Hur mycket får man skriva om granntomters historia utan att bryta mot lagen (GDPR)?
Medlem
· Stockholm
· 3 727 inlägg
Hej
Längs vår gamla väg finns ett antal sommarstugor och gårdar.
Min tanke är att samla ihop information om alla gårdar, tomter sommarstugor avstyckningar och ägarlängder .
Det handlar om fastighetsbeteckning karta med tomt lokaliserad ägarlängder med för och efternamn.
I slutändan är den lokala hembygdsföreningen min kund som skall få all information.
Finns det något som hindrar detta i lagens mening?
Är det någon information som skall undvikas?
/W
Längs vår gamla väg finns ett antal sommarstugor och gårdar.
Min tanke är att samla ihop information om alla gårdar, tomter sommarstugor avstyckningar och ägarlängder .
Det handlar om fastighetsbeteckning karta med tomt lokaliserad ägarlängder med för och efternamn.
I slutändan är den lokala hembygdsföreningen min kund som skall få all information.
Finns det något som hindrar detta i lagens mening?
Är det någon information som skall undvikas?
/W
Är det tänkt att presenteras som en databas, eller annat elektroniskt media? Eller skall det bli en bok/broschyr?
Borde göra skillnad.
Borde göra skillnad.
Så fort du har med levande personers namn är det ett register enligt GDPR.
Levande ägare och före detta ägare måste därför tillfrågas om de vill ha med sitt namn.
Information om fastigheterna och byggnaderna är dock också personuppgifter, eftersom en person kan kopplas till adressen. Långsökt, men så är det tyvärr.
Hittade en guide om personuppgifter för en BRF, den borde vara delvis tillämplig även för dig!
https://www.fastighetsagarna.se/con...handling-av-personuppgifter_brf_juni_2018.pdf
Bland annat finns noterat vad som är känsliga uppgifter som inte får registreras.
Nu är ju ditt syfte inte att hålla reda på folk och aktuella uppgifter egentligen. Det är ett knepigt gränsfall och du får nog helt enkelt fråga rätt myndighet.
Levande ägare och före detta ägare måste därför tillfrågas om de vill ha med sitt namn.
Information om fastigheterna och byggnaderna är dock också personuppgifter, eftersom en person kan kopplas till adressen. Långsökt, men så är det tyvärr.
Hittade en guide om personuppgifter för en BRF, den borde vara delvis tillämplig även för dig!
https://www.fastighetsagarna.se/con...handling-av-personuppgifter_brf_juni_2018.pdf
Bland annat finns noterat vad som är känsliga uppgifter som inte får registreras.
Nu är ju ditt syfte inte att hålla reda på folk och aktuella uppgifter egentligen. Det är ett knepigt gränsfall och du får nog helt enkelt fråga rätt myndighet.
Precis som hempularen skriver så är det syftet som spelar roll om GDPR gäller eller inte.
Om du sammanställer historisk data på nu ej längre levande personer så finns det inga hinder. De kan dock utgöra personuppgifter för nu levande personer om det gäller känsligare uppgifter t.ex. annat ärftliga sjukdomar som lett till dödsfallet eller brott som den avlidne begått. Om inga sådana uppgifter behandlas gäller inte GDPR.
Det finns även undantag för privat behandling av personuppgifter som görs i ren privat natur eller som har samband med din familj eller hushåll (men då du inte avser att enbart skriva om din familj så gäller inte detta undantag)
Det finns även undantag i dataskyddsförordningen för journalistiska ändamål eller akademiska, konstnärliga eller litterärt skapande.
Om du sammanställer en databas över nu levande personer med för och efternamn och kopplar dessa namn till en fastighet så gäller definitivt GDPR. Även om du inte kopplar namnen till en fastighet men personen har ett ovanligt efternamn så gäller GDPR om man kan identifiera personen genom namnet. Om det är ett vanligt namn, men man av sammanhanget kan antas veta vilken person som avses så gäller GDPR.
Jag skulle undvika all information som kan kopplas till en nu levande person så länge du inte har samtycke eller kan hävda att du har ett legal grund att behandla personuppgifterna. Jag skulle även avråda från att basera dokumentationen på samtycke, då ett samtycke kan dras tillbaka och då är du skyldig att radera personens personuppgifter. Bäst vore om du kunde skapa din information och hävda ett av undantagen ovan.
Du kan hitta information om GDPR på Datainspektionens hemsida.
Om du sammanställer historisk data på nu ej längre levande personer så finns det inga hinder. De kan dock utgöra personuppgifter för nu levande personer om det gäller känsligare uppgifter t.ex. annat ärftliga sjukdomar som lett till dödsfallet eller brott som den avlidne begått. Om inga sådana uppgifter behandlas gäller inte GDPR.
Det finns även undantag för privat behandling av personuppgifter som görs i ren privat natur eller som har samband med din familj eller hushåll (men då du inte avser att enbart skriva om din familj så gäller inte detta undantag)
Det finns även undantag i dataskyddsförordningen för journalistiska ändamål eller akademiska, konstnärliga eller litterärt skapande.
Om du sammanställer en databas över nu levande personer med för och efternamn och kopplar dessa namn till en fastighet så gäller definitivt GDPR. Även om du inte kopplar namnen till en fastighet men personen har ett ovanligt efternamn så gäller GDPR om man kan identifiera personen genom namnet. Om det är ett vanligt namn, men man av sammanhanget kan antas veta vilken person som avses så gäller GDPR.
