Om tomtköpare behöver väg till tomten över tomtsäljarens (Näringsfastigheten) så får köparen ett utfartsvägservitut över näringsfastighetens mark. Om näringsfastigheten säljer fler tomter som också behöver väg så får tillkommande tomter också utfartsvägsservitut över näringsfastighetens mark, och det blir samma lokalisering/väg om möjligt som den befintliga för att göra så lite intrång som möjligt.
Som jag tolkar det så behöver näringsfastigheten inget servitut för att nyttja vägen som ligger på den egna fastigheten.
Som jag tolkar det så behöver näringsfastigheten inget servitut för att nyttja vägen som ligger på den egna fastigheten.
Om TS anlägger en väg är det TS dom äger och bestämmer över den. Markägaren får korsa vägen vid behov, men inte nyttja den som väg utan tillstånd. Är det ett litet nytjande så är det väl normalt att man inte har formella avtal. Men det är inte en rättighet markägaren har.
Du har redan fått svar på dina frågor, men tänkte bara fylla i med lagregler.
Jordabalken 2 kap. 1 § 5 st är relevant när det gäller servitut och anläggningar. En anläggning som utförs med stöd av servitut för stadigvarande bruk på annan fastighet blir tillbehör till härskande fastighet. Denna regel gäller oavsett om det är avtalsservitut eller officialservitut.
Om den nya vägen ansluter till allmän väg måste du även ha tillstånd från Trafikverket. Om så är fallet kan det vara bra att ta kontakt med Trafikverket så snart köpet är i hamn och ansök om utfartstillstånd. Det underlättar prövningen av avstyckningen i lantmäteriförrättning (främst med hänseende till fastighetsbildningslagen 3 kap. 4 §).
Ett servitut får inte innebära ett totalt ianspråktagande, så tjänande fastighet kan inte utestängas helt från att nyttja servitutsvägen. Som Daniel 109 är inne på. En paradox här är att man kan bilda servitut för att uppföra byggnad, som i praktiken innebär ett totalt ianspråktagande av marken (tjänande fastighet har då inte möjlighet att nyttja byggnaden öht). Men det finns ett HD-avgörande från 1950-talet som klargör detta. En liten avslutande parentes bara.
Jordabalken 2 kap. 1 § 5 st är relevant när det gäller servitut och anläggningar. En anläggning som utförs med stöd av servitut för stadigvarande bruk på annan fastighet blir tillbehör till härskande fastighet. Denna regel gäller oavsett om det är avtalsservitut eller officialservitut.
Om den nya vägen ansluter till allmän väg måste du även ha tillstånd från Trafikverket. Om så är fallet kan det vara bra att ta kontakt med Trafikverket så snart köpet är i hamn och ansök om utfartstillstånd. Det underlättar prövningen av avstyckningen i lantmäteriförrättning (främst med hänseende till fastighetsbildningslagen 3 kap. 4 §).
Ett servitut får inte innebära ett totalt ianspråktagande, så tjänande fastighet kan inte utestängas helt från att nyttja servitutsvägen. Som Daniel 109 är inne på. En paradox här är att man kan bilda servitut för att uppföra byggnad, som i praktiken innebär ett totalt ianspråktagande av marken (tjänande fastighet har då inte möjlighet att nyttja byggnaden öht). Men det finns ett HD-avgörande från 1950-talet som klargör detta. En liten avslutande parentes bara.
H HerrOso skrev:
Tack! Har inte tagit mig tiden att befästa vad vi kommit fram till i lagtext, så ditt inlägg är väldigt uppskattat. Då kan vi en gång för alla fastställa att vägen tillfaller min fastighet.
Medlem
· Västernorrland
· 2 058 inlägg
Men vägen resp. huset är inte delar av tjänande fastighet, utan av härskande. Så om man får nyttja dem eller inte borde vara irrellevant för om ianspråktagandet är totalt.H HerrOso skrev:
Det måste väl handla om att NÅGOT fortfarande är möjligt för ägaren att göra med SIN fastighet. Exempelvis att dra en elledning som går i luftrummet över vägen (eller något som hypotetiskt kan göras i marken under utan påverkan på vägen - borra en hallandsåstunnel)
I praktiken sällan aktuellt. Men det viktiga är väl att möjligheten teoretiskt finns så det är något avgörande som skiljer från om ägandet till marken hade övergått.
Ja det är ju helt sant. Det jag menade var att man kan utföra anläggningar med stöd av servitut ganska långt. Husexemplet var tänkt att visa på att man med stöd av ett servitut kan bygga ett hus. Ett hus skulle jag säga nära på totalt ianspråktar tar en fastighet i den praktiska användningen, i vart fall i högre grad än vad en väg gör.R Räknenisse skrev:
Finns rättsfall som anger att bygga in en servitutsväg med staket, och på så sätt utestänga tjänande fastighet från delar av sin fastighet inte var tillåtet då det innebar ett för stort ianspråktagande (brukar kallas för travbanefallet har jag för mig). Spontant tycker jag att ett hus > ianspråktagande än ett staket. I rättsfallet har jag för mig det handlade om en "kvarvarande" triangel som inte kunde nås om travbanan (servitutsvägen) stängslades in. Det var inte själva travbanan i sig, med eventuellt stängsel, som var den springande punkten.
Fast nu spårar vi möjligen iväg lite från TS frågeställningar, även om jag gillar när sådant sker på forumet
Medlem
· Västernorrland
· 2 058 inlägg
Om jag fattar rätt så är en viktig faktor att tjänande i praktiken blir avstängd från att nyttja den marken som hamnar "inuti" travbanan, trots att den inte används för hästträning (servitutsändamålet) och att ytan det handlar om är av vässentlig storlek i förhållande till fastigheten som helhet. Därigenom hindras ägarens eget nyttjande (fårbete) trots att det inte är oförenligt med servitutsändamålet (att hästar tränas på själva rundbanan) och på mark som tjänande i strikt mening inte ens behöver för att fylla ändamålet.H HerrOso skrev:Ja det är ju helt sant. Det jag menade var att man kan utföra anläggningar med stöd av servitut ganska långt. Husexemplet var tänkt att visa på att man med stöd av ett servitut kan bygga ett hus. Ett hus skulle jag säga nära på totalt ianspråktar tar en fastighet i den praktiska användningen, i vart fall i högre grad än vad en väg gör.
Finns rättsfall som anger att bygga in en servitutsväg med staket, och på så sätt utestänga tjänande fastighet från delar av sin fastighet inte var tillåtet då det innebar ett för stort ianspråktagande (brukar kallas för travbanefallet har jag för mig). Spontant tycker jag att ett hus > ianspråktagande än ett staket. I rättsfallet har jag för mig det handlade om en "kvarvarande" triangel som inte kunde nås om travbanan (servitutsvägen) stängslades in. Det var inte själva travbanan i sig, med eventuellt stängsel, som var den springande punkten.
Fast nu spårar vi möjligen iväg lite från TS frågeställningar, även om jag gillar när sådant sker på forumet
Man kanske kan säga att det är ett ianspråktagande som i relativ mening är alldeles för stort. I absolut mening är det väl inte mer "totalt" än ett hus, men å andra sidan en större yta och "obefogat". Sett till sammanhanget kan det väl vara ett vettigt sätt att tolka bestämmelsen. Lite svårt att generalisera några slutsatser till andra situationer, dock.
Oavsett så tror jag inte att argument om "totalt inanspråktagande" påverkar vägägarens rätt att neka markägaren brukande. (Även om jag anser att man i de flesta fall bör avstå att nyttja den
)
Redigerat:
Markägaren har inte rätt attbruka vägen. Men rätt att passera vägen för att bruka mark på andra sidan tex. Så länge det inte handlar om ett betydande slitage är det nog lämpligt att inte bråka om en sådan sak.
Markägaren äger fortfarande marken under vägen (vägkroppen) och luftrummet ovanför.
Ska en el, tele eller opto ledning dragas efter vägen så är det en fråga som berör markägaren och som denne kan kräva ersättning för då den ligger under vägkroppen eller typ över vägen.
Ska en el, tele eller opto ledning dragas efter vägen så är det en fråga som berör markägaren och som denne kan kräva ersättning för då den ligger under vägkroppen eller typ över vägen.
Därför är det smart att få det med i servitutet som hemmakatten föreslogB nord123 skrev:
Hemmakatten skrev:
Rättsfall ur Handbok FBL:
I 82:13 (Svea HovR) uppläts i samband med avstyckning genom fastighetsreglering rätt för styckningslotten att använda befintlig väg på grannfastigheten för utfart. Vägen hade anlagts med stöd av ett utfartsservitut av ägaren till en tidigare gjord avstyckning. Vägen var alltså tillbehör till annan fastighet än den där den var belägen. Hovr. ansåg att servitutsrätten borde innefatta dels rätt att utnyttja markområdet, dels rätt att utnyttja den på markområdet befintliga vägen. Både den fastighet till vilken vägen var tillbehör och den fastighet där vägen var belägen blev alltså tjänande.
