Hon ser inte helt lycklig ut... inte minsta lilla gatustolpe att kissa på och ingen grästuva i närheten.
Vår fina fröken tycker det är helt onödigt att röra/gå vid allt som påminner om gräs.. för där kan ju NÅN ha pinkat eller bajsat och det är ju HELT FÖRSKRÄCKLIGT! Nä tacka vet hon det rena gruset (får inte vara nå ogräs/gräs där hon går) och stenläggningarna.. haha.. ja vad ska man säga..
Det är knappt favoritgodiset får med henne ut på gräsmattan.. (jag sitter snarare där själv och leker med hennes godis..)
Hon ser inte helt lycklig ut... inte minsta lilla gatustolpe att kissa på och ingen grästuva i närheten.
Det var bara en varning, hon lovade uppföra sig så får nog åka med tillbaka hem
Asfalt alt gatsten är det som gäller för denna lantflicka. Helst på mittlinjen eller gärna mitt i en korsning om möjligt
Idag åkte vi till uppfödaren och hälsade på, där var också kullsystern Clara och hälsade på.
En av de äldre hundarna tyckte att de lekte för mycket med varandra och för lite med henne.
Hittade ingen bättre bild på mitt köttmongo, en renrasig staffordshire bullterrier vid namn Kero. Kero bor numera i Stockholm för han slutade fungera som familjehund.
Det där måste vara ett oerhört lätt hinder för en rottis som vill ta sig ut...
Vi har bara ett lågt fårstängsel runt vår stora naturtomt. När vår Schnauzer var unghund hittade han ideligen ställen där han kunde krypa under för att jaga rådjur, harar, rävar mm. Nu vid 10 års ålder rymmer han aldrig, sansad senior som han är.
När jag tillfälligt härbärgerade mina föräldrars hund hade jag bara ett gult snöre på 30 cm höjd, uppsatt på pinnar runt tomten.
Det funkade..
Efter andra åthutningen begrep hunden och stannade innanför "stängslet"
Även med andra hundar i närheten..