Isolering i snedtak, hjälp!
Hej.
Jag har en 1,5-plansvilla i Skåne med inredd vind. Vi visste redan när vi köpte huset att det fanns viss problematik med fukt på kallvinden. Förstahandsåtgärden var att förbättra inomhusventilationen som var nästan obefintlig dessutom med stora fukttillskott i form av plantodling. Det har gett en viss effekt.
Takkonstruktionen är följande:
Parallelltak, taklutning 40 grader - svarta betongpannor - strö- och bärläkt - papp - luftspaltsskiva i masonit - glasull ca 10 cm tjock - råspont - plastfilm - masonit. Det finns ingen takfotsventilation men man har satt in en "mögelstopper" i varje takstolsfack längst ner. Det finns ingen nockventilation. Det finns en gavelventil på varje sida.
Nu till det aktuella problemet. Vi skall renovera badrummet på ovanvåningen. Vid rivningen har jag konstaterat flera problem.
- Plastfolien har bara lagts mot den inre råsponten med glipor på flera ställen och dessutom genomspikats hundratals gånger när man satt upp masoniten.
- Luftspaltsskivan i masonit är söndermöglig.
- Det finns mögel där fuktig luft har läckt ut genom glipor i plastfolien.
Jag är inte slagen av panik över att det finns mögel, det är väl bara att ta på skyddskläder och slänga ut den mögliga skiten och tvätta rent samt behandla angripna ställen. Det jag behöver hjälp med är hur jag skall göra sedan för att problemet inte skall upprepas.
Jag har tänkt installera en ångbroms med variabelt ångmotstånd, typ Isover Vario X-tra, tror att det är klokare än plast i ett gammalt hus.
Men hur gör jag med resten. Luftspalt och ventilation eller inte? Öka ventilationen? Mögelstoppers även i nocken? Vindsavfuktare?
Nya rön verkar säga att det inte är så bra med mycket ventilation. Står en del på Isovers hemsida. Men när jag ringde derast tekniska support för att fråga hur jag skall tänka kring just mitt tak var han inte ett dugg intresserad av att hjälpa mig och sa typ att jag kunde fråga i byggvaruhuset eller ringa nån snickare. Jag är dock tveksam till att de flesta snickare är kontinuerligt uppdaterade inom området och min erfarenhet är att personalen i byggvaruhusen ofta har ytterst basala kunskaper.
Är det någon här som kan hjälpa mig alternativt ge mig råd om vem jag kan fråga?
Jag har en 1,5-plansvilla i Skåne med inredd vind. Vi visste redan när vi köpte huset att det fanns viss problematik med fukt på kallvinden. Förstahandsåtgärden var att förbättra inomhusventilationen som var nästan obefintlig dessutom med stora fukttillskott i form av plantodling. Det har gett en viss effekt.
Takkonstruktionen är följande:
Parallelltak, taklutning 40 grader - svarta betongpannor - strö- och bärläkt - papp - luftspaltsskiva i masonit - glasull ca 10 cm tjock - råspont - plastfilm - masonit. Det finns ingen takfotsventilation men man har satt in en "mögelstopper" i varje takstolsfack längst ner. Det finns ingen nockventilation. Det finns en gavelventil på varje sida.
Nu till det aktuella problemet. Vi skall renovera badrummet på ovanvåningen. Vid rivningen har jag konstaterat flera problem.
- Plastfolien har bara lagts mot den inre råsponten med glipor på flera ställen och dessutom genomspikats hundratals gånger när man satt upp masoniten.
- Luftspaltsskivan i masonit är söndermöglig.
- Det finns mögel där fuktig luft har läckt ut genom glipor i plastfolien.
Jag är inte slagen av panik över att det finns mögel, det är väl bara att ta på skyddskläder och slänga ut den mögliga skiten och tvätta rent samt behandla angripna ställen. Det jag behöver hjälp med är hur jag skall göra sedan för att problemet inte skall upprepas.
Jag har tänkt installera en ångbroms med variabelt ångmotstånd, typ Isover Vario X-tra, tror att det är klokare än plast i ett gammalt hus.
Men hur gör jag med resten. Luftspalt och ventilation eller inte? Öka ventilationen? Mögelstoppers även i nocken? Vindsavfuktare?
Nya rön verkar säga att det inte är så bra med mycket ventilation. Står en del på Isovers hemsida. Men när jag ringde derast tekniska support för att fråga hur jag skall tänka kring just mitt tak var han inte ett dugg intresserad av att hjälpa mig och sa typ att jag kunde fråga i byggvaruhuset eller ringa nån snickare. Jag är dock tveksam till att de flesta snickare är kontinuerligt uppdaterade inom området och min erfarenhet är att personalen i byggvaruhusen ofta har ytterst basala kunskaper.
Är det någon här som kan hjälpa mig alternativt ge mig råd om vem jag kan fråga?
Klimatvind är en utmärkt idé men tyvärr inte aktuell i mitt fall då taket byttes för ca 15 år sedan just på grund av fuktskador.
Frånsett avfuktare, är det någon som kan ge råd om luftningen på taksidorna (fler mögelstoppers?) eller luftspaltens bredd?
Tänker använda lösull av cellulosa sedan.
Frånsett avfuktare, är det någon som kan ge råd om luftningen på taksidorna (fler mögelstoppers?) eller luftspaltens bredd?
Tänker använda lösull av cellulosa sedan.
Jag tycker absolut du ska fixa takfotsventilation, för det första. Möglet på masoniten uppstår ju för att fukten inte har någonstans att ta vägen.
Naturmaterial typ cellulosa är mycket bra, för det andra.
Men... plantodling inomhus, som orsakar fuktbelastning - det låter som att de har haft växthus i kåken snarare än vanliga pelargoner i fönstren. Det får ju varningsklockorna att ringa - finns det fler fuktskador?
Naturmaterial typ cellulosa är mycket bra, för det andra.
Men... plantodling inomhus, som orsakar fuktbelastning - det låter som att de har haft växthus i kåken snarare än vanliga pelargoner i fönstren. Det får ju varningsklockorna att ringa - finns det fler fuktskador?
Förodling av massvis med sommarblommor var det.
Största problemet verkar ha varit fuktig inomhusluft och brist på undertryck, samt en defekt ångspärr som verkar dock vara lagd enligt gängse metod på 70-talet. Det såg genast bättre ut på vinden när vi foxat ventilationen. Det är faktiskt inte så farligt med fuktskador i övrigt. En rejäl tegelstomme och källaren är helt utan fuktproblem frånsett den inredda gillestugan från 70-talet som vi redan har slängt ut.
När man läser på verkar det råda delade meningar om hur mycket takfotsventilation det skall vara. Takfotsventilationens primära uppgift är ju inte att torka ut isoleringen och tveksamt hur mycket den gör det på vintern då den kalla luften inte kan ta emot så mycket fukt utan att värmas upp först och kan således stjälpa genom att öka nedkylningen i isoleringens yttre lager.
Lite luftgenomströmning och luftspalt kan jag köpa att det skall vara samt en ångbroms som ger möjlighet till uttorkning inåt, men HUR lite? Kan tilläggas att takstolen är bara 15 cm tjock så det är inte så tjock isolering det handlar om.
Största problemet verkar ha varit fuktig inomhusluft och brist på undertryck, samt en defekt ångspärr som verkar dock vara lagd enligt gängse metod på 70-talet. Det såg genast bättre ut på vinden när vi foxat ventilationen. Det är faktiskt inte så farligt med fuktskador i övrigt. En rejäl tegelstomme och källaren är helt utan fuktproblem frånsett den inredda gillestugan från 70-talet som vi redan har slängt ut.
När man läser på verkar det råda delade meningar om hur mycket takfotsventilation det skall vara. Takfotsventilationens primära uppgift är ju inte att torka ut isoleringen och tveksamt hur mycket den gör det på vintern då den kalla luften inte kan ta emot så mycket fukt utan att värmas upp först och kan således stjälpa genom att öka nedkylningen i isoleringens yttre lager.
Lite luftgenomströmning och luftspalt kan jag köpa att det skall vara samt en ångbroms som ger möjlighet till uttorkning inåt, men HUR lite? Kan tilläggas att takstolen är bara 15 cm tjock så det är inte så tjock isolering det handlar om.
Läs detta om du inte redan gjort det.
https://www.sp.se/sv/units/risebuilt/energy/eti/Documents/Kalla vindar.pdf
https://www.sp.se/sv/units/risebuilt/energy/eti/Documents/Kalla vindar.pdf
En intressant artikel men visar en annan konstruktion där det inte finns inredda snedtak utan kallvind över hela vindsutrymmet. Köper resonemanget men räcker gavelventiler och variabel ångbroms för att torka ut den fukt som eventuellt hamnar i snedtaksisoleringen? Om inte, hur lite ventilation räcker? Alla artiklar som jag har läst gäller nybyggen och inte gammalt hus som mitt med tunn isolering och vissa utmaningar att säkerställa 100% lufttäthet.H huggan skrev:
Grundprincipen är ju att om ingen fukt tränger ut inifrån så blir det inga problem på vinden.
