Helg på snickeriet brukar innebära att halva vardagsstyrkan (de som beter sig som folk!) går hem och har helg. Resten brukar stanna kvar och pyssla och dessutom brukar det bli förstärkning av helgstyrkan (vilken består av Jesper, som går i skolan på vardagarna). Idag var en sådan dag och förutom de vanliga löpande uppgifterna så fick Jesper också i uppgift att tillverka en enkel liten övergångslist. Ett enkelt och snabbt jobb, inlämnat i fredags av en av våra återkommande kunder, en byggfirma som tydligen trixade lite med två golv som skulle mötas men var i olika höjd. Skiss och mått var grovt nerklottrade på baksidan av en skrynklig papperslapp.
En enkel list, normalt låter jag händerna göra denna själv när jag funderar ut hur vi ska lägga upp resten av dagen. Men idag fick som sagt Jesper i uppgift att fixa den. Trots att han har väldigt bra koll så innebär dock att fixa den inte att köra maskinerna, han har inte åldern inne än och de har inte heller tagit maskinkörkort i skolan än. Men det innebär däremot att ställa in alla maskinerna, varefter jag kontrollerar och kör maskinen.
Men det är inte så lätt att vara lärling hos mig... Dels är kraven på resultatet väldigt höga, dels kräver jag mycket i form av eget tänkande och motiverande av vilka metoder/virke/maskiner etc man vill använda sig av. Men allt detta vet Jesper redan, han är van.
Däremot blev jag själv överraskad av hur många prioriteringar, avvägningar och val man måste göra (och som man med tiden gör automatiskt utan att tänka på det) för att tillverka en så enkel sak som denna list. Jesper fick i uppdrag att lösa allting själv och inför varje moment så fick han berätta hur han hade tänkt och hur han ville göra. Därefter diskuterade vi för- och nackdelar samt alternativa metodval. Det betydde dels att det tog minst 5 ggr så lång tid att tillverka listen som normalt - men det betydde också att jag fick upp ögonen för hur mycket man faktiskt måste tänka på och ta ställning till...
Ett axplock av några av dagens diskussioner:
Val av virke. Stående årsringar? Kärnsida åt vilket håll? Är ytved ett problem? Amerikansk ek? Europeisk ek? Är en kvist på undersidan ok?
Utgå från bräda eller plank? Ger olika orientering av årsringarna men det finns också en ekonomisk aspekt.
Hur mycket övermått i längd/bredd/tjocklek?
Ska man rikta 1, 2 eller ingen sida på en list av detta slag? Om man bara ska plana flatsidorna - gör man det innan eller efter planing? Det är lättare att plana höjden om man inte har planat färdigt bredden först - men svårare att rikta kanten om flatsidorna redan är planade...
Hur ska man fräsa? Motfräsning? Medfräsning? Allt i ett svep? Ska biten vara liggande eller stående, och vilken kutter ska användas? Med en falskutter med förskär så vill vi gärna att det synliga hörnet skärs med de raka skären - det påverkar orienteringen av biten. Featherboard? Hur hårt skall det ställas in?
Om man skall spara material att ta i sista fräsningen - ska man då göra det i både höjd och bredd? O hur ändrar man anhållet exakt så mycket som behövs utan att mäta sig fram i 10 minuter?
Med så liten bit fick ingen av våra featherboards plats under matarverket - hur gör man en ny? Hur långa ska fingrarna vara? Hur tjocka? Hur brett emellan? Vilken lutning ska de ha? Vi vill att featherboarden trycker en bit upp på biten - hur löser man det? (det syns på andra bilden!)
Slutkapning - fals upp eller ner i justersågen? Med falsen upp har man liten risk (med tejpning - eller ska det vara en offerskiva under o bakom?) för urslag någonstans - men om man ändå får det så blir det på ovansidan. Med falsen ner så blir det urslag i falsen - men den syns ju inte.
Går det att medmata kantfräsen om radien är liten? Och hur liten skall den vara då? Hur mycket av kullagret måste vara mot ytan? Räcker 1,5mm?
Blir det klister kvar från tejpen efter kapning? Skall det putsas igen?
I vilken ordning ska man arbeta? Putsa innan radiefräsningen? Blir det märke av kullagerna då? Maskinputsning före och handputsning efter?
Vilka kanter ska egentligen brytas? Hur ska den monteras?
Vad blir det för ytbehandling? Vilket utseende/glans/djup/skydd krävs? Hur ska det appliceras? Behövs det på undersidan om listen skruvas fast?
Så är det, inte undra på att det har tagit mig 2,5 år att göra fönster...
Som nybörjare och/eller amatör så filtrerar man nog bort en hel del dylika frågeställningar, t.ex. för att man inte ens vet att det är en frågeställning, inte tänker på det förrän efteråt, inte har några val p.g,a, begränsade verktyg och förmåga, o.s.v. för att över huvud taget komma framåt utan att drunkna.
Men för att utvecklas krävs det att man funderar på alla dessa frågeställningar för eller senare. Och vi andra vanliga dödliga får bara lyfta hatten för din och andra stora snickares enorma kunskap och inte minst din gläjde att förmedla den till andra!
Och jag som trodde att det var synonymer, tji fick jag.
Efter en snabb googling konstaterade jag att en bräda är tunnare än 38 mm och en planka tjockare. Men skilja på planka och bräda i förhållande till regel verkar inte vara lika lätt. Artikeln om reglar på Wikipedia lämnar en del att önska men påstår att en regel är 34-63 tjock. Är alltså vanliga reglar i de flesta fall (även) plank?
Skämt åsido. Speciellt det här tyckte jag var svårt när jag började snickra lite mer. Allehanda litteratur och youtubesnickare o fine woodworking o andra är 99.99% inne på att visa en massa fogar. Fogar lär man sig rätt snabbt, det är det där andra som skiljer agnarna från vetet, vilken del av virket ska väljas ut, turordning i snickrandet och knep o trix.
Och jag som trodde att det var synonymer, tji fick jag.
Efter en snabb googling konstaterade jag att en bräda är tunnare än 38 mm och en planka tjockare. Men skilja på planka och bräda i förhållande till regel verkar inte vara lika lätt. Artikeln om reglar på Wikipedia lämnar en del att önska men påstår att en regel är 34-63 tjock. Är alltså vanliga reglar i de flesta fall (även) plank?
Jag tror att "reglerna" kring benämningarna skiljer sig åt lite grann både i tid, rum (region) och mellan olika yrken. Inom bygg talar man ofta om reglar även när det gäller en så bred dimension som tex 45x195, vilket vi (i alla fall på detta snickeriet) skulle kalla plank. Generellt talar vi endast om brädor (32mm och neråt i tjocklek) och plank (38 och uppåt). Läkt, reglar, fyrskäringar etc förekommer endast i form av spill från annat hos oss, det är inga dimensioner vi köper.
Ibland ser man också att sågar gör skillnad på plank som stora bitar taget ur träets kärna och sidobrädor är tagna längre ut. Paradoxalt nog finns det dock 50mm (dvs plank) sidobrädor att köpa...De kallas plank här hos oss i alla fall, även om det säkert kan heta bräda på andra ställen.
Egentligen är det sällan något som spelar så stor roll, vi använder sällan benämningen plank eller bräda ensamt, utan ofta tillsammans med en dimension (eftersom vi har plank både i 38, 50 och 63mm). Det enda undantaget är en "bräda", som ensamt (hos oss) betyder en 25x150 sidobräda i högsta kvalitet av furu. Men så är det säkert inte på andra ställen.
Jag håller med TS. Någon enhetlig terminologi ska man nog inte räkna med. Många termer började användas vid en tidpunkt då sågtekniken var relativt outvecklad. Därför tycker jag att det är svårt att hävda att en planka (förutom måtten) ska vara utsågad på ett visst sätt. Många benämningar är mer funktionsinriktade, t.ex. regel. Bärande virke i bjälklag kallar jag för bjälkar även om en lika stor virkesdel blir en regel när den sätts vertikalt i en vägg. Detta tycker jag är särskilt viktigt när man skriver på Byggahus där blandningen av amatörer och proffs gör kraven på tydlighet extra stor. Sedan ändras mycket under tidens gång. Jag har haft kollegor som förfasat sig över tanken på att snickare bygger hus. Det gör ju timmermän, snickare gör inredningar...
I min värld är plankor minst 1 3/4 tum tjocka.
Bräder är högst 1 1/2 tum tjocka. Oftast 7/8 tum eller 1 tum.
Battingar är någorlunda fyrkantiga och minst 4x4 tum.
Ribbor är mindre än 2x2 tum.
Lådbräder är under 3/4 tum tjocka vanligen 1/2 tum.
Block är sågade eller skrädda på två motstående sidor med två sidor runda och kärnan i mitten. Minst 4 tum tjocka.
Reglar och läkt finns inte i min finlandssvenska annat än som benämningar på vissa konstruktionsdelar.
Beroende på vad man skall ha virket till kan man såga bräder ur mitten på stocken också. Det beror helt enkelt på vad slags virke man vill åstadkomma då man sågar.
Skall man ha båtbord eller breda kilsågade bräder är man tvungen att ta dem ut mitten på stocken. Annars blir de ju för smala.
Nästan vad man än sågar kommer det utskottsbräder ur sidorna. 4 eller 5 tums vankantade bräder. En biprodukt helt enkelt.
En timmerman bygger hus och en snickare arbetar mest i snickarverkstaden. Så är det bara.
Sedan ett antal inlägg tillbaka handlar plötsligen ett ursprungligen intressant resonemang där många av oss amatörer har något att lära oss om snickeri och vilka bedömningar och beslut som krävs för att få till en bra slutprodukt, istället bara om hur tjock/bred/lång en planka eller en bräda är, hur ser en regel ut; hur definieras en läkt, list eller något annat av trä som har med husbygge att göra... (Här får man ju lust att kasta ut ett köttben: Hur tjock är en vindskiva???)
I mina ögon ett resultat av att vi gärna diskuterar det vi (tror att vi) behärskar, antingen av erfarenhet eller för att vi läst eller sett något på youtube. Måste erkänna att jag trillar själv ner där ibland men tycker att det vore mer utvecklande om vi höll oss till kärnan i första inlägget.
Det är uppenbart att det finns många parametrar att beakta när man bara ska "fräsa en list" — bara den insikten är en lärdom som jag uppskattar!
//Ronnie
Vad kallas dom som är mellan 32 och 38 mm respektive 1 1/2" och 1 3/4" ?
Mellan 32 o 38 finns ingen tjocklek jag kan köpa i alla fall. Termerna bräda/plank använder jag på icke bearbetat virke. Gör jag tex ett 34mm understycke till en båge så heter det just understycke.
Daniel_N skrev:
Dheri skrev:
useless skrev:
