1252 till 905 en reduktion på 27,7% inte dåligt.
Men deras granne Frankrike reducerade sina utsläpp med 28,12% under samma period. Backar vi bandet ytterligare några år och räknar från 1980. Alltså från innan Frankrike tog tag i sin elproduktion så har man minskat utsläppen till hälften.
Så där är Tyskland inte bäst i klassen.
B:
Tittar vi på utbyggnadstakten av fossilfria energikällor så blir det så här. Siffror från Världsbanken och BP statistical Review 2017. Siffror i kWh/y/cap
Målet för att klara en 2 gradig ökning av temperaturen är 300 kWh/y/cap.
Vind, sol, geotermisk och biobränslen
Tyskland mellan 2007-2017: 160.
Danmark mellan 2007-2017: 190.
Lite mer än hälften till 2/3 av den takt som behövs. Finns det länder som har klarat av det här? Ja faktiskt.
Samma mål här för att undgå en 2 gradig ökning av temperaturen, 300 kWh/y/cap.
Belgien mellan 1974-84: 340
Frankrike mellan 1978-1988: 440
Sverige mellan 1975-1985: 650!!!
Alla dessa klarade av målet genom att bygga kärnkraft.
Så Tysklands utbyggnadstakt är inte heller att skryta med.
C:
Hur mår elmarknaden då?
Frankrike har lägre el-pris och det är stabilt. Tyska elbörsen upplever kraftiga svängar med bland annat negativa elpriser.
https://www.cleanenergywire.org/factsheets/why-power-prices-turn-negative
Är inte negativa elpriser något positivt? Nej, det är symptomen på en elmarknad som är ur balans. Vem vill investera i produktionskapacitet när du blir tvingad att betala för att bli av med din råvara? Vill du betala din arbetsgivare för att få jobba hos dem? Sid kommentar kring artikeln så är det konstig att kritisera de stabila leverantörerna av el, de som levererar kl 07:00 den 2 feb för att de inte gör plats och kan anpassa sig till de leverantörer som inte tar något ansvar för leveranssäkerheten.
Så Tyskland har inte en sund elmarknad heller. (Danmark har samma problem men det märks inte lika tydligt då de är små och har två jättebatterier i norr som kan kompensera för dem.)
D:
Länder som måste skärpa sig.
Sverige 1,1% fossil elproduktion
Frankrike 5,9% fossil elproduktion
Mot de gröna länderna.
Tyskland 54,2% fossil elproduktion
Danmark 30,6% fossil elproduktion
Från https://www.ekonomifakta.se/fakta/e...nationellt/elproduktion-med-fossila-branslen/
Slutsats:
Tyskland visar tydligt att kastar du tillräckligt med pengar på ett problem så kommer du att få en effekt. Men det är kanske inte speciellt smart. Så än en gång, nej Tyskland får inte onödigt mycket skit. De får inte tillräckligt.
Jag hoppas att vi är överens så långt att allt vi konsumerar har sitt ursprung i naturen. En grundläggande sund ekonomisk hållning, enkelt beskrivet, är att leva på den årliga räntan som vår planet producerar. Det Världsnaturfonden beskriver är att vi inte lever endast på den årliga räntan utan att vi även knaprar på kapitalet. Den globala konsumtionen enligt forskarnätverket Global Footprint Network är 1,7 planeter och i Sverige konsumerar vi årligen som om vi hade fyra planeter.O Omega1 skrev:
https://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekol...ggradsdjur-har-i-snitt-minskat-med-60-procent
Är det så osannolikt när Sverige, sett till BNP per capita ligger på en 17:nde plats bland världens rikaste länder? Konsumistisk kedjereaktion börjar alltid överst i samhället, vi konsumerar för att vi kan, i paritet med vår höga levnadsstandard. Fotavtryckets storlek korrelerar med inkomstnivåerna, fullt logiskt är det så.
Världsnaturfonden, som är en internationellt accepterad naturvårdsorganisation har under många år levererat sina slutsatser genom Living Planet Report vartannat år. Om jag förstår dig rätt så menar du att deras uträkningar och slutsatser grundar sig på ett fundamentalt fel som ingen tidigare upptäckt?
Hade gärna velat se smarta lösningar som kan få ned användningen av energi (och därmed utsläpp) från vägtrafiken inom ramarna för dagens teknik.
Några idéer, hissa eller dissa.
Några idéer, hissa eller dissa.
- Smart parkerings-app, främst för storstäder och stadskärnor.
Knappa in var du ska så blir du anvisad en ledig plats. En hel del bilister i storstäderna kör bara runt för att leta efter parkering. De stoppar upp trafiken i sin krypkörning, bränner energi, orsakar trafik, nedsmutsning och trängsel.
Skulle alla parkeringsplatser vara anslutna till ett system där man blir anvisad närmaste lediga plats utefter ens destination skulle all denna helt onödiga trafik i praktiken försvinna. Kopplat till saftiga böter för den som ställer sig på en ledig plats utan att ha fått den anvisad.
Vinsten är förutom minskad energiförbrukning även lägre tidsåtgång och lägre kostnader för bilisten.
- Bättre samåknings-appar med hjälp av big data.
Från varje förort går det en ström med bilar till ungefär samma destinationer, varenda dag samma rutter. Individen ser frihet medans kollektivet av bilister orsakar trängsel och blodtryck för alla. Redan idag borde Google och Apple, vars telefoner majoriteten av svenskar använder, kunna para ihop folk med en smart tjänst baserat på resemönster.
Tänk om det kunde plinga till i mobilen.. "Vi ser att en person 100 meter från ditt boende kör samma sträcka som du, inom 15 minuter från den tid du brukar köra. Skulle du kunna tänka dig samåka så är kostnadsbesparingen för dig motsvarande en utelunch per dag"
Samåkning - bilen som lika bekväm som din, som kostar hälften så mycket, som går lika fort som din bil och som du slipper köra hälften av gångerna.
- Begränsa maxhastigheten..
Ja, den minst populära och den som orsakar mest känslor i "jag kör väl hur fan jag vill-Sverige". Men faktum är att energiförbrukningen ökar rejält med ökad hastighet. I vardagspendlingen finns det sällan anledning att hålla mycket hög hastighet. Snitthastigheten är ändå låg på grund av villagatorna i början och stadskvarteren i slutet. Jag har ex.vis. 50% motorväg på väg till jobbet men ändå är min snitthastighet nere på 60 km/h om man räknar för hela sträckan p-plats till p-plats. Att dra ner på topphastigheterna minskar snitthastigheten mindre än man tror.
Sätt en teknisk begränsning på bilar så de inte går fortare än 80 eller 90 inom några mil från städerna (där majoriteten av trafiken skapas).
Det finns också andra skäl än energibesparing, redan idag är hastigheten på vissa stadsnära ringleder begränsad till 80 km/h eftersom man märker att flytet är mycket bättre då än om man har en högre hastighet. Framkomligheten är alltså bättre än om folk får köra fortare.
Vi är överens om att vi om att det vi konsumerar kommer från planeten och dess natur. Det är också helt sant att det inte är hållbart att leva över dess kapacitet under en lång period.A Abies koreana skrev:
Det som är osannolikt och det jag kritiserar är hur vi i Sverige med en utsläppsnivå på 4,5 ton CO2 per person kan hamna så mycket sämre än Tyskland som ligger på 8,9 ton CO2. När alla andra faktorer utom skogsproduktion är snarlika.
Världsbanken anger att vi svensk energikonsumtion per capita är 5102,79 kg oljaekvivalenter. Tyskland ligger på 3817,55 2015. Skillnaden är att vår energikonsumtion är el som är ren mot tysk som är fossil. Därav skillnaden mellan 4,5 ton och 8,9.
Visst Sverige har en högre BNP 53 442$ mot Tysklands 44 470$ (Världsbanken 2017) men är det ett rimligt antagande att vår konsumtion är så hyggligt mycket större så att den raderar ut vårt försprång på 4,4 ton CO2? När alla Thailandsresor, bilåkande osv redan är medräknade i vårt avtryck på 4,5 ton? Vad är det som gör den skillnaden?
Reser inte tysken, har vi inte liknande industri med metallförädling och biltillverkning? Vad är skillnaden mellan Sverige och Tyskland som gör att vi förlorar så stort mot dem?
Sen så kontrollerade jag ursprungsdatan till påståendet om 4 jordklot. Det var inte jag som upptäckte problemet från början.
Sen angående Världsnaturfonden så skulle jag vilja citera Little finger från Game of thrones.
“Sometimes, when I try to understand a person’s motives, I play a little game. I assume the worst. What’s the worst reason they could possibly have for saying what they say, or doing what they do? Then I ask myself, ‘how well does that reason explain what they say and what they do?’” — Season 7, Episode 7
Självklart är det så, gäller oss alla. Världsnaturfonden skapades en gång för att ge röst åt den som saknar röst, naturen. Men det betyder inte självklart att man saluför felaktiga siffror och det finns ingen logisk orsak till att en global organisation på något orättfärdigt sätt framställer just Sverige i en ofördelaktig dager i jämförelse med Tyskland.O Omega1 skrev:
Skogsbruket skiljer sig en del bland våra länder, hur vi utformar skogsbruket har en betydande påverkan på klimatet, kalhyggestekniken som är så dominerande i Sverige är ett stort problem i sammanhanget. Även dikade torvjordar släpper ut mycket kol i atmosfären förutom att det bidrar till den vattenbrist vi nu har i delar av landet. Gamla synder hinner ifatt oss.
Jag kan självklart inte påstå att just skogsbruket är förklaringen men jag är övertygad om att det inte handlar om någon global konspiration eller fabulerande med siffror som gör att Sveriges konsumtion hamnar så högt på listan.
Angående skogsbruket så är det en del av avtrycket som särskiljer oss från Tyskland. 1,61 ha/pers för Sverige och 0,51 ha/pers för Tyskland så det är med. Det som blir konstigt är "Carbon footprint" på 3,55 och 3,54 ha/resp.A Abies koreana skrev:
Varför blir det konstigt? Jo på grund av Global footprint networks (GFN)statistik. Det är här vi får börja då bla WWF hämtar sin data därifrån. Här vill jag börja med att detta inte beror på illvilja eller någon skum baktanke utan har en logisk förklaring.
Metod:
För att jämföra de olika länderna så behövs data. Den enkla datan som finns är varje lands import/produktion av fossila bränslen. Data för exempelvis produktion av andra energityper är mer svåröverskådlig, ex hur mycket biobränsle används i Nigeria? Som ett exempel.
Sen redovisas denna energikonsumtion i en rad olika format. Så för att göra det hela överskådligt och jämförbart så använder GFN samma princip som ex världsbanken. GFN räknar om all energikonsumtion till oljeekvivalenter. GFN kan då enkelt jämföra olika länder mot varandra med samma enheter (oljeekvivalenten). Detta beskriver GFN i sin ursprungsanalys så jag vill betona att detta INTE är ett fel det är deras valda jämförelsemetod.
Det blir speciellt inte fel när vi tittar på den globala energikonsumtionen. (2015, https://en.wikipedia.org/wiki/World_energy_consumption)
Kol 30%
Gas 24%
Olja 33%
Vattenkraft (förnyelsebar) 7%
Kärnkraft: 4%
Övrigt (övriga förnyelsebara) 2%
Fossila bränslen utgör då 87% av all energikonsumtion. Oljeekvivalenter är helt klart ett smart val, speciellt då den är lite bättre än kol och kan på så sätt kanske väga upp de övriga renare 13%.
Problemet:
Detta blir bra för att jämföra normala länder motvarandra. Men Sverige är inte normalt, vi är en liten anomali på 10 miljoner invånare som använder 69% energi med lågt CO2 utsläpp, såsom biomassa, vattenkraft och kärnkraft.. (Energimyndigheten 2016).
Vi är alltså nästan raka motsatsen till resten av världen. (Sträck på er och var nöjda och glada över detta för det här är jättebra!!)
Än en gång GFN arbetar med en redovisad bra metod men när vi använder den för att analysera oss själva så blir den felaktig då antagande som GFN har gjort är inte tillämpbara på oss svenskar då vi är en avvikelse ifrån GFNs antagande.
Exempel:
SCB säger att varje svensk i snitt åker till Thailand en gång varje år och det medför ett X ekologiskt avtryck.
SCB har då tagit antalet resor till Thailand och delat det med antalet invånare i Sverige och fått medeltalet 1.
Så om du som miljöintresserad och klimatmedveten icke Thailandresande person vill göra en insats. Vad ska du göra då?
Om du då tittar på SCBs statistik så säger den att du som svensk åker till Thailand och orsakar X avtryck. Vinner du som icke Thailandresande person något på att inte resa en gång till?
SCBs statistik är inte fel men den beskriver inte din situation för att SCB har gjort ett antal antaganden som inte stämmer med din verklighet.
Du kanske får bättre resultat genom att återvinna mer kläder då det är din stora källa till det ekologiska avtrycket.
Samma sak är det med GFN. Statistiken är korrekt utifrån deras antaganden men den beskriver inte vår verklighet.
Hur blir detta ett problem för Sverige?
Vi subventionerar och uppmuntrar import av solceller och vindkraftverk som är tillverkade utomlands med skitig kolkraft och som i slutändan inte ger någon nämnbar effekt på våra CO2 utsläpp från elproduktion. Detta ska subventioneras med 100 miljarder enligt Energiöverenskommelsen om jag inte minns fel. (Thailandresan i exemplet)
Dessa pengar kunde istället läggas på exempelvis Hybrit vilket skulle kunna leda till en CO2 reduktion på 10% av våra totala utsläpp. (Kläderna i exemplet)
Slutkläm:
Nej GFN/WWF ljuger inte men de berättar inte hela kontexten. "Sverige konsumerar 4 jordklot, NÄR energikonsumtionen omräknas till oljeekvivalenter"
Lång förklaring på ett komplext problem. Har jag varit förståelig?
Nu blev det ju lite OT. Kontentan av det jag skrev var ju att JORDENS befolkning totalt behöver minska rejält eftersom det trots allt är denna som medför den största miljöpåverkan. Sverige är återigen en plutt i sammanhanget, vilket givetvis inte betyder att vi inte skall göra vad vi kan för att dra vårt strå till stacken, bl.a. genom att i görligaste mån återvinna jordens ändliga resurser, vilket bl.a. innebär sopsortering, vilket var det som tråden ursprungligen handlade om.T Thomas_Blekinge skrev:
Jag betvivlar inte att det bland flyktingarna - speciellt från Syrien - finns en del högutbildade, och framför allt iaf en yrkesutbildning/yrkeserfarenhet. Syrien var innan kriget en relativt välmående - om än odemokratiskt styrd - stat, med ett, efter regionens mått, hyggligt fungerande utbildningsväsen. De som nu migrerar från bl.a. Afrika har oftast inte detta i bagaget, vilket medför betydande svårigheter att etablera sig i Europa.
TackO Omega1 skrev:
Sverige har runt 1% fossil elkraft, tycker du på fullt allvar att det är något vi borde prioritera att förbättra ?harry73 skrev:
Tyskarna skulle vara i en bättre situation om deras korkade regering inte hade tagit idiotiska beslut, som förutom att dom går mer mot fossilbaserad elkraft även satt dom i knät på en viss rysk diktator pga gas.
Redigerat:
Gör det verkligen det ? från och till samma destination ? samma tid ? .T tompaah7503 skrev:
Jag tror det skulle bli väldigt svårt att sy ihop det där, dom som tar bilen idag gör det vanligen för att det inte går att göra på något annat sätt, eller för att dom måste hämta/lämna på dagis eller liknande.
Jag pendlar f.ö 10 mil om dagen, jag skulle gärna samåka med någon, men det är ju helt kört.
Faktum är att den ökar med minskad hastighet också, det finns en sweetspot där det är effektivast.
Min nuvarande bil verkar trivas bäst i ca 60-70 som jag kör till och från jobbet. (är ca 90% 70-väg och resten 50-väg)
Sen tycker jag personligen att det är överförmynderi, man ska inte glömma att staten ÄR folket.
Hur ofta KAN du hålla hög hastighet när du pendlar ? ..I norrland kanske, men i mer bebyggda trakter ?
Förr pendlade jag typ 8mil/dag, men då var en stor del av det kökörning, det om något drar upp bränsleförbrukningen nåt brutalt. Idag kör jag helt köfri väg i 10mil/dag, det går både fortare och bränsleförbrukningen är mycket lägre.
Varken då när man satt och tradade köer eller nu när man kör "fullt blås" hade det gjort någon skillnad att sänka hastigheten, troligen skulle förbrukningen gå upp istället.
Den dagen öppnar jag ett företag som lurar den spärren, och kammar hem grova pengar på det.
Sen lär det ju inte göra nån större skillnad vad det gäller bränsleförbrukning ändå.
Sverige har kärnkraft spm inte är en hållbar energilösningGlennB skrev:
Sverige har många långdistans lastbilstransporter som alla trafikerar samma sträcka. Varför inte tåg som kör på el istället för fossila bränslen?
Sverige gräver upp torv för att elda upp i t ex värmeverk och låtsas att det är bra för miljön
Listan kan göras långt, så ja jag tycker på fullt allvar att Sverige kan och borde anstränga sig mycket mer
