Detta stämmer inte efter gymnasiereformen GY11 . Lärling blir du först när du skrivit lärlingsavtal och du får inte tillgodoräkna dig timmarna som du jobbar extra under lov osv utan du räknas som övrig arbetare i lönelistan.Filip94 skrev:
Ja de är ju glada för att ändra regler hela tiden...T toyboy skrev:
Så menar du att ifall man går gymnasiet efter 2011 så måste man först gå till t.ex träarbetare 3 år och sen göra 6800 h ?
EDIT: Efrer att varit inne på byns hemsida så står det att man får tillgodoräkna sig 2800 lärlingstimmar under gymnasietiden 3 år...
Redigerat:
liton box kan man köpa på nätet för 68 kr ink moms på elbutik.se , kolla resten så ska du se att priserna ligger högt. Typ som att vvs arna handlar på dahl för "nettopriser"....
Har du något exempel på firma som är dumma åt andra hållet? dvs debiterat för lite..J Jörgen Ö skrev:
Nej men TS skrev att han hade lov och de facto då inte gick i skolan därför ska han själv klart ha betalt men det är en annan story.Theclan skrev:
Precis! Man har minskat eller snarare om fördelat vart timmarna ligger. Förr (när jag gick slutet på 80talet) gick man 2 år och sedan skulle jobba in 4800 (eller 4200 kommer inte riktigt ihåg) och du fick tillgodoräkna dig alla timmarna du jobbade på loven som lönespecen visade.
Hur är det orimligt? Om vi diskuterar en lärling, dvs. inte en praktikant. Praktikanter som kommer från gymnasium ska givetvis inte ha betalt. Speciellt eftersom handledaren/företaget ibland får en slant för att praktikanten får gå där.D danjac skrev:
Kvaliten på lärlingars arbete kan givetvis variera. Men varför ska man inte ta betalt för en snickarlärling som efter 2 eller 3 år i yrket kan gipsa i en god fart utan några misstag. Eller en elektrikerlärling som kan sätta upp uttag och brytare nästan lika snabbt som montören eller installatören som han går med? Dessa människor har också en lön, verktyg och avgifter som företaget måste betala för.
Sedan tycker jag inte att man ska ta 500kr i timmen på en lärling från första stunden denne börjar. De lärlingar jag har tagit hand om har varit duktiga, men firman tog aldrig fullt betalt för dem. I början gör vi avdrag för tid som spenderas med att lära lärlingen hur saker funkar, eller eventuella misstag som måste rättas till. Om denne står och tittar på när jag exempelvis kopplar en central så är det självklart ingenting som vi debiterar för. Även arbetstiden räknas för sig. Lärlingen som spenderar 4 timmar på att sätta upp dimrar och uttag som jag skulle kunna göra på 2 timmar tar vi endast 2 timmar betalt för.
Om danjac har jobbat tre år utan lön så förstår jag att han tycker att det är orimmligt att att betsgivaren tar betalt... Det skulle inte jag ställt upp på.
Finns två vägar att gå nu för tiden där det nya är att du kommer ut från gymnasiet som 1-årsmontör. Kallas ETG-utbildning men finns inte på alla gymnasier än men är fullt möjligt att hen gick på en sån utbildning.M Mansson84 skrev:
Tanken med en praktikant är att de är så gröna så att de egentligen mest ska följa med och titta på och att man visar och förklarar arbetsmomenten. Och emellanåt ger man dem tillfälle att prova på saker. Typ dra fram lite slang, knäcka rör, muffa på, skjuta in lite FK. Läsa ritning mm.
En praktikant från gymnasiet kan i många fall göra att jobbet tar bra mycket längre då det är svårare att fokusera på arbetet då man samtidigt måste förklara vad man gör och att de ofta står ivägen eller gör fel när de testar på. För mig är det självklart och viktigt att ta med sig praktikanter och lärlingar. Någon gång ska man ju lära sig grunderna.
En praktikant går i skolan och bör inte debiteras för.
En praktikant från gymnasiet kan i många fall göra att jobbet tar bra mycket längre då det är svårare att fokusera på arbetet då man samtidigt måste förklara vad man gör och att de ofta står ivägen eller gör fel när de testar på. För mig är det självklart och viktigt att ta med sig praktikanter och lärlingar. Någon gång ska man ju lära sig grunderna.
En praktikant går i skolan och bör inte debiteras för.
N nmeden skrev:
Nej. Det är en nybyggnation. Ska ringa dom i morgon och reda ut om timmarna.
Antog nästan att det var så, men i din trådstart antydde du att det var pga att det var en komplementbyggnad det inte var ROT:I inspectah44 skrev:
Det var därför jag tipsade om att det visst är rot för komplementbyggnader och att "Samma regler som för huvudbyggnad gäller, och det är huvudbyggnaden som måste vara minst fem år gammal." Dvs självklart inget avdrag för nybyggnad, utan för renovering, ombyggnad och tillbyggnad.I inspectah44 skrev:
Jag byggde ett garage förra året och såg till att få slutbesked innan jag tog dit elfirma och drog el = ROT på eldragningen enligt Skatteverket. (här var det jag som antog att ett slutbesked betyder att byggnaden är färdig och att alla arbeten därefter då är att räkna som ROT-arbeten...)
Hoppas att du kan ha nytta av det för framtida arbeten!
Måste det inte gå 5år innan det räknas som ROT, just för att man inte ska kunna göra sluttampen på nybygget på ROT.
För huvudbyggnader ja - men som jag förstår inte för komplementbyggnader. Där håller man liksom inte redan på byggår på samma sätt som med huvudbyggnader. Har skrivit om detta i en annan tråd tidigare, som då gällde att någon ville bygga en altan till sitt ganska nya Attefallshus. Fick inga reaktioner eller svar då, men kolla gärna nu om jag missar något - klipper in det jag skrev nedan.D Daniel 109 skrev:
(notera också att arbeten på en asgammal komplementbyggnad enligt samma princip inte är ROT-berättigade om man på samma tomt har en huvudbyggnad som är nyare än fem år)
*******
Hittar detta hos Skatteverket som enligt mig ger rätt till ROT på alla arbeten som utförs på en färdigställd komplementbyggnad så länge bostadshuset uppfyller kraven för ROT. Jag antar att en byggnad är färdigställd när man fått slutbesked, någon annan som verkligen vet vad som gäller?
Texterna från Skatteverket med länk (mina fetmarkeringar i texten):
Om- och tillbyggnader
Om- och tillbyggnad av bostadsrättslägenheter, ägarlägenheter, småhus och till småhuset tillhörande komplementhus ger rätt till rotavdrag. Se dock begränsningen för så kallade femårshus nedan.
Och längre ned:
Särskilt om arbete på komplementhus
Rotavdrag medges för reparation, underhåll, om- och tillbyggnader som utförs på komplementhus. Ett komplementhus är ett hus som funktionellt hör samman med småhuset, det kan exempelvis vara ett garage, förråd, växthus eller liknande. Byggnation av ett komplementhus kan inte jämföras med en tillbyggnad av småhuset, utan ska ses som en nybyggnation och ger därför inte rotavdrag (HFD 2012 ref. 47).
Komplementhuset följer småhusets ålder, vilket innebär att ett komplementhus inte kan byggas om eller byggas till om småhuset är fem år eller yngre, se ovan om Nybyggnation och femårsregeln. Det har alltså ingen betydelse att komplementhuset har en betydligt högre ålder och kanske fanns på tomten tidigare än det nybyggda småhuset. Däremot kan komplementhuset vara yngre än fem år om småhusets värdeår är tidigare än fem år.
Länken finns här:
https://www4.skatteverket.se/rattsl...45.html#h-Sarskilt-om-arbete-pa-komplementhus