Antag att du köper tomten och bygger vägen. När nästa tomt avstyckas och behöver använda din väg kommer ett servitut avseende vägområdet (marken) att bildas i avstyckningen enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) 10 kap. 5 §. I samma förrättning görs även en fastighetsreglering berörande din fastighet och styckningslotten, som därigenom, med stöd av 5 kap. § 1, erhåller ett ytterligare servitut i själva vägen (anläggningen) som tillhör din fastighet. När man avstår någonting i en fastighetsreglering har man alltid rätt till ersättning.
De som gör mycket markaffärer (skogsbolag) känner till detta och vill gärna komma runt det för att underlätta sin framtida verksamhet. Om någon vill bygga en väg över bolagets mark vill bolaget gärna att tomter som bolaget låter bilda i framtiden ska få nyttja vägen. Det finns exempel på att någon fått vägservitut över bolagsmark och i ersättningsbeslutet står det att ersättningen utgörs av ett visst antal kronor samt den väg som byggs. När servitutshavaren bygger vägen anses den tillfalla bolaget som en del av ersättningen och det är fritt fram för bolaget att fortsätta bilda tomter utan krångel (såvida inte den som byggde vägen tar det till domstol och lyckas få upplägget ogiltigförklarat på något sätt).
I 82:13 (Svea HovR) uppläts i samband med avstyckning genom fastighetsreglering rätt för styckningslotten att använda befintlig väg på grannfastigheten för utfart. Vägen hade anlagts med stöd av ett utfartsservitut av ägaren till en tidigare gjord avstyckning. Vägen var alltså tillbehör till annan fastighet än den där den var belägen. Hovr. ansåg att servitutsrätten borde innefatta dels rätt att utnyttja markområdet, dels rätt att utnyttja den på markområdet befintliga vägen. Både den fastighet till vilken vägen var tillbehör och den fastighet där vägen var belägen blev alltså tjänande.
Antag att du köper tomten och bygger vägen. När nästa tomt avstyckas och behöver använda din väg kommer ett servitut avseende vägområdet (marken) att bildas i avstyckningen enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) 10 kap. 5 §. I samma förrättning görs även en fastighetsreglering berörande din fastighet och styckningslotten, som därigenom, med stöd av 5 kap. § 1, erhåller ett ytterligare servitut i själva vägen (anläggningen) som tillhör din fastighet. När man avstår någonting i en fastighetsreglering har man alltid rätt till ersättning.
De som gör mycket markaffärer (skogsbolag) känner till detta och vill gärna komma runt det för att underlätta sin framtida verksamhet. Om någon vill bygga en väg över bolagets mark vill bolaget gärna att tomter som bolaget låter bilda i framtiden ska få nyttja vägen. Det finns exempel på att någon fått vägservitut över bolagsmark och i ersättningsbeslutet står det att ersättningen utgörs av ett visst antal kronor samt den väg som byggs. När servitutshavaren bygger vägen anses den tillfalla bolaget som en del av ersättningen och det är fritt fram för bolaget att fortsätta bilda tomter utan krångel (såvida inte den som byggde vägen tar det till domstol och lyckas få upplägget ogiltigförklarat på något sätt).
I detta fallet blir det ju lite mer komplicerat eftersom Ts avser att anlägga väg ovan en befintlig väg som redan används för diverse aktiviteter.
Jag gissar att Ts missade att nämna den detaljen när hen kontaktade Lantmäteriet?
Jag gissar att Ts missade att nämna den detaljen när hen kontaktade Lantmäteriet?
Nej, det finns inte en befintlig väg där jag planerar att anlägga vägenO Olivia0001 skrev:
"Jag vet nämligen att markägaren bedriver en liten verksamhet på helger, där besökare kört med sina bilar där vi ska dra en riktig väg, för att komma fram till en gräsplätt (bredvid vår blivande tomt) där de parkerar. Gissar att de fortsättningsvis vill köra på vägen istället."
Gissar att det är detta utdrag ur inlägg 13 som Olivia syftar på med "befintlig väg"? Jag tolkar det som att "besökarna" kör över exempelvis en gräsbeväxt del av en åker eller liknande, alltså ingen väg.
Gissar att det är detta utdrag ur inlägg 13 som Olivia syftar på med "befintlig väg"? Jag tolkar det som att "besökarna" kör över exempelvis en gräsbeväxt del av en åker eller liknande, alltså ingen väg.