Därav byggplast tejpad i alla skarvar = bom tätt mot fukt.
Det går ju tyvärr inte att ordna i gamla hus i efterhand. En del glipor etc är oundvikligt.
Samtidigt så tycks det ju finnas en hel del gamla hus utan plast som inte har några nämnvärda problem, och så finns det en del hus som ert med mögel-/fuktproblem. Det gör att det är svårt att dra ngn bestämd slutsats, och därför finns alla varianter av lösningar.
Som jag ser det får man vara realistisk och praktisk och göra det bästa möjliga som man kan göra.
Dvs ångspärr eller ångbroms som anbringas och tätas så gott det går.
Sedan följer man upp med täta mtrl på insidan, såsom t ex spacklade gipsskivor, samt hårt tätdrevat i varenda springa (golv/vägg, vägg/tak, vägg/fönster, vägg/golv/tak/kanaler (skorsten/ventilation/fläkt/elledningar/vindsluckor/kattvindsluckor). För ytterligare ångbromseffekt kan tak och väggar målas i täta färger.
Fungerande ventilation inne är viktig eftersom det alltid blir övertryck upp mot taket på ovanvåningen.
Sedan är en välfungerande luftspalt mellan råspont och isolering lämplig för att ventilera/torka ut ev fukt som ändå vandrar ut i isoleringen. I ert fall låter det som att det skulle behöva öppnas upp i takfoten. Har ni en kallvind ovanför övervåningen så är gavelventiler utmärkt komplement.
(Glöm inte vindskydd på isoleringen.)
Ingen av ovanstående åtgärder är 100%, särskilt inte i gamla hus. Det är därför som man behöver alla skydden tillsammans.
Misstänker starkt att den extra höga fuktbelastningen från förkultiveringen tillsammans med dålig ventilation både inne och i vindsfacken, samt bristfällig ångspärr, kan vara det som fick bägaren att rinna över.
Därav byggplast tejpad i alla skarvar = bom tätt mot fukt.
Det går ju tyvärr inte att ordna i gamla hus i efterhand. En del glipor etc är oundvikligt.
Samtidigt så tycks det ju finnas en hel del gamla hus utan plast som inte har några nämnvärda problem, och så finns det en del hus som ert med mögel-/fuktproblem. Det gör att det är svårt att dra ngn bestämd slutsats, och därför finns alla varianter av lösningar.
Som jag ser det får man vara realistisk och praktisk och göra det bästa möjliga som man kan göra.
Dvs ångspärr eller ångbroms som anbringas och tätas så gott det går.
Sedan följer man upp med täta mtrl på insidan, såsom t ex spacklade gipsskivor, samt hårt tätdrevat i varenda springa (golv/vägg, vägg/tak, vägg/fönster, vägg/golv/tak/kanaler (skorsten/ventilation/fläkt/elledningar/vindsluckor/kattvindsluckor). För ytterligare ångbromseffekt kan tak och väggar målas i täta färger.
Fungerande ventilation inne är viktig eftersom det alltid blir övertryck upp mot taket på ovanvåningen.
Sedan är en välfungerande luftspalt mellan råspont och isolering lämplig för att ventilera/torka ut ev fukt som ändå vandrar ut i isoleringen. I ert fall låter det som att det skulle behöva öppnas upp i takfoten. Har ni en kallvind ovanför övervåningen så är gavelventiler utmärkt komplement.
(Glöm inte vindskydd på isoleringen.)
Ingen av ovanstående åtgärder är 100%, särskilt inte i gamla hus. Det är därför som man behöver alla skydden tillsammans.
Misstänker starkt att den extra höga fuktbelastningen från förkultiveringen tillsammans med dålig ventilation både inne och i vindsfacken, samt bristfällig ångspärr, kan vara det som fick bägaren att rinna över.
Det finns en “mögelstopp” längst ner i varje fack. Råsponten slutar sedan dikt an mot ovansidan av tegelväggen, det finns ingen springa längst ner som kan ha kontakt med takfoten. Så ökad takfotsventilaton måste bestå i fler mögelstoppers, om det nu behövs.