Jag skulle undvika all information som kan kopplas till en nu levande person så länge du inte har samtycke eller kan hävda att du har ett legal grund att behandla personuppgifterna. Jag skulle även avråda från att basera dokumentationen på samtycke, då ett samtycke kan dras tillbaka och då är du skyldig att radera personens personuppgifter. Bäst vore om du kunde skapa din information och hävda ett av undantagen ovan.
Du kan hitta information om GDPR på Datainspektionens hemsida.
GDPR gäller allt som kan betecknas som ett personregister även om inte känsliga uppgifter hanteras.
Känsliga uppgifter får inte hanteras alls utan särskilt tillstånd, enbart samtycke räcker inte där, såvida man inte kan hävda PDL (Patientdatalagen, nödvändiga journaluppgifter).
Känsliga uppgifter får inte hanteras alls utan särskilt tillstånd, enbart samtycke räcker inte där, såvida man inte kan hävda PDL (Patientdatalagen, nödvändiga journaluppgifter).
En möjlighet är kanske att undvika att lägga in nuvarande fastighetsägare. Det är ju ändå en uppgift som går enkelt att få fram. Antar att du kan ta fram en medgivandeblankett och lämna i brevlådan till alla längs vägen? På så sätt kan du kanske få in en del namn.
I och med att det ska överlämnas till hembygdsföreningen är det kanske naturligt att nämna detta i medgivandet, och hänvisa till hembygdsföreningen vad gäller framtida registerhållningsfrågor.
Det är ju också möjligt att hembygdsföreningen drar öronen åt sig och inte vill ha hand om ett personregister.
I och med att det ska överlämnas till hembygdsföreningen är det kanske naturligt att nämna detta i medgivandet, och hänvisa till hembygdsföreningen vad gäller framtida registerhållningsfrågor.
Det är ju också möjligt att hembygdsföreningen drar öronen åt sig och inte vill ha hand om ett personregister.
Nu är jag ute på hal is.
Men gäller GDPR verkligen för information som bara är ett utdrag ur offentliga register? Jag tänker på information om ägare och tidigare ägare till en fastighet. Registret är ju i så fall lantmäteriets register.
Om jag däremot lägger till saker som att dessutom vistades person XX där som sommarbarn 1955 - 1960, då har jag ju skapa en ny registrering.
Men gäller GDPR verkligen för information som bara är ett utdrag ur offentliga register? Jag tänker på information om ägare och tidigare ägare till en fastighet. Registret är ju i så fall lantmäteriets register.
Om jag däremot lägger till saker som att dessutom vistades person XX där som sommarbarn 1955 - 1960, då har jag ju skapa en ny registrering.
Kan själv!
· Trelleborg
· 14 135 inlägg
Är väl helt okej för personligt bruk.
Detta är intressant för jag släktforskar och på t.ex. Arkiv Digital finns sökbara register (prenumeration krävs) för Sveriges befolkning 1950,1960 och 1975 för alla som då levde i Sverige med namn, födelsedatum, var de bodde vid det tillfället, andra personer i hushållet, etc, där informationen är hämtad från allmänna register. Gissar på att det har med det du skriver att det är information från offentliga register som endast återges i annan form och inte skapas/sammanställs av företaget.H hempularen skrev:
Däremot får man inte digitalisera ministerialböckerna (kyrkböcker född, gift, död, etc) som har en 70-årig sekretessgräns, så böcker som innehåller information senare än 1948 får inte fotograferas och digitaliseras.
Redigerat:
Ja, utdraget är ett nytt register, och registret är inte för personligt bruk.H hempularen skrev:
Nu kommer det inte att vara något problem i praktiken, men mitt förslag är ändå att man kontaktar datainspektionen och frågar hur man kan göra. Det kan ju visa sig vara ett godkänd undantag, det finns formuleringar som tyder på det, men det kan också vara så att man måste anmäla det som ett register.
Det torde inte vara något problem att få göra det, då inga uppgifter kan anses var känsliga.
Nu har jag inte använt Arkiv Digital på över 1-2 år, men när jag använde det senast så följde man 70 års regeln, dvs inga kyrkböcker fotograferades av om det innehöll data som var yngre än 70 år, dvs, 1948 och äldre data fanns att hämta där.A AndersS skrev:
Datainspektionen är tyvärr inte alltid så informativ exakt vad du får göra. Har vid ett tillfälle behövt göra ett register för att kunna hantera information om personer relaterat till teknik för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter. Vid kontakt med deras jurist och vidare specialist inom området blev svaret att "gör registret så kan vi titta på det om det får användas", de ville inte ge någon form av "hjälp" utan informerade mera om att de var en tillsynsmyndighet och inte rådgivande.
Men självklart ska man pröva den vägen då man ändå kan få viss övergripande vägledning.
Men självklart ska man pröva den vägen då man ändå kan få viss övergripande vägledning.
Det du avser är digitalisering och publisering av ministerialböckerna + husförhörslängder (kyrkböckerna) och där har man även skapat ett eget register med sökfunktion för 1860-1930 utifrån sekretessreglerna. Men de register jag tidigare hänvisade till utgår inte från kyrkböckerna utan något annat offentligt register (SCB eller motsvarande??).Marcus_L skrev:
